Fårproduktion

[Charlotte]

Hmm, jag uppfattar det som att du har bortåt 30 ha vall och 10 eller 15 ha naturbete. Du har bra stallbyggnad  med plats upp till 100 djur. Nästan lite lyx, det här  .

JAA! Ett drömscenario!
                  Mvh
               Charlotte

[moen]

Charlotte - Jag ska verkligen satsa på fårkurs, ska inte starta något i all hast utan grundläggande kunskaper. Vad kul att du har dikor, det var med på min önskelista från början, men allt går inte att förverkliga i första omgången, man måste ha något att forsätta drömma om också Jag har läst om Startkurs för Jordbruksföretagare, mitt län har ingen på gång, ska kolla med grannarna.

Jag kommer inte att starta upp med alla 100 fåren, har inte upplägget helt klart för mig, men verksamheten måste byggas upp i takt med min rutin.

Suverän länk förresten, tack!

ulfg - Njae, 10 ha naturbete, och 15 ha vall, lite över 30 ha totalt Men visst, lyxigt! Och enormt vackert är det också.

Nu får jag försöka smälta all info jag har fått och sen ska jag läsa, hoppas på att få boken i nästa vecka.
 
/moen

[javill]

Om du inte har Nils-Åke Fags bok Starta med Får så rekommenderar jag verkligen den! Den finns här i Åters bokklubb. Den är inte fullt så maffig som boken Får som också är en utmärkt bok. Jag rekommenderar dig att köpa båda!

http://www.alternativ.nu/shop/item_list.php?maingroup=%C5ters%20bokklubb&secondgroup=Djur

[Birgit]

Ska du inte använda vallen till att skörda hö/ensilage på då? Eller ska det köpas in? Det är ju alltid mer lönsamt att ha eget grovfoder.
Oavsett ras, skulle jag nog använda naturbetena som vår/försommarbete och släppa djuren på efterbete på vallarna efter skörd. Sedan kan ju tackor gå på ev. återväxt på naturbetena?

En sak att tänka på med antalet får: Lantraser konsumerar mindre än större förädlade raser. Man kan således hålla fler lantrasfår än köttrasfår på en specifik areal.

Lantraser kan ju generera bidrag för hotad ras, ett tillskott på 150:-/tacka, bagge i avel och år. Dessutom kan vissa av lantraserna ha ull som går att sälja för en hyfsad peng. Välskötta naturbetesmarker ger också bra ersättning. Är de inte färdiga kan man ju ansöka om restaurering av betesmark.

Det är ju inte bara slaktintäkter som ska räknas med, utan att man kan få lönsamhet i ex. fårklippning, som ju måste till också.

[Stormulen]

Ska du inte använda vallen till att skörda hö/ensilage på då? Eller ska det köpas in? Det är ju alltid mer lönsamt att ha eget grovfoder.

Hur räknar Bigit då om man får fråga? Du kan inte vara så generell i ditt resonemang. Det beror ju helt och hållet på vad man har i maskinväg (avskrivningar), marker, läge och närhet till t ex vallproducenter. Du måste ju även räkna med kostnad för din tid du sitter i traktorn eller arbetar du gratis? Det kan även vara bättre att köpa in grovfoder från någon "stor en" och få samma kvalite på allt foder istället för att få en massa olika sorter från diverse småskiften och olika sköretidpunkter. Till trådskaparen säger jag bara att räkna ordentligt på din grovfoderkostnad. Förutom den egna arbetstiden är detta den enskilt största utgiftsposten och ett bra foder är nyckeln till en bra djuruppfödning.

[Charlotte]

 Allt grovfoder tas på egen mark, dock med inhyrd hjälp.

Moen har redan skrivit hur han tänkt göra med grovfoder, det är alltid en fördel att läsa ursprungsfrågan ordentligt innan man svarar
 För övrigt tycker jag lösningen är smart, räknar man på maskiner (som är så pass fräscha så att de Fungerar när man verkligen behöver dom) så är det få gårdar som det egentligen lönar sig att ha en hel maskinpark på...
                                                 Mvh
                                             Charlotte

[Stormulen]

Ursäkta att jag glömt bort den ursprungliga frågan, men tackar och bugar för påpekandet. Har läst tråden och kan efter egna erfarenheter konstatera att Moen troligtvis behöver all mark till bete och blir således tvungen att köpa in fodret. 30 ha är inte speciellt mycket till 100 djur + ev lamm. Situationen blir förstås bättre om man ägnar sig åt vårlammproduktion. Tyvärr ser väl inte heller den kalkylen speciellt bra ut. Jag skulle rekomendera Moen att bidragsoptimera, dvs så få djur som möjligt och så mycket bidrag som möjligt. Då blir "vinsten" störst. Det är ju synd att säga att fårkalkylen oavsett inriktning ser bra ut om man vill ha något över till den egna arbetstiden. Tror ni mig inte så går det bra att kontakta t ex LST i Östergötland för bidragskalkyler.

[Charlotte]

 Det var bara en påpekan att Moen hade bestämt att h*n redan tänkt producera grovfodret själv eftersom Birgit inte trodde det.
 Kalkyler går ALDRIG på plus Sist jag kollade så var det bara mjölkkor tror jag... Trots att alla bidrag var medräknade i kalkylerna vi jobbade med på vår kurs så kunde aldrig jordbrukaren ta ut en vettig timlön... Ändå håller folk på... Är det någon som har en riktigt vettig förklaring på det?
 Moen har ju en stor fördel i att byggnaderna redan finns.
                           Mvh
                        Charlotte

[Stormulen]

Hej Charlotte,
Jag ville bara påpeka för Moen att det är viktigt att se över alternativen och räkna på dessa. Tycker det är helt fel att han/hon redan nu har bestämt sig för att ta eget grovfoder innan man har beslutat sig för vilken typ av produktion som gäller. Själv har jag räknat till förbannelse och kommit fram till att bidragsoptimering är det optimala. 80 tackor, 50 ha, inköpt foder samt växelbete med nöt ger ett överskott på ca 200.000 per år. Bidragen + lite slaktpengar är vinsten, övriga slaktpengar samt avsalu livdjur går till foder, avskrivningar och andra samkostnader. Jag lägger inte ner speciellt mycket tid under stallsäsong då jag har mycket effektiva byggnader och får därför en hygglig ersättning för mitt hobbyjordbruk. Inga maskiner bör påpekas förutom en kompaktlastare som gör allt tyngre arbete på gården. Det går att gå med vinst med lite vilja och att man tänker i "nya" banor.

[Kajjsa]

Jag gick Startkurs för Jordbruksföretagare och fick fördjupa mig i Fårskötsel (och Dikor eftersom jag har såna också). Såna kurser borde väl ordnas i hela landet eftersom det var ett krav om man inte hade annan Jordbruksutbildning "På papperet" och skulle söka Startstöd?

Jag funderar också på hur man kan få lönsamhet i sin fårprouktion så jag sparkar upp denna tråd!

Vem arrangerade den där kursen du gick och var hittar man information? Hur lång tid? Kostnader?

Hur fungerar det där med startstöd? Vad krävs och hur mycket kan man få?

[Charlotte]

Jag funderar också på hur man kan få lönsamhet i sin fårprouktion så jag sparkar upp denna tråd!

Vem arrangerade den där kursen du gick och var hittar man information? Hur lång tid? Kostnader?

Hur fungerar det där med startstöd? Vad krävs och hur mycket kan man få?

Prata med Länsstyrelsen i ditt Län, dom har koll på olika stöd för "Gröna näringar".
                            Mvh
                          Charlotte