Lite sent men bättre sent än aldrig.
Det är inte bara spänningsfallet man skall tänka på utan även utlösningsvillkoret för säkringarna.
(Tiden som det max får ta innan säkringen löser vid fel) *enkelt förklarat*
Är man osäker så är det alltid säkrast att skaffa en liten 16A byggcentral för några hundralappar och sätta den ute vid maskinerna.
Om kortslutningsströmmen blir lite väl låg så tar det lika lång tid för en 16 A säkring att lösa vare sig den sitter före eller efter den långa kabeln.
Vi kan ju räkna på saken:
Antag att det matande nätet är så "styvt" att det inte begränsar kortslutningsströmmen.
Den lägsta kortslutningsströmmen, alltså värsta fallet ur utlösningsvillkorssynpunkt, får vi vid kortslutning mellan en fas och nollan.
Kabeln är alltså 140 meter lång, vi antar att arean är 2,5 mm², då blir resistansen i varje ledare 0,0175*140/2,5 = 0,98 ohm. Reaktansen kan vi försumma när det rör sig om en gummikabel där alla ledare ligger tätt intill varandra. Eftersom det blir två ledare i serie vid kortslutning i bortre änden av kabeln så får vi 2 x 0,98 = 1,96 ohm. Kortslutningsströmmen blir då 230/1,96 = 117 A. Det är 7,33 gånger märkströmmen för en 16 A säkring. En snabb säkring bör lösa ut på mellan 0,02 och 0,05 sekunder, och för en trög säkring blir utlösningstiden mellan 0,1 och 0,2 sekunder (detta gäller vanliga proppsäkringar, inte automatsäkringar/dvärgbrytare).
Vi har alltså betryggande marginal till kravet att kortslutningar
bör brytas bort inom 2 sekunder och under alla förhållanden
skall brytas bort inom 5 sekunder.