Tallriksharv, hur funkar det?

[Fordson]

Jag har kört tallriksharv innan plöjning och fattar funktionen så långt...
Men hur funkar den som "grovharv" efter plöjning? Är det nåt man använder en sån till?
Funktionen jag är ute efter är alltså att grovharva efter plöjning innan jag kör med släpharven som harvar fint och jämt.

Också: Hur skiljer sig en kultivator och en tallriksharv åt? (i funktion alltså, inte utseende  )

[Existens?]

Striden mellan dom som hejar på kultivatorn och dom som tror på tallriksharven kommer nog alltid att fortsätta. Själv har jag tidigare trott mycket på tallriksharven men börjar nu glida över lite till kultivatorn.

Dom jobbar på två helt skilda sätt.

Tallriksharven går ut på att skära sönder kvickroten i små bitar. När dom har grott lite så ska man på dom igen och åter skära av dom, sen är tanken att dom ska vara så små så dom inte orkar ta sig upp om du plöjer ner dom till plogdjupet.

Kultivatorn river helt enkelt upp alla rötter och lämnar dom på ytan, där dom ska torka ut och dö. Efter nån vecka med strålande solsken så kör man igen och drar upp nästa omgång.

Jag var en liten aning ironisk där.. Just detta med vädret är problemet med båda metoderna. Kommer man igång sent så är båda metoderna meningslösa, ingen kvickrot dör av att flyttas runt eller klippas av, om det regnar och är blött.
För att lyckas med stubbharvning så ska man helst köra direkt efter tröskan, i Augusti om det går, då får man bra effekt. Och då funkar nog båda varianterna.

Efter plöjning är det många som använder tallriksharven för att mylla ner stallgödsel innan dom harvar med vanlig harv. Mycket effektivt, men på t.ex lerjordar funkar det nog sämre om man drar upp en massa rå jord som blir kokig.

[esten]

Du skriver inte om det är efter spannmål eller en vall du plöjt och vill tallriksharva . Meningen med plöjningen är att få ner grässvålen under harvdjup , med tallriksharven river du upp rotmassan igen vilket kommer att försvåra vidare jordbearbetning och i slutändan sådden .
Om man inte är flitig i övermått är tallriksharven det bästa hjälpmedlet för att få en perfekt kvickrotsvall .

[Fordson]

Alltså så här ligger det till.

1) Ett mycket ojämt och överväxt gärde (ägaren har troligtvis kört med tallriksharv och sedan låtit det ligga i 5 år typ.)
2) Jag putsade av (o)-gräset med putsen.
3) Skulle köra med kultivatorn men den gick sönder. (gammal och sliten till max.)
4) Jag plöjde gärdet (med svålen intakt).

Nu är min fråga om det skulle vara en bra ide att köra över med tallriksharv innan jag drar igång med min (lilla) släpharv.
Jag tycker att harven inte funkar så bra att köra på plogfårorna, det tar en himla tid att få det så jämt att harven funkar
smidigt och bra. Kanske kan en tallriksharv göra grovgörat innan släpharven.
När allt är klart ska jag så rajgräs med insådd så det blir ett fint vallgärde.

Förstår ni min tanke?

[esten]

Med tallriksharven drar du upp svålen igen , så gör inte det . När du ställer in harven , så ska sladdplankan inte ta för hårt första svängen . Pinnarna ska ställas så spetsen är 90 grader mot marken , är de ställda för att greppa mer eller så att säga ta djupare kommer det att gå mycket tyngre och ge ett sämre resultat . Första och ev andra gången om det som nu är vanskött följer du fårorna i deras riktning . Försök att hålla den högsta hastighet du kan när harven arbetar jämnt . Andra och tredje gången går du tvärs över fårorna och lägger mycket tid att lägga igen ev slutfåror medan du har blöt jord att föra dit . packa med framhjulet . Ställ också ner plankan lite mer så du kan fösa ner jorden i fårorna . Efter det är det mycket bra om man kan dubbelharva och så att säga köra två harvningar med en överharvning . Sen bör det i praktiken vara klart att så oavsett hur det såg ut från början . Ibland kan man få harva extra på vissa fläckar som är hårdare eller extra knöliga . Hastigheten betyder mycket för resultatet så så hög hastighet som möjligt utan att arbetet blir lidande .
Med tallriksharven kan du få ett fint material , men när du ska så och alla små plantor lägger sig framför sårören och drar med sig jorden då den nya sådden gror ojämt osv kommer du att ångra dig .

[Fordson]

Ok tack, då använder jag inte tallriksharv då. Kör som vanligt med släpharven istället. 

[Existens?]

Fast jag brukar iofs ställa ner sladdplankan till max vid första körningen, och ha pinnarna nästan uppe, så dom bara rispar lite i ytan, för att jämna till och trycka ner tiltorna. men det är väl kanske en smaksak.
Men ska du bara så gräsfrö så behöver du ju överhuvudtaget inte sätta ner pinnarna nåt vidare, gräsfröt ska ju ändå bara myllas precis i ytan.

[Tacitus]

Jag skulle nog säga tvärtom... på gammla äckel-sega (o)gräsvallar brukar svålen vara så djävulskt seg att man riskerar att slita loss stora sjok om man använder "vanlig" pinnharv - stora sjok som sedan åker runt, runt, runt och ännu mera runt på åkern medan man känner att man börjar få en otrolig lust att hoppa ur traktorn och slita sönder dessa sjok med tänderna medans man skriker nått om att dom ska döden dö 

Det är ju inte heller så att det går att köra särskilt fort  när man kör uppepå tiltorna... puckelpist med traktor känns liksom inget lockande.

Själv brukar jag köra med knivfräs första vändan efter plöjning, då räcker det ofta med en fräsning och 1-2 vändor med harven - det finns ju roligare saker att göra än att sitta i traktorn och köra runt på åkern.

Kör man med tallriksharven längs med tiltorna så borde man kunna få sönder dessa lite bättre innan harvningen.

Annars skulle väl kanske en tiltpacckare kunna vara bra, men dom brukar vara lite över budget  .

Får se om man kan bygga ihop något som blir som korsning mellan frontdäckspackare och tiltpackare av överblivna bilhjul eller nått.

[esten]

Skolexeplet på en för vasst ställd harv . pinnarna ska bara rugga lite i ytan , inte mer . Hastigheten ska vara så hög att traktor och harv fungerar som ett ekipage . Harven får inte hoppa och skutta .
Jag börjar nog på låg trean hög , första svängen och avslutar på hög ettan låg/hög .beroende på jord lutning medmera .

[Fordson]

Kör man med tallriksharven längs med tiltorna så borde man kunna få sönder dessa lite bättre innan harvningen.

Ja det var precis min tanke. Ååå nu vet jag varken ut eller in.
Nån mer med åsikter?

[Tacitus]

Det känns inte riktigt rätt mot vare mig själv eller maskinerna att ligga på särskilt hög växel första vändan när man kör uppepå tiltorna... även om man kör längsmed tiltorna så är det ju väldigt mycket puckelpist och på vändtegen är det ju rena helvetet - det blir snarare låg-ettan än låg-trean.

För skarpt ställd harv vet jag inte om jag vill hålla med om... jag brukar till 90% använda sladdplankan, pinnarna brukar jag ha ganska högt ställda. Pinnarna använder jag ju mest om jag harvar en gång till efter nån vecka för hålla undan fröogräs.

Personligen tycker jag ju att knivfräs, som ju ger liknande effekt som en tallriksharv är kanon första vändan, det slår sönder alla gammla växtdelar och grässvål så att det verkligen blir "ren jord" och jorden som "lösgörs" fyller snabbt igen alla hålor så att man redan på andra vändan kan växla upp väsentligt utan att behöva njurbälte.

[JBF]

Fordson, hur blev det? Jag är i samma sits nu. Harven fungerar inte på tiltorna (saknar ju sladdplanka) ska se om jag kan sänka harven ytterligare i morgon. Idag släpade jag en stor björkstock efter traktorn och fick någorlunda bra resultat. Farsan tjatar om tallriksharven han blivit lovad att låna, han talar om den som om den vore en mirakelmaskin, men jag vet inte... Vill ju inte slita upp all grässvål igen... Börjar bli lite svettig nu...

[Farmal M]

Det vore  Intressant att veta vad det är för jordart du är på.
Ett förslag är annars att du kör ett varv med välten innan harven för att trycka fast tiltorna innan du harvar.
De är ju även fritt fram att provköra. jag menar att kör du med tallriksharven 5 meter och alla tiltor kommer upp så lyfter man upp och kopplar bort och testar något annat.
Lycka till

[Existens?]

Jag hade inte gett mig på ett plöjt vallbrott med tallriksharv. I så fall en väldigt lätt, och som du kan se till så den håller sig i ytan. Annars är risken alldeles för stor att du drar upp mängder med torvor.
Fortsätt med stocken, om du inte har möjlighet att kedja fast nån planka på harven.
De flesta som är nya på att harva tycker inte det händer ett skvatt efter första överfarten..men det gör det sen, harva två eller tre gånger till, på andra håll än den första, så ska du se att du får resultat.
Sätt inte ner pinnarna för djupt!

Tallriksharvar hör bara hemma i vårbruket i en enda situation, och det är om man vill få ner stallgödsel snabbt, och då endast på lätta jordar, aldrig på en lerjord.

[JBF]

Hejsan,
Idag hämtades tallriksharven, en lätt gammal variant av tallriksharv. Provharvade ett stycke som var välplöjt, och det blev jättefint resultat på en gång, men som sagt var så harvade jag ytterst lätt på ytan. Inget ogräs som drogs upp alls. 
Provade sen på den andra åkern där jag inte lyckades helt med plöjningen, den biten skall bara "plattas till" och plöjas om till hösten igen. Där gick det också bra, men inte samma fina resultat som på åker nr 1. Dock inte så mycket tovor som drogs upp tycker jag. Visst kom det upp litegrann, men det får väl nästan skyllas på plöjningen i detta fallet. Stocken fungerade inte alls dessvärre, det bästa av det jag provat (förutom tallriksharven då) är faktiskt snöbladet "bak och fram". Jag har ju ingen sladdplanka på min C-pinneharv än, men det är klart att det vore det bästa.
Tyvärr så hänger det mesta av mina problem på det faktum att jag plöjde för första gången, och alla tiltor har inte lagt sig så tätt och fint som jag hoppades, men situationen måste ju räddas (så att de misslyckade bitarna smidigt kan plöjas till hösten igen), och där kanske tallriksharven kan hjälpa till? Jordarten är en lätt morän.

//JBF

[Tacitus]

Jo. nog tror jag väl att det ska funka bra.

Det är ju inte frågan om att vinna SM i plöjning utan det är ju frågan om att bryta sönder jord och växtdelar.

Idag är det många som inte ens äger en c-pinneharv utan istället kör med tex tallriksharv, kultivator, rotorharv eller knivfräs.

Den första vallen jag bröt här på gården körde jag helt utan c-pinneharv med bara plog + knivfräs.

Senast körde jag 1 varv med c-pinneharven (efter plöjning och fräsning) för att sladda så det blev jämnt och sedan en gång till efter gödselspridning för få ut dyngan ordentligt, när jag sår vall så brukar jag lägga på dyngan precis innan sådd för annars tycker jag att den hamnar för långt ner för att gräset ska komma åt den och man efter sådd och vältning inte vill vara på åkern förräns gräset har etablerat sig ordentligt.

Jag har anlaggt vall med bara plog och c-pinneharv också, men då tycker jag att det blir ett hiskligt rundåkande med traktorn innan man är nöjd med resultatet - man blir liksom sjösjuk efter 3 varvet runt 

[JBF]

Rapport efter en eftermiddag i traktorn: Tallriksharven fungerar bra, men någon mirakelmaskin är det ju inte (inte för att jag trodde det heller). Efter två tre varv kan jag köra kors och tvärs över åkern utan att åka puckelpist. På vissa ställen drogs lite små ogräshärdar upp, men det handlar mer om min amatörmässiga plöjning tror jag. Tallriksharven gav bra resultat på de värdelöst plöjda bitarna som skall plöjas om till hösten. Med facit i hand så borde jag ju ha kört sönder svålen INNAN jag plöjde men detta får duga. Ett stycke som plöjdes hösten 08 samt harvades och låg orört till hösten 09 då det plöjdes igen ser riktigt fint ut nu (marken har ju inte brukats på många år så det var en del rötter att avlägsna). Förhoppningsvis ser de andra bitarna som får plöjas om till hösten lika fina ut nästa vår.

Hur pass välharvade måste de bitar vara som jag skall plöja till hösten igen? Räcker det att de är någorlunda tilljämnade?

[Tacitus]

Plogen slår ju inte sönder några kokor eller växtdelar, det plogen gör är ju att den vänder runt på alltihopa.

Så länge man får till någon form av tilta så räcker det, för att få sönder kokor och växtdelar så har du tallriksharven så om du kör en gång med den innan du plöjer så ska väl det fungera även om det är lite "fult" innan.

Just med gammla fd vallar som inte har varit plöjda sen innan Palmes bortgång så kan det ju vara besvärligt att få sönder svålen vilket ger dessa äckelkokor, mark som har varit plöjd de senaste åren beter sig helt annorlunda - där skär plogen som en varm kniv genom smör.