Hej Elin!
Alltid roligt när någon vill odla frö och alltid roligt när någon läser boken.
Du har nog i huvudsak rätt i dina funderingar, men kanske du oroar dig lite väl mycket i förväg.
Jag har aldrig haft vild palsternacka närmare än ca 1,5 km och då aldrig fått korsningar. De vilda palsternackorna syns oftast bra i juli-augusti, när de blommar. Man lär sig ge akt på sådant. Se även
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/pasti/pastsat.htmlinklusive utbredningskarta och bildgalleri.
Enstaka korsningar kan man selektera bort i kommande generationer, om de ger oönskade avarter, som greniga eller träiga rötter. Det finns också en viss chans att korsningar berikar din sort med intressant genmaterial, även om det sedan inte är exakt samma sort längre. Men detta är heller inte någon alldeles exakt verksamhet utan en levande och föränderlig.
Däremot vill man inte få hela fröskörden nedskitad (ursäkta) med värdelösa eller oönskade inkorsningar, för sådant frö blir mer eller mindre oanvändbart. Mycket beror på hur observant man är och hur man övar upp sin förmåga att bedöma. Provodla och proväta är förstås jättebra och nödvändigt. Provodla innan man erbjuder är också i många fall att rekommendera, om man är osäker på kvaliteten. När fröet har kort livslängd som hos palsternacka kan man kompromissa lite. Bara man talar om att man inte provodlat och inte är helt säker på kvaliteten.
Palsternacksfrö av egen bra skörd, förvarat i rumstemperatur, har jag fått att gro i ca 5 år, även om grobarheten avtar efterhand. Man kan förlänga grobarheten med frysförvaring.
När det gäller rova så får man se upp med korsning från blommande rova, kålrot, raps och rybs. Dessutom är risken stor att sparvar och finkar äter upp fröet. Stort behov av nättäckning när baljorna börjar gå över från grönt till gult. Använd finmaskigt nät, inte det grovmaskiga bärnätet för trastar om du inte vill ha ihjäl småfåglar.