Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Gutekorsning  (läst 2251 gånger)

Gute

  • Inlägg: 46
Gutekorsning
« skrivet: 01 dec-08 kl 21:32 »
Jag har tänkt prova att korsa några av mina gutetackor med en bagge av någon annan tyngre köttrasras för att få upp slaktvikten på lammen,vilken ras ska jag välja?
Jag vill fortfarande ha lätta lammningar,lungna djur osv.
Har ni någon erfarenhet av korsningsavel med gutar,isf är jag tacksam för alla goda råd.

Oskarsgården

  • Inlägg: 953
  • Oskarsgårdens Lantrasfarm
    • Oskarsgården
SV: Gutekorsning
« Svar #1 skrivet: 02 dec-08 kl 09:26 »
Har ännu så länge bara gutekorsning med finull.. Mycket fina snabbväxande kraftiga djur med vacker päls.. slaktade två bagglamm (6mån) slaktkroppen vägde 19kg och var mycket fin.. då helt utan kraftfoder..
Hemslakt så jag har ingen klassning på den tyvärr..

Nästa år tänkte jag prova med Shropshire på skoj.. Shropshire är lugna och kraftiga men växer lite saktare om man jämför med gutarna..
Mina shroppar har haft lätta lamningar och alla utom en har fått tvillingar..
Kan tänka mig att det kan vara en bra kombination.. :)
« Senast ändrad: 02 dec-08 kl 09:28 av Oskarsgården »
Vi har Australian Sheperd, Golden Retriever, Border Colie. Linderödssvin med Genbank, Gotlandskaniner med Genbank,
Skånska Blommehöns, Japanska vaktlar, Ankor, Gutefår, Shropshire och korsningstackor. Vill ha fjällnära dikor.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Gutekorsning
« Svar #2 skrivet: 02 dec-08 kl 12:04 »
Känns lite tveksamt med tyngre köttfår på gutetackor. De är ju inte gjorda för att få grova, stora lamm. Tänker bara på lammningsproblem m.m.
Har också haft ett par finullskorsningar och de växte enormt bra. (Inget jag håller på med, men ett par finullstackor lämnade sin flock och flyttade till gutarna :-[) Lammen blev mer lika pälsfår med duktig tillväxt.

Har också drabbats av en roslag/gutekorsning, vilket ledde till två bagglamm. De växte mycket bättre än både rosor och gute. De blev som väldigt kompakta gutar och utfyllda i ryggen tidigt ;)  Men fullständigt odrägliga som lamm. Inget jag skulle vilja fortsätta med.

Tycker nog att både rosor och gutar är bäst som de är!

ulfg

  • Inlägg: 1006
SV: Gutekorsning
« Svar #3 skrivet: 02 dec-08 kl 16:56 »
Bäste Birgit,
hur då odrägliga som lamm? På din beskrivning i övrigt lät det ju lovande med roslag/gute?

Mvh, Jonas
Mångsysslare med 12 gutefår norr om Varberg.

Rydberg

  • Inlägg: 204
    • Hagby Gård
SV: Gutekorsning
« Svar #4 skrivet: 02 dec-08 kl 23:05 »
Suffolk. Lätta lamningar och bra tillväxt.

hustran

  • Inlägg: 1803
SV: Gutekorsning
« Svar #5 skrivet: 02 dec-08 kl 23:23 »
Att 2 ras korsningar växer bra har väl med den såkallade "korsningseffekten" att göra. Däremot skulle jag inte heller välja en tung ras som birgit skrev. Effekten blir nog bra även med en lätt ras. Dessutom bör man nog hålla sig till en "nära" ras lantras. Tror jag, med tanke på lamningssvårigheter. Smala huvuden osv.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Gutekorsning
« Svar #6 skrivet: 03 dec-08 kl 07:45 »
Tänk dig självständiga gutar med flyktbenägna roslag 8) Fruktansvärt påstridiga, kreativa och envetna med "flygförmåga".
Fick inrätta "gris"burar vid avskiljningen. De smet tillbaka till mamma 3 ggr. De tog sig igenom allt!!!! Fruktansvärt kreativa och påstridiga :P Öppnade lagårdsdörrar m.m.
Inget jag vill ha igen!
De fick liksom mest av det man önskar minst av båda raserna.

ulfg

  • Inlägg: 1006
SV: Gutekorsning
« Svar #7 skrivet: 03 dec-08 kl 09:34 »
Oj Birgit,
nu förstår jag vad du menar.Vilken mardröm...
Mångsysslare med 12 gutefår norr om Varberg.

Fåraherden

  • Inlägg: 485
    • -
SV: Gutekorsning
« Svar #8 skrivet: 04 dec-08 kl 15:03 »
Jag har prövat alla möjliga korsningsvarianter. Fått fina lamm genom att låta gutebaggen betäcka finull/dorset.

Det går bra att korsa med lite av varje en sak dock. När korsningsbaggarna får horn blir det ofta rätt dåliga horn, som på något sätt verkar dö inifrån. De tirllar av, vilket får till öljd att det blöder en del. De brukar också gå av. En korsningsbagge bröt sitt horn i våras. Spetsen gick in i ögat. Som av ett under klarade sig själva ögongloben.

Jag brukar dock få både fin klass och höga vikter på de renrasiga gutarna. hade 3-4 21 kilos i min sista sändning till slakt.
Familjefåraherde med totalt cirka 30 tackor. Blandras och renrasig gute. Också delaktig i vallodling och skötslen av cirka 15 herefordkossor.

ulfg

  • Inlägg: 1006
SV: Gutekorsning
« Svar #9 skrivet: 04 dec-08 kl 22:31 »
Jag har samma erfarenhet som föregående talare av att få rejäla slaktvikter på renrasiga gutefår. Förra slaktade jag 8 bagglamm med vikter genomgående från 17 upp till 21,5 kg, uppfödda på enbart naturbete och återväxtvall. Ett alternativ till att korsa är kanske att konsekvent få upp slaktvikten med hjälp av aktivt urval i sin flock. Jag har en storvuxen, kraftig praktbagge med fint temperament och har börjat att föra statistik på vilka av tackorna som konsekvent får de största lammen. Jag har också praktiserat inavel i ett led (inte mer) för att förstärka just Tores egenskaper. När jag testade med en annan bagge i år fick jag genast mycket lägre slaktvikter.
Nu pratar vi om slaktvikter, men samma resonemang kan utvecklas angående utveckling av pälsen med hjälp av urval.
Fördelen med att hålla sig till en ras och inte korsa är väl som med renrasig hund/blandhund. Man vet vilka egenskaper djuren har och slipper överraskningar, som i Birgits fall med korsning roslagsfår/gutefår som blev rymmargangsters.
Mångsysslare med 12 gutefår norr om Varberg.

hustran

  • Inlägg: 1803
SV: Gutekorsning
« Svar #10 skrivet: 04 dec-08 kl 23:12 »
Att spara tackor som får de största lammen innebär att till slut får du en besättning av "kostorlek". Inget roligt att hantera. (har själv erfarenhet) .  ;)

 

Fåraherden

  • Inlägg: 485
    • -
SV: Gutekorsning
« Svar #11 skrivet: 09 dec-08 kl 12:07 »
Som uppfödare av lammkött är det väl iof stora lamm man eftersträvar, möjligen i kombination med bra slakt.  Ser väl inga stora nackdelar med jättetackor. De äter mer men producerar ju ofta då med. Har ett par blandrastackor som är bra stora, en bra bit över 100 kilo levande. De senaste åren har de fått 3 lamm var som vägt 30 kilo vid slakt och varit högt klassade, då blir det lite drag. Enda nackdelen är att de är klumpiga, inga "terrängfår".

Men det är klart, andra egenskaper, som modersinstinkt och liknande spelar ju in.  Det är därför jag gillar gutarna. De har den där lagom kombinationen. De ger väl inte de allra mest gigantiska lammen, men de är fantastiska moderdjur..

Gutarnas problem/fördel, är att de inte lbir dräktiga förrän tidigast i oktober. Baggen kan gå med utan att skapa problem, å andra sidan är det inte tal om vinterlamm,
Familjefåraherde med totalt cirka 30 tackor. Blandras och renrasig gute. Också delaktig i vallodling och skötslen av cirka 15 herefordkossor.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

426 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Var väldigt intressant att läsa om vinterskörd. Så blir att försöka sig på det iår. Även mitt intresse för permakultur har väckts och jag hoppas på att det kommer fler artiklar om detta ämne och hur man kan starta upp det hemma.
/Sanna J

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser