Överdrivs lantrasernas fördelar?

[Mata]

Stämmer det verkligen att lantraserna generellt sett har bättre hälsa (särskilt benhälsa har jag ibland läst, att de håller sig friskare än moderna raser), är bättre foderomvandlare (bättre avkastning trots att foderintaget kan vara "snålare") o s v?

Denna artikel är mycket intressant men jag skulle gärna vilja veta mer om man gjort jämförelser eller om det som nämns är något som alla som har haft möjlighet att observera båda raserna kommit fram till.

http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_biol_odl/odlaren/ODN86-3/ODN86-3B.BAK

[Charlotte]

 Här finns några norska artiklar:
http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009
http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset
Här finns en jämförelse mellan Charolais och Väneko på naturbetesmarker:
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001028/01/Hela_arbetet.pdf
                           Mvh
                       Charlotte

[Tjalve]

Hur friska mjölkkor är enligt officiell kokontroll redovisades för någon månad sedan i Husdjur uppdelat på ras. Jag hittar inte det genom google och har inte tidningen här. Men här är en liknande sammanställning som är från 2008 titta på exempelvis Tabell 20-22: http://www.frejahusdjur.se/econtent/files/741/husdjursstatistik%202009.pdf

Här är vad användare björnson skrev i en tråd rörande fjällkon:
"Alltså, den norska fjällkon mjölkar hälften så mycket som produktionsrasen, men äter 2/3 så mycket. Alltså är lantrasen betydligt sämre på att omvandla foder till mjölk (i det vanliga produktionssystemet i alla fall), om jag förstår det hela rätt. Tyvärr..."
Detta var hans slutsats från de artiklar som Charlotte refererar till.

[Sano]

Allmogekor har något högre kalvdödlighet än SRB och SLB. Jersey har dock ännu högre.

/ trots detta nöjd allmogekoägare 

[Nina W]

Det värsta med kor som är avlade på att producera mycket mjölk är att de i allmänhet de inte anpassar mjölkmängden efter foderintag. OM dom inte får grovfoder med bra proteinhalt och dessutom kraftfoder så blir dom sjuka pga näringsbrist. Och dom som inte blir riktigt riktigt sjuka blir i alla fall gräsligt magra och blir inte dräktiga igen förrän i slutet av laktationsperioden. Skulle Sverige verkligen hamna i kris så vi måste ransonera olja och konstgödsel så kommer vi att behöva allt spannmål vi ändå kan producera till människoföda. Därför är det bra att bevara några koraser som klarar att ge mer mjölk än kalven dricker upp än om dom inte får kraftfoder. Jag har hört någon gång att fjällnära kor ändå behöver lite kraftfoder för att må bra. Stämmer det?

[Mata]

Det värsta med kor som är avlade på att producera mycket mjölk är att de i allmänhet de inte anpassar mjölkmängden efter foderintag. OM dom inte får grovfoder med bra proteinhalt och dessutom kraftfoder så blir dom sjuka pga näringsbrist.

Jo, detta tycks ju erfarenheten visa enligt artikeln jag länkade till. Den erfarenheten ligger en bit bak i tiden, men om de nu upplevde att kor av moderna raser gick under dåliga växtår så var det väl så, så man undrar ju vad som kan hända en dag då oljan kostar mer än den smakar...

Detta var ett intressant citat från studien Charlotte länkade till (tack för de länkarna!):

Praktiska erfarenheter
Olika raser av betesdjur är lämpliga på olika marker och i olika betessystem (Mezzadra et al., 1992; Osoro et al., 1999; Linnane et al., 2004). Hallander (1989) anser att äldre husdjursraser, så kallade lantraser, har unika egenskaper som är en följd av en anpassning till vissa områden.
13
Anpassade uppsättningar av arvsanlag har bildats under en lång tid i samspel med dess speciella miljö. Alltså kan man tro att en ras som levt i ett system en längre tid är effektiv på att använda energin som begränsas av just det systemet (Hallander, 1989). Matzon (1996) hävdar att det finns klara belägg för att lantraskor som fjällkor och rödkullor är bättre på att röra sig i terrängen i skogsbeten och på att leta upp bete på oländiga platser än kor av låglandsras, vilket också kan intygas av norska lantbrukare (Sæther och Vangen, 2001). Även i Storbritannien har olika nötkreaturrasers egenskaper som landskapsvårdare beskrivits (Tolhurst och Oates, 2001), men författarna medger att inga vetenskapliga bevis finns för de positiva effekter som anges. De egenskaper som beskrivs bygger på erfarenhet, inte på forskning.

[Tjalve]

Det värsta med kor som är avlade på att producera mycket mjölk är att de i allmänhet de inte anpassar mjölkmängden efter foderintag. OM dom inte får grovfoder med bra proteinhalt och dessutom kraftfoder så blir dom sjuka pga näringsbrist. Och dom som inte blir riktigt riktigt sjuka blir i alla fall gräsligt magra och blir inte dräktiga igen förrän i slutet av laktationsperioden. Skulle Sverige verkligen hamna i kris så vi måste ransonera olja och konstgödsel så kommer vi att behöva allt spannmål vi ändå kan producera till människoföda. Därför är det bra att bevara några koraser som klarar att ge mer mjölk än kalven dricker upp än om dom inte får kraftfoder. Jag har hört någon gång att fjällnära kor ändå behöver lite kraftfoder för att må bra. Stämmer det?

Detta med anpassning av avkastning till foderintag stämmer nog inte. I länder med bättre klimat än vårat satsas ofta på väldigt extensiv mjölkproduktion med nästan enbart bete. Som New Zeeland där holstein används främst men även jersey och korsningar med SRB. Dessa kor mjölkar mycket mindre än våra svenska men anpassar helt klart avkastning efter intag av foder. Så det tror jag även våra kor skulle göra vid en eventuell omläggning. Hur våra svenska lantraser skulle funka i en produktion liknande den i New Zeeland vet jag inte.
Personligen tycker jag att alla kor och ungdjur behöver åtminstone lite kraftfoder. Vidare upplever jag inte fjällkor som överlag friskare än de övriga raserna men detta är helt anekdotiskt.

[ledup]

Siffror är ju som sagt siffror och kan tolkas lite som man vill.
En lantras ko är inte lika bra som en högproducerande ko på att mjölka.
Dock är en lantras ko bättre på att klara sämre föda om det skulle vara nödvändigt.
En högproducerande ko dör lättare om kraftfodret börja tryta.
Har läst någon gång att en högproducerande ko fortsätter mjölka på "kroppen" medans en lantras ko går ner i produktion för att spara kroppen när födan tryter.

[Mata]

Jo, nämns inte det även i artikeln jag länkade till? I vilket fall. Det vore intressant om det fanns några fler jämförelsestudier, jag funderar särskilt på benhälsan och klövarna som ju är ett vanligt problem hos äldre kor åtminstone bland moderna raser.

[mazze]

Jo, nämns inte det även i artikeln jag länkade till? I vilket fall. Det vore intressant om det fanns några fler jämförelsestudier, jag funderar särskilt på benhälsan och klövarna som ju är ett vanligt problem hos äldre kor åtminstone bland moderna raser.

Ben/klövhälsa går ju knappast att jämföra pga att det inte finns lantraser i samma storskaliga miljö som de moderna raserna.
Ska man jämföra raser krävs att de har ungefär samma antal och att de inhyses på liknande sätt.

[Frances]

Ben/klövhälsa går ju knappast att jämföra pga att det inte finns lantraser i samma storskaliga miljö som de moderna raserna.
Ska man jämföra raser krävs att de har ungefär samma antal och att de inhyses på liknande sätt.

Ja precis. Man kan ju inte jämföra äpplen och päron!

[Rosa]

Stämmer det verkligen att lantraserna generellt sett har bättre hälsa (särskilt benhälsa har jag ibland läst, att de håller sig friskare än moderna raser),

Man kan ju titta på hur det ser ut på korna som är med i Officiella Kokontrollen...
SKB gruppen dit Fjäll-Fjällnära-Rödkulla-Vänekor hör.

Svåraste kalvningarna har.... den gruppen Fjäll med 6,55% på kvigor och 1,93 på Kor.
Mest kvarbliven efterbörd har... den gruppen Fjäll.
Mest bensjukdommar har... den gruppen Fjäll.
Mest spenskador har.... den gruppen Fjäll.
Mest subklinisk mastit har.. den gruppen.

Mest Acetonomi har den gruppen Fjäll.
vilket talar emot:
"Har läst någon gång att en högproducerande ko fortsätter mjölka på "kroppen" medans en lantras ko går ner i produktion för att spara kroppen när födan tryter.

Friskaste rasen är SRB med 86 % utan sjukdom.

[Mata]

Så om nu SRB är friskaste rasen (i Sverige), vad ska man då med lantraserna till, förutom att de är vackra att se på då? Och varifrån kommer uppfattningen att lantraserna är friskare, tåligare, tolerantare?

Är allt detta bara romantiskt påhitt? Hu... så tråkigt.

[mazze]

I kokontrollens statistik för 2009/2010 så har SRB och SKB-gruppen samma sjukdomsfrekvens. Andelen som var utan sjukdom var 86% för dessa raser. Holstein 84% utan sjukdom och jersey 82%. Jerseyn producerar två månader längre än SRB, vilket är lite märkligt. De som är friskast borde ju leva längst.

[Charlotte]

Så om nu SRB är friskaste rasen (i Sverige), vad ska man då med lantraserna till, förutom att de är vackra att se på då? Och varifrån kommer uppfattningen att lantraserna är friskare, tåligare, tolerantare?

Är allt detta bara romantiskt påhitt? Hu... så tråkigt.

Jag tycker att det är ett Kulturarv som är väl värt att bevara
Men jag har ingen tro på att Lantraserna kommer att behövas i "kristider" eller liknande, som Tjalve skrev så används de "moderna" korna även i länder där man knappt använder kraftfoder och om dessa kor vore beroende av Konstgödsel som någon skrev så skulle varje KRAV-gård i Sverige redan vara fylld av Lantraskor....
                                          Mvh
                                      Charlotte

[Johan P]

Man kan ju titta på hur det ser ut på korna som är i Kokontrollen...
SKB gruppen dit Fjäll-Fjällnära-Rödkulla-Vänekor hör.

Svåraste kalvningarna har.... den gruppen med 6,55% på kvigor och 1,93 på Kor.
Mest kvarbliven efterbörd har... den gruppen.
Mest bensjukdommar har... den gruppen.
Mest spenskador har.... den gruppen.
Mest subklinisk mastit har.. den gruppen.

Mest Acetonomi har den gruppen.
vilket talar emot:
"Har läst någon gång att en högproducerande ko fortsätter mjölka på "kroppen" medans en lantras ko går ner i produktion för att spara kroppen när födan tryter.

Friskaste rasen är SRB.

SKB är knappt att betäckna som en ras i sig själv utan en blandning mellan diverse raser att klumpa i hon dom får Fjällnära,Väne mm djuren med dessa är grovt missvisande om man verkligen vill få en korrekt bild av hur läget är för det raser som ingår.

[Tjalve]

I kokontrollens statistik för 2009/2010 så har SRB och SKB-gruppen samma sjukdomsfrekvens. Andelen som var utan sjukdom var 86% för dessa raser. Holstein 84% utan sjukdom och jersey 82%. Jerseyn producerar två månader längre än SRB, vilket är lite märkligt. De som är friskast borde ju leva längst.

Nu behöver ju inte sjukdomsfrekvensen vara lika med livslängd. Kanske SJB ägare behandlar sina djur i högre grad än andra eftersom slaktvärdet är uselt för SJB.

Så om nu SRB är friskaste rasen (i Sverige), vad ska man då med lantraserna till, förutom att de är vackra att se på då? Och varifrån kommer uppfattningen att lantraserna är friskare, tåligare, tolerantare?

Är allt detta bara romantiskt påhitt? Hu... så tråkigt.

Ekonomiskt är det nog ingen fördel med lantraser, inte ens vid extensiv produktion. Viss fördel finns nog ibland eftersom de är lättare och mindre men jag tror nog att det är mest romantiskt/känslomässigt att vilja vidhålla lantrasernas förträfflighet. Nu behöver detta inte vara dåligt, man har de raserna man trivs med och detta gäller ju alla djurslag.

[anders 67]

Vänekon ingår inte i den s.k SKB-gruppen.

[Tjalve]

SKB är knappt att betäckna som en ras i sig själv utan en blandning mellan diverse raser att klumpa i hon dom får Fjällnära,Väne mm djuren med dessa är grovt missvisande om man verkligen vill få en korrekt bild av hur läget är för det raser som ingår.

Detta är visserligen riktigt men är nog en statistisk nödvändighet. De ingående raserna är så små att det inte går att fastställa något statistiskt säkerställt resultat individuellt för raserna.

[Johan P]

De ingående raserna är så små att det inte går att fastställa något statistiskt säkerställt resultat individuellt för raserna.

Sätter du inte fingret på det där?