Vilka slakterier betalar vad lamm och får är värda?

[randigko]

De som vill diskutera slakterier kan göra det här.

[vallhunden]

Jag funderar över klassningarna för lammkött.... Det skiljer 0.75 öre per klass. Om ett Allmogelamm klassar sig som O och väger 17 kg och man jämför det med eller lamm som klassar sig som R och väger 17 kg så skiljer det 2.25 kr/kg det blir 38,25 kr mer för lammet som klassar sig i R. Har man 10 lamm blir det 382.50 kr eller om man har 100 lamm så blir det 3825:- mer.
Jag har svårt att tro att en fårgårds framtid hänger på 3825:- mer eller mindre?
Det måste gå att dra in de pengarna någon annanstans!!!

Min erfarenhet när jag hade Texel var att de åt betydligt mer över vintern än mina Gotlandsfår. Jag tror att pengarna tjänas lätt in på det billigare vinterfoder, för mindre tackor!!

Så att jaga klassningar är lite som att jaga fjärilar, till vilken nytta?  Och om vi får en ändring på klassningen för allmogefåren så är de betydligt mer vinstdrivande än tunga köttraser, eftersom de äter mindre. Dessutom får man EU-bidrag för Allmogefåren för att kompensera det lilla bortfallet i slaktutbytet.

Varför inte acceptera att det är som det är, med Allmogefåren? Välj den ras som du vill arbeta med och som passar din gård!

[Existens?]

Det man alltid måste förstå är att klassningar och viktgränser inte är till för uppfödaren, utan ett sätt för slakterierna att kunna göra avdrag.
Så är det med all produktion, oavsett djur.
Säljer man ägg till packerier så får man avdrag för stora ägg, medan dom sen i butiken kostar mest.
Överstora grisar betalas knappt ingenting av slakteriet, med motiveringen att ingen vill ha dom. Säljer man grisar själv direkt till folk, vill dom alltid ha stora för dom tycker dom får mer för pengarna då,,

Hur ofta ser man nåt av klassningen när den anonyma köttbiten ligger i köttdisken i affären? Där blandas ju hejvilt mellan finaste köttraskött och gamla kor. Kunden i slutänden får aldrig veta nåt vilket kött h*n köpte, alltså kan slakterierna trolla precis som de vill med klassningen.

[Rosa]

Men om 17kg's allmogelammet inte klarar att klassa sig i O utan hamnar i klass O-
om man då jämför med t.ex texellamm så kommer skillnaden att bli 20 700 kr för 100st lamm.

Sen ska vi väl inte säga att formklassen är oviktig!?
Ett 15 kilos O lamm får man 350kr för.
men 15 kilos O- lamm får man 150kr för..

här tjänar man 202 kr per lamm på att ligga en formklass bättre...

Dessutom får man EU-bidrag för Allmogefåren för att kompensera det lilla bortfallet i slaktutbytet.

Japp man får 150 kr per tacka, om hon då fått två lamm blir "kompensationen" 75 kr..

[randigko]

Hur ofta ser man nåt av klassningen när den anonyma köttbiten ligger i köttdisken i affären? Där blandas ju hejvilt mellan finaste köttraskött och gamla kor. Kunden i slutänden får aldrig veta nåt vilket kött h*n köpte, alltså kan slakterierna trolla precis som de vill med klassningen.

Klassningen är ett mått på muskelansättningen; inte på ätkvaliteten. Muskelfattiga kor kan ha hög ätkvalitet, men de är dyrare att stycka räknat per kilo. Därför tävlar slakterierna om djur i E och tar dem i P utan att knappt betala.

[Fordson]

Jag rekommenderar som vanligt KLS. Mycket bra tillmötesgående och inga avdrag vid leverans. Sen kan man ju tycka att man borde få mer betalat generellt för får.

[Birgit]

Kan bara säga att randigko verkligen slår huvet på spiken!!!! Ätkvalité och smaklighet är inget som räknas hos slakterierna. Snarare tvärtom. Ju mer smaklöst ett kött är, desto bättre, för då kan inte konsumenten reta sig på smaken. Ibland får man själv försöka gissa vad man äter på en restaurang: Lamm, gris, kyckling......... Allt smakar lika - vattensjukt och spannmålsstint! Dessutom ska ju kött hängmöras, det är inte något vanligt förekommande idag.

Som jag också hävdat åtskilliga gånger på alternativ, så är EUROP-skalan ingen prisskala, även om slaktarierna anammat detta för egna syften. Skalan är endast tänkt att beskriva hur en slaktkropp ser ut.

Min ständiga reflektion är: varför låter vi producenter detta fortgå i en riktning som är ogynnsam för oss själva? Och slutsatsen är att de mindre slakterierna oftast är lättare att komma överens med om olika detaljer, samt att bäst är att själv hitta köpare till köttet så långt det går.

[Rosa]

Slakterierna i sin tur tar fram vad ICA COOP och andra kedjor vill ha.

[Birgit]

Bulkvara menar du? Jodå, fast inte bara. Det är ändå en hel del om just slakterinäringen som inte kedjorna känner till. (Varför det är bra med fyrkantiga får, varför det är bättre med kraftfoderstinna djur i styckmaskinerna kontra naturbetesdjur osv.) Eller att det finns lantraser och att det finns små får. För de små godbitarna, de som vi inte får betalt för, de säljs dyrt till restauranger de

[Lorita]

Är det inte bättre att ta tillbaka köttet och sälja det själv om man tycker man får för dåligt betalt? Kan folk köpa på den gård djuret kommer ifrån och se att djurhållningen är bra så betalar man mer.

[mazze]

Jag har problem i motsatt riktning. Mina blir för stora om jag ska få rätt fettgrupp på dom.
Jag förstår inte att slakten vill ha små styckningsdetaljer som det blir när lammet väger 16-22kg. När lammet väger 30kg+ så blir det ju lite och lägga i stekpannan.

[Tjalve]

Hur vanligt är det att man gör en deal med slakteriets inköpare innan man skickar sina lamm? På nöt sidan är det ganska vanligt att man ringer till inköparen i förväg och han kommer ibland och tittar på djuren innan de skickas. Om man säljer flera åt gången brukar man få 4-5 kr över notering eller ibland ett fastpris. Förekommer detta vid lamm slakt?

[Charlotte]

 Hur brukar era allmogefår som ni skickar på slakt klassas?
Jag har för mig att många av mina Åsen blev O och O-....
Men vikterna var ofta alldeles för låga.
En fundering jag har är när blir lammen som när Spindeln tuggade på Flugan: Lite kött och mycket ben Är ett P lamm lika bra som ett R lamm bara köttet är gott?
 Är det storleken på kotletterna som anges med klassningen eller är det andelen kött/ben, alltså köttutfyllnaden? Kan alltså ett litet får bli bra klassat? (Även om dess låga vikt skulle dra ner priset).
  Rent generellt så är det klent betalt till producenterna oavsett vilket kött det är man säljer, men var försvinner mellanskillnaden? Är det till slakterierna eller butikerna?
 Hur många av er med allmogefår är det som tar återtag på köttet?
Äntligen har vi fått ett lokalt slakteri som slaktar lamm (det har inte kännts riktigt rätt att göra reklam för Närproducerade lamm när man fått göra två resor på ca 15 mil enkel resa för att få iväg lamm och hämta kött) men dom tar 550 kr för slakt, styckning och förpackning....
 Ett tolvkilos allmogelamm kostar alltså nästan 46 kr/kg att få slaktat och då återstår det att ta ut pengar för transporter, marknadsföring och kundkontakter+ att man vill ha betalt för köttet, det är helt enkelt inget som går ihop
Därmed får man en större förståelse för att även slakterierna vill betala mindre för lätta lamm... Dom betalar ju också för besiktning, avlivning och styckning...
Ska dom slakta allmogefåren som något eget exklusivt där klassningen inte spelar någon roll så ska detta också marknadsföras och det kostar väl pengar och blir extra hantering för dom?
 Nej, jag tycker det var synd att det inte fanns intresse för att starta något liknande Villsaulag i Norge, då hade allmogefårägarna kunnat hjälpas åt att betala merkostnaderna för marknadsföring osv men också tagit ut mervärdet, men det gick ju inte att fixa i Sverige

  Sen har jag bara en enda fråga till som kanske är OT: Var finns styckmaskinerna på slakterierna i Sverige? Jag frågade min hemslaktare som jobbat på ett relativt stort slakteri och han hade inte hört talas om maskinstyckning.
                                              Mvh
                                         Charlotte
 

[Birgit]

Scan använder styckmaskiner på sina större anläggningar. Bl.a har de anläggning i Baltikum dit våra djur fraktas för att styckas och malas.
Angående klassning, så skulle mina rosor klassa sig betydligt bättre än gutarna om man räknade köttansättning i förhållande till benmängd. Tyvärr funkar det inte så. Trots att kött utbytet är betydligt bättre på Rosorna ger de inte mer pengar vid slakt.
Själv säljer jag en del själv, dock inte allt även om jag jobbar på att få till det så. Ska man sälja själv, måste man fixa logistiken. Många lamm per slakttillfälle och helst kunna välja ett slakteri som är smidigt och hyfsat billigt. Vilket är ett problem idag.
Vore ju toppen om fler små slakterier kom igång

Nej, jag tycker det var synd att det inte fanns intresse för att starta något liknande Villsaulag i Norge, då hade allmogefårägarna kunnat hjälpas åt att betala merkostnaderna för marknadsföring osv men också tagit ut mervärdet, men det gick ju inte att fixa i Sverige

Håller fullständigt med dig Charlotte och du anar inte hur länge jag stångade pannan blodig för att få dem att ta till sig det . Upplysningsvis så lyckades jag inte heller. (samarbete verkar inte vara grejen)

[Henriksson]

Tisdag 4 januari 2011
Slakteri anmäls till åtal

Ett slakteri i Nässjö kommun har anmälts till åtal efter en inspektion av länsstyrelsen. Bland annat hittades får och getter som vistats på slakteriet i sex-sju veckor.

- Vid genomgången framkom att kunskapen om och efterlevnaden av ett flertal av bestämmelserna var mycket bristfällig, konstaterar länsstyrelsen i Jönköpings län i sin åtalsanmälan.

Saknade rätt utbildning
Djurskötare och medhjälpare hade inte adekvat utbildning, beredskapsplan för djurskyddet saknades och besiktningar och underhåll hade inte journalförts.

Det visade sig också att djur hade hållits på slakteriet i mer än en natt. Får och getter hade vistas där i sex-sju veckor, enligt kontrollrapporten.

Det blir nu upp till åklagare att granska ärendet för att se om det finns grund att väcka åtal.

ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=64476&nyhetsbrev&a=Slakteri%20anm%C3%A4ls%20till%20%C3%A5tal

Låter extremt att djur väntat 6-7 veckor på slakteriet.

[skogsråetiskogen]

Lite "off" kanske, men jag funderade på ekonomin i att ha lamm. Om man tänker att lammet/n skall försörja tackan får hon ju inte kosta mer att ha ett år än vad lammen inbringar. Enkel matematik! Men jag får inte ihop det med ett lamm, hur får man då ihop det med 100? Eller ja, ihop o ihop, man kanske kan få in till rena kostnader, men timpeng?
Jag räknar så här; tackan behöver 1,5 höbal/vinter = ca 450:- att köpa eller göra själv. Kraftfoder 100:- (lågt räknat förmodligen), salt 20:-, mineraler 20:-, märkning av lammet 20:-/st, slaktaren kanske 100:-. Med dessa siffror behöver jag få in 710:- för ett lamm, är det två så är det bonus....
Här är då inte medräknat någon diesel, klippning, försäkringar, stängsel, el, byggnadsunderhåll, vattenkar, baggar etc etc. Än mindre timlön eller veterinärkostnader.

Verkligen dystert! Jag vill ju satsa på det här, men redan denna ekvation är ju omöjlig! Så vad betalar slakterier? I mitt ex. ovan gäller ju hemslakt och "svarta" pengar och det går ÄNDÅ inte ihop!
Hjälp mig se någon ljusning!

[Lorita]

Jag räknar med att slakt + skinnberedningskostnaden blir +/- 0 vid försäljning av skinnen.
Då blir det man får för köttet eller äter själv ett + med omkostnader för tacka, lamm och bagge i mat blir det blir +/- 0 på sista raden.

Sen ser jag ullen som en stor tillgång då jag skapar konst i ull och där finns timpengar att hämta, tar man hand om ullen och kan få den såld är det nog ett + för alla också, men det krävs att man förstår värdet av ullen.

jag kommer ha och räknar på hobby får (har dom inte än) det blir vad jag kan få för ullen som ger det eventuella överskottet 

[Lars-Göran]

Lite "off" kanske, men jag funderade på ekonomin i att ha lamm. Om man tänker att lammet/n skall försörja tackan får hon ju inte kosta mer att ha ett år än vad lammen inbringar. Enkel matematik! Men jag får inte ihop det med ett lamm, hur får man då ihop det med 100? Eller ja, ihop o ihop, man kanske kan få in till rena kostnader, men timpeng?
Jag räknar så här; tackan behöver 1,5 höbal/vinter = ca 450:- att köpa eller göra själv. Kraftfoder 100:- (lågt räknat förmodligen), salt 20:-, mineraler 20:-, märkning av lammet 20:-/st, slaktaren kanske 100:-. Med dessa siffror behöver jag få in 710:- för ett lamm, är det två så är det bonus....
Här är då inte medräknat någon diesel, klippning, försäkringar, stängsel, el, byggnadsunderhåll, vattenkar, baggar etc etc. Än mindre timlön eller veterinärkostnader.

Verkligen dystert! Jag vill ju satsa på det här, men redan denna ekvation är ju omöjlig! Så vad betalar slakterier? I mitt ex. ovan gäller ju hemslakt och "svarta" pengar och det går ÄNDÅ inte ihop!
Hjälp mig se någon ljusning!

Har du en som slaktar ett lamm åt dig för 100 kr ,det var billigt.Jag betalar 350 kr när jag skall ha ett själv.
Du tycker det ser svårt ut att få det att gå ihop.
Det är det också.
Jag har 56 tackor ,iår är mitt femte "företagsår" med får  minus 80000 kr .
De fyra förra åren har minuset legat runt 50-60000 kr.
Men visst jag har byggt ett antal byggnader, köpt maskiner (en del maskiner hade jag köpt även utan får,nu skall ju fåren betala dem)
Byggnader höjer ju alltid fastighetens värde oavsett får eller inte.
Men det krävs kapital i början mycket skall till.
Timlön är nog svårt att få,EU stöden är viktiga ,men tar mycket tid framförallt miljöersättningar.
Lars

Ps  halmen glömde du  Ds 

[Existens?]

Lite "off" kanske, men jag funderade på ekonomin i att ha lamm. Om man tänker att lammet/n skall försörja tackan får hon ju inte kosta mer att ha ett år än vad lammen inbringar. Enkel matematik! Men jag får inte ihop det med ett lamm, hur får man då ihop det med 100? Eller ja, ihop o ihop, man kanske kan få in till rena kostnader, men timpeng?
Jag räknar så här; tackan behöver 1,5 höbal/vinter = ca 450:- att köpa eller göra själv. Kraftfoder 100:- (lågt räknat förmodligen), salt 20:-, mineraler 20:-, märkning av lammet 20:-/st, slaktaren kanske 100:-. Med dessa siffror behöver jag få in 710:- för ett lamm, är det två så är det bonus....
Här är då inte medräknat någon diesel, klippning, försäkringar, stängsel, el, byggnadsunderhåll, vattenkar, baggar etc etc. Än mindre timlön eller veterinärkostnader.

Verkligen dystert! Jag vill ju satsa på det här, men redan denna ekvation är ju omöjlig! Så vad betalar slakterier? I mitt ex. ovan gäller ju hemslakt och "svarta" pengar och det går ÄNDÅ inte ihop!
Hjälp mig se någon ljusning!

Välkommen till verkligheten...

[Tjalve]

Lite "off" kanske, men jag funderade på ekonomin i att ha lamm. Om man tänker att lammet/n skall försörja tackan får hon ju inte kosta mer att ha ett år än vad lammen inbringar. Enkel matematik! Men jag får inte ihop det med ett lamm, hur får man då ihop det med 100? Eller ja, ihop o ihop, man kanske kan få in till rena kostnader, men timpeng?
Jag räknar så här; tackan behöver 1,5 höbal/vinter = ca 450:- att köpa eller göra själv. Kraftfoder 100:- (lågt räknat förmodligen), salt 20:-, mineraler 20:-, märkning av lammet 20:-/st, slaktaren kanske 100:-. Med dessa siffror behöver jag få in 710:- för ett lamm, är det två så är det bonus....
Här är då inte medräknat någon diesel, klippning, försäkringar, stängsel, el, byggnadsunderhåll, vattenkar, baggar etc etc. Än mindre timlön eller veterinärkostnader.

Verkligen dystert! Jag vill ju satsa på det här, men redan denna ekvation är ju omöjlig! Så vad betalar slakterier? I mitt ex. ovan gäller ju hemslakt och "svarta" pengar och det går ÄNDÅ inte ihop!
Hjälp mig se någon ljusning!

Du har ju räknat på inköpt grovfoder, då är det nog svårt med ekonomin. Skall det gå ihop sig måste man nog skörda själv, visst det är inte hellre gratis men billigare än köpefoder. Vidare ser jag inget om eu-stöd. Många är nog glada om slaktintäkt minus foder går på noll resultat och lön mm får tas från eu-stöden. Det blir ofta även vissa stordriftsvinster om man har hundra får istället för ett. Men visst verkligheten är tuff ekonomiskt.