fårasernas olika egenskaper

[gimskogen]

uder en annan tråd så har vi ju diskuterat lite om vad som är "gamla" egenskaper...

tex mina roslagsfår kan lamma 2 ggr per år om de går med bagge hela tiden.. alltså lamma mer än 3 gånger på 2 år...

Och får fåren själva bestämma så lammar endel vid jul o nyår o resten mars april..


En del tycker det enda naturliga är som gutarna som endast brunstar i oktober novenber.. lammar alltid mars april..

Men just dessa egenskaper att brunsta 3 veckor efter lamning har många lantraseer.. tex rya, finull o nästan alla allmogefåren..

Och att inte bara brunsta på hösten är i allafall ganska vanligt bland de flesta allmogefår...

O läser man gamla böcker så står det mycket om just detta...
 
Att "spring gumsar " på skogsbetena var till bekymmer enligt hushållningssälskapen som ville få ordning på får aveln...

Vad jag förståt tyckte folket i dalarna att det var bra att fåren lammade tidigt så de vuxit till sig tills de skulle ut på fäbod beten osv... o man ville inte ha lamningar på försommaren med tanke på rovdjuren...

Hittade även lite info om skudde fåren i tyskland där står de att dessa får också har liknande egenskaper..

bl a att de lammar året runt ..

http://www.ansi.okstate.edu/breeds/sheep/skudde/index.htm

[Martin S]

Ja, det är en bra fråga vilka egenskaper som kan sägas att vara ursprungliga hos fåren, och vilka som är resultat av förädling i senare tider.
Lite funderingar kring detta  

Man måste tänka på, att fåret har varit husdjur i 10.000 år eller mer. Ursprunget verkar vara den orientaliska mufflon, som tämjdes för köttets och möjligen mjölkens skull. I alla fall var fåret vara sig ulligt eller kulligt från början, för nu bara att dra fram två drag som är lättare att studera i förhistorien än  vilken brunstcykel fåren har haft.
Ulliga får var något man fick fram efter 2-3-4 tusen år eller så. Denna nya roll för fåret har säkerligen satt mer fart på utvecklingen bort från vildfåret.

Då fåren kom till norden i bondstenåldern hade det alltså redan 4-5000 år bakom sig som tamdjur. Då hade tackorna fortfarande horn, ull hade de givetvis fått, men man vet man inget om hur den såg ut. Från bronsåldern för 3500 år sedan och framåt har man förbluffande många textilfynd i norden. Dräkter som vittnar om både bra och varierad ull, som sorterades, spanns och vävdes med mycket stor skicklighet.

Vit ull finns i ett fall redan i bronsåldern, då finns också de första kulliga får. I järnåldern kring år 0 blir båda delarna vanligt. Då verkar fåren redan likna något i stil med våra allmogefår. Sedan fram mot vikingetiden bli yllesegel allt viktigare. Yllesegel vävs av kamgarn spunnen av lång täckull. Den mycket långa täckull som finns hos t.eks islands- och färöfår och spelsau kan möjligen vara ett resultat av den intresse, medan fåren i äldre tider faktisk nog kunde ha finare ull. Därmed inte sagt att allmogefåren är fornhistoriska får i rak linje - vad det betyder är mer att intressen i en mångsidig ull som kan sorteras upp efter olika användningar har varit ungefär den samma på landsbygden år 1700 och år 0.

Vart vill jag komma med detta?
jo, fårens historia är så lång, att den inte har gått rakt från ursprunget via något primitivt tamfår till moderna raser. Åtminstone sedan järnåldern har det funnits vita, kulliga tackor, som inte motsvarar vår vanliga uppfattning om ett "forntidsfår".
Det är mycket möjligt, att man till och med har haft olika typer av får, som har hållits isär. (detta är min egen gissning - man ved ju att man i vikingetiden t.eks hade helt olika hundraser)

Därför är det mycket knepigt att säga, vilka egenskaper som är ursprungliga, om man inte med "ursprungligt" går helt tillbaka till vildfåret.
Förmågan att brunsta om efter lammning och i det hela taget lamma året runt kan mycket väl ha funnits i flera tusinn år. Men det är naturligtvis svårt att veta...

[gimskogen]

alla får har inte ull...

http://sheep101.info/
http://sheep101.info/sheeptypes.html


Kollar man denna länk så ser man vilken oerhörv variation av får det finns i världen...

allt från Naken får ( hair sheep) , fine wool, long wool, medium wool, fattailsheep, short or rat tails sheep and primitive sheeps.

Ändå är ju inte alla raser med...


tex  han sheep från kina... vilken svans

http://sheep101.info/breedsG-I.html#Han



Har lärt mig en hel del nytt i kväll..

[gimskogen]

Här är tex en av världens minsta får..

** Ushant **
(Ouessant, Breton Dwarf Sheep)

Baggarna väger bara 20 kg tackorna 15..

http://sheep101.info/breedsT-V.html
http://www.ouessantschaap.nl/


det står tex att 10 % av världens får är hårfår (ullfria- naken får) vanligast i afrika (90%), latinamerika och Caribbean (10%)

[Martin S]

... vilken oerhörv variation av får det finns i världen...

Just det, och det mesta av variationen är av gammalt datum. Det var det jag menade med att det kan vara svårt att peka ut ursprungliga egenskaper.

...rat tails sheep...

Låter dock inte så kul  , antar att det skulle stå fat tail sheeps.

[gimskogen]

Då verkar fåren redan likna något i stil med våra allmogefår. Sedan fram mot vikingetiden bli yllesegel allt viktigare. Yllesegel vävs av kamgarn spunnen av lång täckull. Den mycket långa täckull som finns hos t.eks islands- och färöfår och spelsau kan möjligen vara ett resultat av den intresse, medan fåren i äldre tider faktisk nog kunde ha finare ull.

Vill bara inflika att man vet att tex Roslagsfårens ull användes till segel...
de har ju ofta en mycket lång rya ull.. men både botten ull o täckhår...

Ull seglen användes ända in på 1900 talet..
 

[Martin S]

Vill bara inflika att man vet att tex Roslagsfårens ull användes till segel...
de har ju ofta en mycket lång rya ull.. men både botten ull o täckhår...

Ull seglen användes ända in på 1900 talet..
 

Kul, ..... gäller även ålandsfåret har jag hört. Vet du något liknande om gutefåren?

[gimskogen]

Låter dock inte så kul  , antar att det skulle stå fat tail sheeps.

tror jag inte...
då fattail  / fat rumpt sheep står ovan fötr...
utan rat tail sheeps är kortsvans fåren ... om du kollar på sidan...
http://sheep101.info/sheeptypes.html
fast ... det beror väl på vilka råttor man asosierar till.. sorkar har ju kort svans...

skulle tro att det har at göra med att svansen är ullfri kanske...
 

[gimskogen]

Kul, ..... gäller även ålandsfåret har jag hört. Vet du något liknande om gutefåren?

Det vet jag inte säker men det borde det ju vara för de har ju också denna typ av ull med både mjuk botten ull o lång täckull..

 

[Martin S]

alla får har inte ull...
http://sheep101.info/
http://sheep101.info/sheeptypes.html

Nä, det är sant. Vissa av de "håriga" fåren har en päls av vildtyp. T.ex ett flertal afrikanska får
En typ som engelska Wiltshire Horn däremot skulle jag gissa har utvecklats från får, som faktisk tidigare har haft ull.
Återigen... det går inte bara på ett håll.

[Martin S]

... rat tail sheeps är kortsvans fåren ... om du kollar på sidan...
http://sheep101.info/sheeptypes.html

skulle tro att det har at göra med att svansen är ullfri kanske...
 

Ja, det kallar de dom minsann. Det skall jag komma ihåg nästa gång jag behöver skälla på fåren: J***a rottsvansar, ut ur blomrabatten.
Fast som du säger, sorksvansar passar bättre.

[gimskogen]

Det jag funderar på bl a är ju detta att vissa raser kan lamma året runt...

 kan väl bero på att man förr itiden - när man höll så få får som möjligt över vintern (med tanke på vinterfoder till gången) så tyckte man nog bara att det var bra att få fler a lamm per år men så få tackor som möjligt...
o man betäkte ju inte heller års lammen...

Man klippte ju vissa långulliga får 4 gånger om året.. var ju säker också för att få så mycket ull som möjligt på så få får som möjligt...

Förr i tiden så höll man ju fåren först o främst för ullens o skinnens skull... för att få kläder på kroppen... o slippa frysa..

sen både mjölkade man ju fåren också i tex dalarna o jämtland och fick kött vid slakt...

När det gäller att bevara just allmogefår så är de ju dessa egenskaper man bl a vill bevara... ett tamt fårs egenskaper som folk uppskattade för så där en 100-150 år sen..

Vi skall ju inte göra om fåren till några vild får... Även om det är intressant att läsa om det birgit skrev om spelsaufåren i danmark...

Nu skulle man ju inte få hålla får på det viset i sverige ... då alla får måste klippas en gång om år , osv...

Men tex att fälla ullen gör ju även endel.. roslagsfåren o svärdsjöfåren..

Om man inte fått tid att klippa dem framåt midsommar...


det är ju roligt att gutarna är så väldigt styrda av årstiden o ljuset...

har träffat ganska många som tror att mina roslagsfår är korsningar med gutar o rya...

Men släktskapet där emellan är någ väldigt stort...

skulle hellre tro att Ålandsfåren skulle kunna vara närmare släkt med roslagsfåren...

då det bara tar ca 3 timmar med båt till åland... från roslagskusten...
och många skärgårdsbor har rötter på Åland...

det är min personliga teori...

o när det gäller detta som är "det mest " ursprungliga" tror jag inte det finns nåt helt rätt eller fel ..   det beror på vad vi pratar om...
och vilka djur... för fåren hölls ju helt annorlunda tex på gotland mot uppe i norrland...

Men det är himla roligt o intressant att diskutera fårens användning osv...
 

[Martin S]

Det jag funderar på bl a är ju detta att vissa raser kan lamma året runt...

 kan väl bero på att man förr itiden - när man höll så få får som möjligt över vintern (med tanke på vinterfoder till gången) så tyckte man nog bara att det var bra att få fler a lamm per år men så få tackor som möjligt...

Jag skulle gissa att du har rätt.

När det gäller att bevara just allmogefår så är de ju dessa egenskaper man bl a vill bevara... ett tamt fårs egenskaper som folk uppskattade för så där en 100-150 år sen...

Det är ett rimligt perspektiv. Allt det annat kring förhistoriska får er spännande som jämförelse, men inget som man egentlig kan lägga på allmogefårens axlar (eller hur man nu kan säga). Därför fortydliger jag alltid, att almogefåren inte ÄR förhistoriska får, men att de har en del av de samma EGENSKAPER som t.eks järnåldersfår.

På många platser i både Sverige och Danmark håller man gutefår när man vill illustrera ett förhistoriskt får i någon pedagogisk sammanhang. Där tror jag ofta man kunde komma närmare med några av de andra allmogefåren. Med alla förbehåll.

Men det är himla roligt o intressant att diskutera fårens användning osv...
 

Ja, det är det ju, och man lär sig hela tiden!

[birgit]

Nu kan jag inte hålla mig längre Har läst era inlägg och sidorna Gimskogen hänvisar till är intressanta. En sak är dock mycket tydlig: de äldre raserna är väldigt anpassade till lokala förhållanden. Torrt klimat - fettsvans, bergsfår - små och smidiga, hårt klimat - kraftig ullväxt med täckhår.
Att ett får brunstar 3 v efter födsel är säkert ett urgammalt försvar för att hinna reproducera sig om första lammningen misslyckats. Så gör många djurslag. Blir de då dräktiga om första kullen överlevt och tackan producerar ordentligt med mjölk, tror jag absolut att det är tecken på att djuren har det "för" bra. De göds med kraftfoder t.ex. Vilket är fullständigt onaturligt för en gammal lantras. Något sådant fick de inte för 100 - 150 år sedan.
Samtidigt, som Gimskogen skriver om att man ville hålla så få får som möjligt över vintern, är ju det lite emot den forskning som finns på just lantbruksområdet. Där talas det om att man höll djuren i en balansgång mellan svält o överlevnad, för att kunna behålla så många som möjligt över vintern. Men Gimskogens resonemang haltar lite, för om man slaktade ut så mycket man kunde undvara till vintern, är det då sannorlikt att man ville att de skulle lamma då Detta innebär ju massor av extrafoder och bra sådant! Dessutom var ju fårkättarna ganska små och trånga, ingen bra miljö för lamm att växa upp i.
De egenskaper ett allmogefår hade för 100 - 150 år sedan ligger betydligt längre tillbaka i tiden. Det är väl då rimligt att man tar reda på hur djuren hölls när de förvärvade de egenskaper vi idag vill bevara?
Ser man exempelvis på ett Roslagsfår är ju ulltillväxten enorm. Ett sådant får kan man säkert ha klippt både  3 och 4 gånger per år, utan att det frusit. Efter en månad på mina Rosor är ullen över 3 cm. lång. Samtidigt kan man tydligt se på fårs ull om de är anpassade till hårt klimat. Har de tjock underull och rejält med täckhår, är de anpassade till ett tufft klimat. Håller man dom inne under den kalla årstiden ett antal generationer, kommer ullen att ändra egenskaper. Ett tydligt exempel på anpassning till moderna produktionsformer är just finullsfåret, där man helt avlat bort täckhåren. Djuret är helt beroende av människans beskydd, medan vissa allmogefår-raser fortfarande är väldigt självgående. Detta tyder snarast på att de har hållits på ett tuffare sätt.
Rya och finull hör inte hemma i diskussionerna om äldre egenskaper, även om vissa sådana fortfarande finns hos dom. De är tämligen förädlade för att passa en modernare fårhållning än vad som står för gutar och allmogefår.
Gutar kan också lamma vid fel årstid, om man håller dom fel. Det finns flera som styr detta hos dom också. Hos den rasen ser man också tydliga baksidor med kraftfoder och gödning: de har en hel del problem med lammningsförlamning och framfall. Ett annat problem som börjat diskuteras där är att ullen hos en del individer inte längre är väderbeständig. De har för dåligt med täckhår, vilket leder till att väta tränger igenom ullen och de fryser då alltså. Inom gutevärlden finns hållare som menar att de borde befrias från ligghalls kravet just för att det påverkar ullfällen negativt.
Vad jag reagerar lite på i ditt resonemang Gimskogen är: att så gjorde man med allmogefåren!
Det är helt klart som så att man inte kan dra alla raser över en kam och inte heller alla delar av landet. Det skiljer sig avsevärt på hur djuren hölls i norra Sverige mot Skåne t.ex. Dessutom vet man att de kustanpassade fåren hölls annorlunda än fastlandsfåren.
De flesta fårraserna mjölkades i någon mån. Man gjorde exempelvis mycket ost av just får och (getmjölk) just för att det var mer effektivt än komjölk. Utbytet ost i förhållande till liter mjölk är mycket högre hos får än hos kor.
Av tradition har ju också många djur hållits på fäbodar, utmarker. Beroende på omständigheter, som rovdjurstryck, mjölkning osv. har ju djuren samlats ihop under nätterna, men inte alltid och överallt. På öarna var det ju exempelvis ont om stora rovdjur. Vad man läser om i flera fäörklaringar till hur allmogefåren hölls, så kom de hem från fäbodarna på hösten färdigbetäckta. Hur skiljde de då av tacklammen, eftersom de inte betäcktes första året Gimskogen? Då skulle dessa ha gått separat på fäboden? Rimmar ju dåligt med att man lät bagglammen gå med och nyttjade gruppbetäckning. Om man inte skiljde av en enda bagge, varför alla tacklamm? Föddes de dessutom som du nämner, mitt i vintern eller tidigt på våren var de ju över sex mån. vid en höstbetäckning.
Vore intressant med mer forskning på just hur allmogefåren hölls och då bör man gå så lång tillbaka som möjligt och dessutom inte slå ihop dom som en ras, då det ju är kännt att stora lokala avvikelser funnits.
När jag pratar om fåren i historiskt persektiv talar jag om Vikingatid och framåt. Inte hur de levde på stenåldern. Men tycker inte vi ska blanda in företeelser påtvingade och uppfunna av Hushållningssällskap m.m. på 1800-talet och framåt. För det var ju just detta som allmogen kämpade mot i det tysta för att få ha kvar sina får anpassade till deras förhållanden och behov.
Det nämns ju ofta i dessa sammanhang att allmogen var besvärlig, för de vare sig ville eller kunde sköta fåren som de "borde" skötas. De envisades med att hålla dom som de alltid gjort!
Det nya sättet att hlla dom var ju framförallt mer skyddad tillvaro, med bättre utfodring. När fåretablisemanget placerade ut "språngbaggar" av de "goda" raserna hos allmogen, gick många av baggarna under. De klarade inte att hållas som allmogens får. Eftersom vi idag med hull och hår anammat Hushållningssällskapens rekommendationer över fårhållning är det ju uppenbart att allmogen höll sina får annorlunda?
Vill bara avsluta med att jag funnit en källa jag länge sökt angående parasiter hos får. ( se annan tråd): Eilif Aas tidningen Sjölbergaren nr 20. Artikelförfattaren har gjort en avhandling om detta och grunden är 3 olika artiklar om condenserade tanniner (CT). Läs gärna vidare på tråden om parasitbekämpning.

[gimskogen]

Att ett får brunstar 3 v efter födsel är säkert ett urgammalt försvar för att hinna reproducera sig om första lammningen misslyckats. Så gör många djurslag. Blir de då dräktiga om första kullen överlevt och tackan producerar ordentligt med mjölk, tror jag absolut att det är tecken på att djuren har det "för" bra.

att de brunstar om tre veckor efter lamning är ju känt även i dessa dagar o man varnar ju för det i fårböcker...

Det finns beskrivet även i äldre literatur.. som jag skrivit på andra ställen i forumet.

tex i Pälsfåren i Dalarne.. från tidigt 1900 tal då man åkte just till dalarna för att dokumentera fåren där...

det handlar om de får vi tror är föregångarna till dalapälsfåren o svärdsjöfåren..

bl a beskriver man att fåren hölls inne natte tid  och att de lammade vår o höst, klipptes 3-4 gånger per är...

varför mitt "resonemang halta" är ju att jag försöker beskriva det jag läst o det gäller ju inte bara en sort får eller får från en bygd utan olika bygder..... vilket jag även skrivit... att fåren tex på gotland hälls helt annorlunda än fåren i den uppländska skärgården o i norrland.


Ja i några böcker kan man att man aldrig betäckte gimrarna...
undrar om det inte var på gotland.....

O i andra böcker läser man att hushållningsällskapet hade problem med spring gumsar på skoge beten... B l a i dalarna..


Jag råkar ju var oerhört intresserd av djur o äldre tiders djrhållning..o då min man går in i en data butik så smiter jag in på antikvariat... o letar gamla böcker om lantbruk...

Tyvärr så är de flesta böckerna skrivna för lantbruksskolor osv.. inte dokumnetringar om hur det var utan hur man vill att de skall vara...

O tyvärr just fåren skötsel osv var tydligen ganska ointressant på den tiden...det var ju kvinnornas djur... vilket också säker bidrog..

Har också läst endel senare studier om hur djuren hölls förr.
o där visar det sig att författarna i bland har dragit helt egna slutsatser när det tex gäller bilder på magradjur...  bl a finns det en bild på magra fjällkor där en författare skriver att djuren fick svält utfodring vinter tid i de trångas ladugårarna...

sen visar det sig att dett foto hänger på museum o under bilden står det att de var nöd år då bilden togs mitti sommaren i ett fäbod fejs (sommarlagård) vid mjölkning, tittar man på bilden så går pigorna barfota med tunna kläder ... ...

Man kan ju undra egentligen varför författaren skrev så...


Och som jag skrev tidigare så är det inga svart /vita sanningar..

men vissa saker vet man... genom att ha pratat med de människor som man hittat fåren hos... Man vet hur deras familj skött djuren i ett par generationer...
sen om just dem är norm för just denna bygd kan vi ju inte veta..

Och det jag vet helt säker är att hos ursprungs flocken på Raggarön så har man nästan  "alltid" mycket tidig lamning.. runt nyår...


Mina föräldrar o morföräldrar pratar om att de fick hjälpa till att hämta hem får som gick på öar i havs bandet...
'
Varje by hade egna öar där fåren gick...  långt ut i havet... finns ingen skog på dessa öar utan de var busk o kala klippor, sältingar o vass på strand remsorna osv... o fåren trivdes ypperligt..

man motade ut dem på en udde o fångade in dem, löft in dem i sin egen båt...
de var märkat med jack i öronen..

Nu gör vi naturligt vis inte likadant i dag.. men jag har haft mina får på kobbar o skär i ytter skärgården o de trivs väldigt bra... man åker ut till dem några gånger i veckan o har med sig lite knäcke bröd ...   de har ju pingla så man hör den... de brukar komma diret då man ropar på dem..


Vad man kan komma fram till genom att läsa div olika böcker... o prata med folk...
är bl a
Vad vi vet är ju att fåren i dalarna ofta hölls inne vinter tid. o säkert även fåren övriga norrland... pga snö , kyla osv... efter som man kilppte ullen bara den vart 2-3 tum...

Och att många av fåren i dalarna hölls inne sommartid på nätterna...
Detta gör många fäbodbrukare även i dessa dagar... små krittera (får o getter) hålls inne under natten.. o de var ju främst i dalarna- jämtland som det finns beskrivet att man mjölkade fåren.

Däremot har jag läst att hushållningssällskapet ville att man skulle hålla fåren ute...i rast hage... har en bok där man propagerar för det...
Men att den vanliga bonden var skeptisk...


O läser man om rya fåren så är det just dessa uppgfiter man hänvisar till när de gäller ryorna också..  ( i boken pälsfåren från dalarne.)

Denna tråd handlar inte bara om allmogefår ...

Utan var tänkt som en diskution om fåren o deras egenskaper..

en intressant o saklig diskution.. inga på hopp osv..

Så ahr man några tankar så skriv ner dem...


Finns ju även mer filosofiska ...
tex Varför har fåren "bara" 2 spenar då kon har 4?

kon får ju ofta bara enkalv..
o fåren får oftare fler än två... (oftare än kon får 4 i allafall..)  

[birgit]

Hoppas du inte tolkar mina inlägg som påhopp Gimskogen Så är inte fallet. Jag har också många funderingar kring just fårhållningen i framförallt vårt land i äldre tid.
Vill också passa på att inflika att inte heller jag tror på påståendena att djuren svalt och fick bäras ut på betet. Sådant hände säkert, men då hade säkert också människorna ont om mat. Det nyttade ju knappast inget till att djuren var så svaga att de inte kunde stå på våren, som ju också var den tid på året då de vanligast reproducerade sig.
Men det var säkert också en balansgång. De fick inte mer än nödvändigt heller. Det är ju lite det som det pratas om i "lantras sammanhang" - årstidscykler. Äta sig feta på sommaren/hösten och bränna fett under vintern, så att de maximalt kunde tillgodogöra sig grönskan när de kom ut.
Det är också högst sannorlikt att djuren norröver, med rejält snötäcke hölls inne på vintern. Däremot läste jag i någon bok om just får o kor i Småland någonstans (kommer inte ihåg var) att man tog ut djuren på rastning och vattning även vintertid.

Vore intressant att höra mer exakt hur roslagsfåren hölls på vintern? Hur var byggnaderna utformade, vad gav man dom osv? Fanns ingen tradition på Gotlands lambgift hållande?

Jag läser också mycket böcker om jordbruk m.m. Men mer med inriktning på det äldre bondesamhället. Då är det ju mycket baserat på utgrävningar och undersökning av benrester osv. För det fanns få skrifter eller bilder att gå efter.