Självförsörjande på drivmedel

[Urdjur]

Jag håller på så smått att pussla ihop bitarna för mitt framtida lantliv. Uppvärmning och elproduktion utan fossila bränslen känns som en rätt lätt nöt att knäcka, särskilt om man har lite skogsmark. Värre är det med fordonsdriften. Jag utgår från att en traktor m.m. kommer att behövas för att två personer ska kunna sköta ca 4 ha jordbruksmark. Dessutom kommer jag att ha en ambulatorisk veterinärklinik som innebär att jag kommer behöva köra ca 100 mil i veckan. Jag vill dock inte vara beroende av petroleumbaserade drivmedel, och helst producera det som krävs själv på gården.

Här är t.ex. en lösning:
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=63303

En maskin för gårdsproduktion av biobränsle från biomassa låter helt fantastiskt, men hur stort är utbytet? Om 1 ha används enkom för att odla energiskog för detta syfte, hur mycket drivmedel blir det över efter att traktorn, själva maskinen etc etc. tagit sina energibehov i anspråk?

Samma fråga kan ställas för andra biobränslen, t.ex. om man odlar raps för att göra rapsmetylester (biodiesel), hur mycket blir det över när man tankat traktor och skördetröska samt drivit pressningsmaskinen och kört reaktionen etc. Ska konstgödsel med i mixen måste man ju räkna bort energibehovet för att bryta fosfor och framställa den också.

Hur får man störst nettovinst? Vilket är bästa sättet att konvertera solljus till soppa i tanken? Borde man satsa på eldrivna fordorn och att optimera sin egen elproduktion istället? Alla tips och idéer mottages tacksamt!

[esten]

Att odla biomassa för att framställa bränsle är nog inte direkt lönsamt om man planerar att bli självförsörjande , har iof inte sett siffror på hur stor andel mark som går åt .

Av raps /rubs , vitsenap så räknar man 10 % av totala arealen på en gård för att den ska producera nog med biodiesel för att gården ska fungera .
Dessutom får man biprodukter som kan omvandlas till nytta på gården . Raps halmen är ett bra foder likaså pressmassan som blir över efter pressningen av oljan . Restprodukten efter diesel framställningen kan användas till att tillverka tvål eller ljus .

Sol , vind och termoel kommer kanske också att få mer uppmärksamhet i framtiden , med ökad utveckling som gör de mer effektiva och billigare .

Men 4 hektar det klaras av med en eller ett par hästar , man plöjer ju inte all mark varje år utan den gräsbevuxna delen ligger ju i kanske 2-3 år  , vilket gör 1-2 hektar att plöja och ett halvt hektar om dagen är ingen fara .

[JohnA]

Hur mycket bränsle per år får man ut av ett rapsfält? Och i detta måste man så klart räkna in den tid åkern växelbrukas med annan gröda.

Jag gissar RME är bland de energirikare och ädlare bionbränslena som kan odlas, men processen är inte helt enkel och den kräver en del energi. Tidigare har jag retat mig på att gengas/vedgas är så ineffektivt vid fordonsdrift eftersom man inte tar vara på den värme som bildas utan kyler bort rubbet. Kan det kanske ändå vara så att vedgasen hamnar bra till i verkningsgraden när man räknar in hela processen från icke odlad mark fram till fordonsdriften? Vedgasen har ju jämfört med RME en väldigt kort och enkel process.

Jag kan tänka mig att vedgasen i slutänden stupar på att träd växer sakta så att det i slutänden behövs större odlingsarealer än för rapsbränslet. Å andra sidan sköter sig skogen ganska bra på egen hand under många år och att väga in arbetstiden i kalkylen är knappast fel.

Hur vore det i sammanhanget annars med vindsnurra och elbil? En traktors arbete är ganska tungt så det är väl ingen slump att man ser få elektriska traktorer, men då de i allmänhet jobbar nära gården borde man kunna kompensera med batteribyten istället för stillastående laddningar.

[lilyrose]

jag helt novis.. men kan man inte bygga en "sån där" anläggning som renar gammal olja från restauranger , som dom ändå slänger.. såg ett tv-program där man renade oljan , tog dock några dagar men sen var det bara att  hälla i en vanlig diselbil..

[grimbart]

bygg en ångdriven traktor....

[torbjorn]

jag helt novis.. men kan man inte bygga en "sån där" anläggning som renar gammal olja från restauranger , som dom ändå slänger.. såg ett tv-program där man renade oljan , tog dock några dagar men sen var det bara att  hälla i en vanlig diselbil..

Om man bara renar gammal frityrolja (eller någon annan vegetabilisk olja) och inte gör något mer med den så kan den bli ett halvdant dieselbränsle som fungerar sommartid. Men man måste komma ihåg att den stelnar vid några plusgrader, så den är oanvändbar som motorbränsle på vintern. Det blir också mer motorunderhåll än normalt - rengöring av igenkoksade spridare, lyft av topplock för sotning osv. Avgaserna är rätt otrevliga med större halter av partiklar och kväveoxider än om motorn körs på ett bättre bränsle. Man får vara beredd på att det luktar härsket gatukök i hela socknen när man kör sin motor.

Ska man göra ett fullgott dieselbränsle av frityrolja så måste man förestra det och göra något RME-liknande. Det är en kemisk process som egentligen är rätt enkel men den kräver en del kemikunnande, analysmöjligheter och inte minst fingertoppskänsla för att lyckas med. Många försök att göra RME hemma har slutat med förstörda råvaror och baljor fulla med en oanvändbar sörja.

[torbjorn]

bygg en ångdriven traktor....

Då blir nog verkningsgraden betydligt bättre på gengas. Arbetsinsatsen för att konvertera en befintlig traktor med förbränningsmotor till gengasdrift är dessutom betydligt mindre än för att få till en användbar ångdrift.

Anledningarna till dålig verkningsgrad vid småskalig ångdrift är flera. Först och främst har man knappast utrymme för en kondensor ombord på ett fordon, så ånganläggningen måste arbeta med s k högtrycksdrift där man blåser avloppsångan direkt ut i atmosfären istället för att skapa ett undertryck med hjälp av kondensorn. Och en annan anledning är att man, om man rör sig med hembyggda ångpannor osv, inte kan gå så högt i ångtryck och ångtemperatur att verkningsgraden kan mäta sig med stationära anläggningar eller förbränningsmotorer.

[esten]

På 1800-talet användes endel ångloksliknande mer eller stationära traktorer . De blev väldigt stora och hemskt tunga .
De gick oftast i par en på var sida av fältet , sedan drog man de maskiner som skulle användas med vajerspel mellan desssa båda lok . Man kunde i vart fall inte gnälla på högt marktryck ute på fältet .
Men det krävdes stora fält som var rätvinkliga för att det skulle fungera .rektanglar eller kvadrater .

De fanns några större gods även i Sverige som använde dessa ångtraktorer .