Bedömda djur enligt rasstandard?

[sonja på slätten]

Rasfjäderfäförbundets tidskrift brukar i varje nummer ha en eller två specialartiklar  om raser.Där står utförligt om egenskaper, både exteriör och produktion och även om aveln.
Kanske du känner någon medlem som har några årgångar att låna ut?

[Träsktrollet]

Tror att vi har ett par gamla nummer hemma...
Har varit medlem förut. Ska kolla
Tack för tipset

[Mmmm]

Kanske inte efter första korsningen, men om du tänker på att korsa fram en ny färg så är det flera generationer sedan tillbaka på rasen och den måste bli godkänd och även avkommorna för att få bli en godkänd färg.

Nja... jag tänkte väl inte direkt på att få fram nya färger eller få en ny ras godkänd - det förstår jag är ett långsiktigt arbete - utan man min fråga är egentligen mycket enklare, nämligen:

Kan man ha tur och få en avkomma efter två korsningsdjur som "går igenom" en bedömning och därmed är rasren?

[Lycka]

Nu är det väl så att de som var mest kompetenta på att svara .
De som ställer ut och verkligen bedriver rasavel ,
inte längre är kvar på forumet eller inte svarar.
Undantag för ngn.
Att ngn skulle ställa ut ngt fjäderfä som är korsad,
 av två olika raser, skulle jag se som osannolikt.
Varför skulle man ringa en sån och betala och ställa ut.
För att medvetet förlöjliga ngn eller?
Men ta i beaktande att  oseriösa människor finns det väl i alla genre.

[Lycka]

Det gäller väl också att ha "öga" för hur hönsen ska se ut.
Man kan nog lära sig rasstandarden utantill utan att för denskull
få full poängade djur, om man ska dra det till sin spets.
Men man kan stäva mot det målet.
det är nog inte gjort i en handvändning.
Massor av djur och många år krävs det.
Det är väl kul att vi har olika ändamål med våra höns.
Detta är hur jag har fattat det.

[Mmmm]

Att ngn skulle ställa ut ngt fjäderfä som är korsad,
 av två olika raser, skulle jag se som osannolikt.
Varför skulle man ringa en sån och betala och ställa ut.
För att medvetet förlöjliga ngn eller?

Osannolikt eller inte, jag undrar fortfarande om det skulle gå att ställa ut en korsningsavkomma och få den bedömd som rasren?

[Charlotte]

Ett smart tips kan ju kanske vara att kontakta Rasfjäderfäförbundet?
http://www.rasfjaderfaforbundet.dinstudio.se/
Då får du korrekt svar på dina fråga.
Så slipper det bli spekulationer på ett forum...
Mvh Charlotte

[Ronny]

Osannolikt eller inte, jag undrar fortfarande om det skulle gå att ställa ut en korsningsavkomma och få den bedömd som rasren?

Om en, aldrig så väl utbildad eller erfaren, fjäderfädomare tittar på och bedömer ett djur, så kan den människan ju bara uttala sig om djurets rastypiskhet, inte om djurets rasrenhet/rastillhörighet. Precis som någon tidigare i denna tråd påpekat, så är det skillnad på rastypiskhet och rasrenhet. En beskådande bedömare kan självklart bara göra ett utlåtande om rastypiskhet inte om rasrenhet/rastillhörighet, om det inte vid bedömningstillfället tas hänsyn till djurens härstamning. Vad jag känner till finns inga stamboksförda orpington.

Så svaret på din fråga måste bli  - Ja; om du med rasren menar rastypisk!

[Anna]

Precis, Ronny. Man måste nog skilja på rasren och rastypisk. En domare har ju ingen koll på hur föräldradjuren ser ut. Bland lantraserna är det väl mer tvärtom, att det är härstammningen som gör djuret/rasen och inte utseendet. Det är väl därför många inom de raserna kan se så olika ut och ändå höra till en viss ras. Det är alltså olika saker att tala om rasrent och rastypiskt utseende och om lantraser och om övriga raser. Jag har inget problem med detta och ser inte att något av det skulle på nå't sätt vara upprörande. Det är ju bra att det i tråd efter tråd förklaras skillnaden i synsätt så kanske vi alla snart har förstått detta  Jag har inte mycket erfarenhet av lantraser för jag har växt upp med en pappa som haft många andra raser ist. Jag lär mej gladeligen vad som gäller för lantraserna, genbank mm och hakar säkert på i det viktiga arbetet en vacker dag.
Denna dag blir det dock inte för nu kallar kudden på mej...

[Minnas]

Våra rashöns har ju ofta kommit till av att man blandat olika raser, stora cochin har ju ofta använts i många av våra raser. Och jag tror ju att så har gjorts med våra lantraser tror att våra "kloka" ofta kvinnor runt om i vårt land ofta korsade sin höns just för att få fram just det djuret som passade för dom. Min gamla farmor som nu är död berätta ofta om hur hennes mormor och mamma ofta sökte efter höns som just skulle värpa bra ägg och vara tåliga för vårat klimat här uppe i Dalarna, och dessutom har lite fina färger. Och det spred sig ju från by till by som det gjordes förr...det är synd inte min farmor lever för det hade vart intressant höra om hur dom såg ut mera ingående.
Men att visa upp en rashöna på utställning som kommit ur korsningar idag är inte lätt..man kan ju kolla när det visas en ny färg i en ras eller en ny ras. Granskningen är hård och ofta ska den visas i flera år. Så om man tror man kan korsa kors och tvärs misstar man sig. Jag skulle aldrig använda en annan ras i mina stor Cochin .....vet att det görs i vissa länder för att få fram andra färger men för mig är detta inte intressant tycker man kan bevara dom färger som redan finns.

[Ingemar]

Våra rashöns har ju ofta kommit till av att man blandat olika raser, stora cochin har ju ofta använts i många av våra raser. Och jag tror ju att så har gjorts med våra lantraser tror att våra "kloka" ofta kvinnor runt om i vårt land ofta korsade sin höns just för att få fram just det djuret som passade för dom.

Om du vill veta mer om lantrasernas ursprung finns det gott om litteratur i ämnet, tex Hallanders Lantraser, med supplement. De flesta kommer från tillvaratagna gårdsflockar som kan spåras såpass långt tillbaka att man kan vara tämligen säker på att dom är fri från inkorsning av modernare raser, sedan är det väl förmodligen så, att alltsedan hönsen kom till vårt avlånga land för ett par tusen år sedan (rätta mig om jag har fel?) har enstaka individer tagits hem och förts in i nån fölock här och nån där. Men det är en stor skillnad gentemot den moderna rasaveln. Enstaka djur har inte lyckats att förändra dessa höns ursprunglighet nämvärt. Som tur var fanns det en del kloka gummor - och gubbar - som höll på di gamle så vi har något att bevara idag.
Med stöd av bla skelettfynd tror jag personligen att Åsbohönan är en bra representant för hur skogsbygdernas höns såg ut om vi vrider klockan bakåt ett par hundra år.
Nu halka vi ifrån ämnet, jag vet.
I tråden har det väl med all önskvärd tydlighet kommit fram hur olika man kan se på rasrenhet.

Härstamning contra utseendebedömning som säkerhet?
Jag vet ju vad jag känner mig trygg i.

[Minnas]

vart finns denna bok att köpa?

[Nettis]

Den finns nog att låna på biblotek också om den skulle vara svår att få tag på.

[äppelpaj]

Kanske en dum fråga, men, vart kan man läsa om vad raser har för rasstandard? Kan vara lite roligt bara..

[Minnas]

Det finns en standard på rashöns finns att köpa via Svenska Rasfjädefäförbundet eller man kan kanske låna den via bibliotek. Lantraser har en rasram och det ska du väl finna på deras hemsida SLK

[Ingemar]

Det finns en kortare beskrivning på hemsidan http://www.kackel.se/index.html . Rasramen finns i en bok man kan köpa som medlem i slk (Genbanker och rasramar, som också tar upp en massa andra intressanta spörsmål) och du får den boken gratis som genbanksansluten. Är du speciellt intresserad av en ras kan du kontakta genbanksansvarige.

En rasram tar upp den naturliga variation som hittills dokumenterats för rasen, bla. SLK vill undvika att gener som är bevarandevärda går till spillo i onödan pga mänsklig fåfänga. Speciella agenskaper för varje ras finns även angivna.

En Åsbohöna från en genbanksbesättning är en Åsbohöna. Det beror på att den inte bedöms utifrån en standard, utan vilket ursprung den har
Mvh
Ingemar

[äppelpaj]

Ok, tack=)