Finns mer i boken: Fårskinn beredning sömnad traditioner. av Katarina Ågren o Karin Lundholm.
Samt i Skinn och Läder, tradition, beredning, sömnad. av Ingrid Granberg.
Läste i George Catlins bok om Indianderna på 1830-talet, att de beredde bisonskinn genom att först låta dom torka någon dag. Sedan spändes de ut på ramar och skrapades riktigt rena från kött o hinnor. Därefter infettades de med bison hjärna och röktes med sur ved. Dessa skinn skulle bli otroligt tåliga och vattenbeständiga.
Just hjärna har vi ju använt här också, men det går väl som riskavfall numer
men bereder man hemma har ju ingen med det att göra!
