Korn eller Havre i i västerbotten?

[Magda]

Jag tänkte odla lite spannmål sommar. Jag bor i västerbotten, har en bit jord som inte direkt brukats på länge och rätt lite redskap. Vi har traktor, plog, harv, slåtterbalk och hässjevirke. Vi kan dessutom låna såmaskin och vält. Men sen är det nog slut. Vi kan inte tröska och inte torka maskinellt. Vi har heller inte kross. Spannmålet ska användas främst som hönsfoder. Men det är inte uteslutet att jag smakar på det själv.

Ska jag välja korn eller havre? 

[Vurre]

Har du inte torkmöjligheter skulle jag avråda från havre och satsa på korn.

[Magda]

Jag skulle kunna torka sma mangder hangande i karvar i takbjalkarna. Om det inte drosar av da. For havre kan man val ge otroskad till honsen? hur gar det med korn?

[signe]

Jag skulle hellre välja havre om du ska ge den otröskad till hönsen. Torka den i kärvar ute på hässjor först innan du tar in den på logen. Du kan även odla lin. Vackert att se på när det blommar och det blir nyttiga ägg när hönsen käkar linfrö (omega 3).

[Pong]

Inget spannmål är ett fullgott foder för hönor. Men att odla själv för att kompletera kan man ju göra.

Finns ju lite att läsa, jag skulle nog välja havre. Men odla det som som marken är bäst lämpad för.
http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/forskningsnytt/FLN96-05/FLN96-05C.HTM
http://www.livsmedelssverige.org/hona/fodermedel.htm#_Toc159137848

Korn

Korn, och även havre, innehåller liksom vete svårsmältbara kolhydrater, t.ex. b-glukan, som framförallt kycklingar har problem att omsätta då de enzymer som krävs saknas i digestionsvätskorna. Problemen yttrar sig i form av en förhöjd viskositet hos tarminne­hållet vilket ger en klibbig träck som kan fastna i stjärtdunet på kycklingarna under första veckan och orsaka förstoppning. Samtidigt ökar vattenintaget och ströbädden blir våt och klibbig vilket ger sämre hygien och stallklimat. I sam­band med dessa problem ökar också risken för att kycklingarna skall få en tarminfektion, nekrotiserande enterit (NE), orsakad av en toxinbildande klostri­diumbakterie (Clostridium perfringens). Samtidigt försämras tillväxt och foderutnyttjande. En stor del av de problem som här nämnts och som orsakas av svårsmältbara kolhydrater kan elimineras genom att man i samband med fodertillverkningen blandar in enzympreparat med b-glukanas-, pentosanas- och cellulasaktivitet. Med ådern kan så småningom en tarmflora utvecklas som producerar dessa enzymer varför extra tillsats inte är lika aktuell till äldre djur. Risken för NE är inte specifikt för foderblandningar med högt innehåll av korn utan kan förekomma även i andra sammanhang. Av skäl som angetts ovan är man något försiktig med användning av korn till slaktkycklingar, kanske inte mer än ca 20%, vissa foderföretag tycker kanske att även det är för mycket. Till vuxna djur, dvs. värphöns kan utan olägenheter större andel korn ingå. En nackdel kan i så fall vara en förhöjd vattenhalt i gödseln eventuellt förenat med en ökad andel "smutsägg" med kvalitetsavdrag som följd. I förebyggande syfte tillsätts därför ofta enzympreparat även till värphönsfoder.

Havre

Begränsande för användningen av havre i värphönsfoder är skalfraktionen som utgör ca 30% av totalvikten. Blandar man in mer än 15-20% havre kan ett foder som inte är pelleterat lätt "hänga sig" i fodersilos och -automater. Genom pelletering utgör "hängning" inte något hinder för användning av havre. Skalfraktionen bidrar dock till att pelleterna (krossen) lätt faller sönder till mjöl igen. Havrens låga energiinnehåll i förhållande till priset är ofta ofördelaktigt i jämförelse med andra spannmålsslag.

Internationellt har havre låg status som råvara i fjäderfäfoder, vilket också smittat av sig på svensk foderindustri. Havre har dock flera positiva egenskaper som råvara i fjäderfäfoder. En ensidig värdering med hänsyn till energiinnehållet innebär därför en klar undervärdering av havren. Utmärkta produktionsresultat har i försök uppnåtts med både värphöns och slaktkycklingar då hela spannmålsdelen i foderblandningen utgjorts av havre av god kvalitet. Havre innehåller mer fett än övriga inhemska spannmålsslag. Fettets förhållandevis höga omättnadsgrad utgör här inget hinder som t.ex. hos slaktsvin. Havre är också vitaminrikare än andra sädesslag, bl.a. av A, E och C-vitamin som är antioxidanter vilket är positivt för immunförsvaret och också verkar konserverande. Havre har också egna unika hälsobefrämjande antioxidanter, avenantramider (Dimberg, 2004). Proteinets biologiska värde är högre i havre än i andra spannmålsslag. Fiberinnehållet och/eller eventuellt andra egen­skaper hos havren ger ofta antydan till en positiv inverkan på resultaten, framför allt i kombination med vete. T.ex. har visats att vete utbytt mot havre kan minska problem med fjäderplockning hos värphöns, då sådan förekommer (läs artikel). Många av de positiva egenskaper som tillskrivs havre från humansynpunkt kommer självklart också fjäderfä till del (läs mer>). En inblandning av åtminstone ca 10% kan med hänsyn till havrens alla positiva egenskaper inte vara fel.

http://www2.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo05_21.pdf

Korn
Korn är ett bra hönsfoder, men bör helst
sönderdelas, om det inte är mycket väl
utvecklat med låg skalhalt. Skalet kan
enligt äldre källor ge besvär. Energiinnehållet
är lite lägre än i vete men proteinkvaliteten
högre. Vissa kolhydrater i korn
kan ge upphov till klibbig eller lös avföring
framför allt hos kycklingar men även hos
värphöns, med risk för smutsägg om andelen
överstiger ca 20 %. Krossat korn äts
gärna av hönsen.

Havre
Havre är begärligt foder för fjäderfä. Det
har högre kvalitet på proteinet än övriga
spannmålsslag och är dessutom fettrikt med
hög andel linolsyra. Skalet utgör ca 30 % av
totalvikten. Detta drar ner energivärdet och
kan också skapa problem vid industriell tillverkning
av foderblandningar. Fiberinnehållet
tycks annars kunna ha en positiv
inverkan speciellt i kombination med
mycket vete (Elwinger). Om du använder
den egna gårdens havre kan du med fördel
krossa havren varvid hönsen själva sorterar
bort en del av skalen, vilket i någon mån
minskar problemet med att havren sänker
energikoncentrationen. Fullständigt skalad
havre har ett mycket högt fodervärde, (ca
14,3 MJ/kg). Krossad eller skalad havre har
dock kort hållbarhetstid och du bör
krossa/skala lite i taget hellre än lagra processad
havre.

[Magda]

Tack for alla rad. Nog kan val spannmal utgora basen i honsfodret? Elller ska jag odla nagor helt annat an korn eller havre pa min platt? tank pa att jag bor i vasterbotten. vete tror jag knappt gar ens for duktiga bonder. och majs ar uteslutet.
 
Om jag ska investera i ett redskap/maskin till vad skulle det vara ur just den nu aktuella synvinkeln?

En linaker later lockande men lin kan visst ge fisksmak at bruna agg. och jag vill helst odla nagot som kan utgora basen i fodret. Men en liten platt lin kanske man anda skulle prova pa. det var en bra ide.

[Pong]

Tack for alla rad. Nog kan val spannmal utgora basen i honsfodret? Elller ska jag odla nagor helt annat an korn eller havre pa min platt? tank pa att jag bor i vasterbotten. vete tror jag knappt gar ens for duktiga bonder. och majs ar uteslutet.
 
Om jag ska investera i ett redskap/maskin till vad skulle det vara ur just den nu aktuella synvinkeln?

En linaker later lockande men lin kan visst ge fisksmak at bruna agg. och jag vill helst odla nagot som kan utgora basen i fodret. Men en liten platt lin kanske man anda skulle prova pa. det var en bra ide.

Jo, absolut men det skall ju då vara flera spannmål. Odlar du både havre och korn köper in vete söderifrån, så har du runt 50-80% av foderstaten. Sedan köper du in kompletterande koncentrat som dl-metionin, fiskmjöl, snäckskal och vitaminer. Hönor har enligt flera studier en mycket bra känsla för sitt eget näringsbehov, dvs den äter det som den behöver. Så om man då utfodrar de olika sädeslagen för dig och inte blandar dem så äter hönorna ur de olika trågen efter sitt behov. Så om man blandar egen foderstat utan extrem precision till hobbyhöns eller småskaligt så kan man nog med fördel ha separerat foder och snäckskal så hönorna lätt kan särskilja de olika fodren.

Här har du en foderstatskalkyl till hönor. (Engelska)

[signe]

Var har du läst att linfrö ger fisksmak åt äggen? Mina hönor äter krossat linfrö, bara som ett tillägg, men har inte märkt någon skillnad i smak på äggen.

[Anders Plogen]

Jag funderar också på att odla lite eget hönsfoder i sommar. Har tillgång till tröska och en gammal tork (utan värme) och krosskvarn. Bor i södra dalarna (zon 4-5) och odlar på lerjord. Jag har redan bestämt mig för att odla ett litet fält med solrosor. Någon som vet om det går att skörda med skördetröska eller måste jag göra det manuellt?

Dessutom skulle jag vilja odla någon form av blandsäd, t:ex korn + havre + ärter. (ev. åkerbönor istället för ärter) Men jag har ingen aning om mognadstid etc. Kan det gå att hitta sorter som mognar ungefär samtidigt eller måste jag odla i renbestånd och tröska i flera omgångar? (Blir dyrt eftersom jag inte har egen tröska...) Förslag på blandningar och sorter mottages tacksamt!

[Vurre]

Jag funderar också på att odla lite eget hönsfoder i sommar. Har tillgång till tröska och en gammal tork (utan värme) och krosskvarn. Bor i södra dalarna (zon 4-5) och odlar på lerjord. Jag har redan bestämt mig för att odla ett litet fält med solrosor. Någon som vet om det går att skörda med skördetröska eller måste jag göra det manuellt?

Dessutom skulle jag vilja odla någon form av blandsäd, t:ex korn + havre + ärter. (ev. åkerbönor istället för ärter) Men jag har ingen aning om mognadstid etc. Kan det gå att hitta sorter som mognar ungefär samtidigt eller måste jag odla i renbestånd och tröska i flera omgångar? (Blir dyrt eftersom jag inte har egen tröska...) Förslag på blandningar och sorter mottages tacksamt!

Kan avråda från åkerärt, om du menar den som ser ut som bondböna. Testa kan man ju göra men den är svår att få skörd av på Gotland.

Krossade ärter funkar som hönsfoder, även om hönsen hellre äter fisk och så länge man inte har brunvärpare är fisksmaken inget större problem.

I övrigt är ju ungefär lika delar havre, korn och vete bra hönsmat, om man kan få det att växa.

[Magda]

Tack för alla bra inlägg. Jag hamnade i en svacka i mina planer eftersom jag "råkade" köpa får här emellan så nu funderar jag mest på dem. Men nu är äggen slut  i kylen igen och vi måste ta upp hönsfrågan (eventuellt får vi väl köpa lite ägg där emellan.....)

Jag minns inte exakt vart jag läste det där med linfrön och brunvärpare och fisksmak. Tror det var här på alternativ någon sa att linfrö kan ge fisksmak.

Intressanta ideer Anders Plogen då vi bor i jämförbara zoner. Jag bor vid kusten i Västerbotten, alltså även det zon 5. Jag läste i Ekobruk att det gjorts provodlingar med hirs och bovete i Dalarna och gävleborg. Hirsen gick väl sådär men bovetet gick ganska bra. Är dessa grödor intressanta i sammanhanget? Kanske lite för dyrbara som hönsfoder?

[signe]

Jag har testat åkerbönor och de hann mogna (bor i zon4). Även bovete har jag provodlat och det gick bra.