Avmogning av grönsaker?

[Archos]

Det är ca tio år sedan jag odlade i lite större skala innan vi fick egen trädgård i år. Under dessa år har jag hunnit bekanta mig lite med antroposofi och en del med biodynamisk odling. Jag läste ett häfte om deras biodynamiska preparat för ett par veckor sedan. I det betonades vikten av väl avmognad näring. Det har fått mig att fundera lite.

I förrgår var jag t ex på botaniska trädgården i Uppsala och jämförde då deras majsplantor med mina egna som växer på en "kompostbädd" av alla löv och allt torrt gammalt gräs vi fick ihop i våras, I botten finns ris och på toppen la jag färsk (det jag fick tag i) hästgödsel. Det växer hyfsat och det syns att plantorna har tillgång till mycket kväve. Plantorna på botaniska hade redan blommor i toppen medan mina förmodligen har långt kvar till dess. Jag börjar tvivla på att de hinner utveckla ordentliga kolvar. Plantorna var ungefär lika höga.

Kan man reglera saker som ger bra med tid till väl avmognade grönsaker? Självklart ska man inte ösa på kväve på potatis exempelvis och man kan förkutivera osv. Men hur långt in på sommaren brukar ni kvävegödsla? Kvävebaserad gödsling för långt in på säsongen borde väl fördröja mognad och fruktsättning gissar jag. Om ni gödslar under andra halvan av sommaren, använder ni andra gödselmedel än på våren och hur är näringsproportionerna jämfört med vårgödslet?

Någon som provat biodynamiska preparat och kiselpreparatet i synnerhet? Erfarenheter?

[Archos]

Ingen som förstår vad jag menar, eller det kanske inte är något ni funderar över?

Läste i nån biodynamisk tidskrift att vi alltmer i den konventionella odlingen blir mer och mer fixerade vid volym och vikt på våra grödor istället för kvalitet. Det är väl inget nytt i och för sig men vad har ni för inställning till kvalitet? Vad betyder mognad frukt och grönsaker för er? Själv har jag bara börjat fundera på sånt.

Kanske man inte funderar likadant med sina egna grönsaker som när man köper dem i affären. Då köper jag för det mesta ekologiskt.

När jag bodde hemma i sena tonåren och odlade en del för jag tyckte det var kul så var det ju häftigt att få det att växa så imponerande som möjligt. Numera har man ju insett att det är väldigt lätt att få saker att växa men kvävetillförsel. Jag använder ingen konstgödsel men del finns ju annat kvävehaltigt gödsel. Mina erfarenheter från senast jag odlade säger mig dock att gödsla balanserat för att få en jämn linjär utveckling med gott om tid för mognad.

Mognad för mig är väl just nu högt socker och näringsinnehåll och ordentlig skalbildning på frukt och grönsaker så att de blir hållbara att lagra. Lagom storlek utan att vara uppblåsta också kanske.

Jag kommer nog med största sannolikhet testa biodynamikernas preparat, om inte i år så nästa år. Många uppfattar nog det som hokus pokus men jag vill testa för skoj skull. Kanske man lär sig något nytt rent av!

[lassegarden]

Tänke lite på det fäska gödslet. Det gör ju att växten inte klarar av av mogna. Jorden måste ju bearbeta och bryta ner den först. Kiselpreparatet står för ljus och mognad. Kanske kan du försöka gödselvattna med någon form av kiselväxt det du har att tillgå!
Mina morötter får sin sista gödselgiva i form av vallörtsvatten i slutet av juni. Efter juni gödslar jag inget alls. Detta för att mina grönsaker ska kunna konsentrera sig på att mogna. Morötternas form talar om när de är mogna dvs väl avrundad rot. Lycka till!

[sivan48]

Om det enbart skulle handla om att tillföra kisel,skulle jag prova att göra nässel-vatten,eller hacka(fröfria)nässlor ock tillsätta i myllan.
På lite längre sikt vore nog mineralstens-dust,och/ eller
eko-algomin tillrådligt...den innehåller en hel del kisel och massa annat(vi)och växterna behöver...

[Anders S]

Hej Archos

Majs är en knepig gröda, inte minst att få igång bra på senvår-försommar.

Det är möjligt att löven inte är ordentligt nedbrytna och tar kväve. Men du säger ju att de ser ut att få ordentligt med kväve, antagligen från den färska gödseln (som är ett problem för avmognad, dock mer för många andra grödor än majs). Hur är det med vatten och markkontakt? Är lövet för tjockt och luftigt?

Dina tankar om avmognad verkar rätt abstrakta och inte relatera till vad du odlar/odlat.

Grunden för biodynamisk odling är en väl genomförd ”vanlig” ekologisk odling, med kompostering som ett centralt inslag. De biodynamiska preparaten används för att reglera odlingen och höja kvaliteten. Rätt använda så är de enligt min arfarenhet till hjälp.

Kiselpreparat bör du troligen inte använda ensamt innan planorna utvecklats längre. Skördeprodukten är majskolvar och de bör ha kommit en bit i sin utveckling först. Minns inte hur långt som anses lagom. Använder man kiselpreparatet tidigare kan man stimulera till alltför tidig avmognad, dvs brådmognad. En rätt säker och balanserad variant är att kombinera humus- och liselpreparat. Man sprutar då humuspreparatet på kvällen och kiselpreparatet följande morgon, eller någon av de följande morgnarna. Det är även högst önskvärt att ha biodynamisk kompost, med kompostpreparaten tillsatta.

Anders

[Anders S]

Halloj.
Är självförsörjande vad gäller rotfrukter och sommargrönsaker. 300m2 land som sköts med häst förutom en jordfräsning på våren.

Jag lägger på rejält med kogödsel på hösten som plöjs ned. 5-10 cm tjockt över hela ytan.

På våren lägger jag på lika mycket hästgödsel som jag jordfräser ned 2-3 veckor innan beräknad sådd och sättning. När plantorna har växt till sig lägger jag på ett par cm hästgödsel vid 3-4 tillfällen beroende på tillgången. Sista gången i sista veckan av Juli.

Allt jag odlar hinner mogna mycket väl och lagringsegenskaperna kan nog inte vara bättre.
Har bl,a potatis,kålrot,morot,rödbeta kvar i jordkällaren sen ifjol som ser ut och smakar som dom vore nyupptagna.

Min erfarenhet sen 15 år tillbaka är att får och hästgödsel kan man nog inte ha på för mycketav till skillnad mot ko,svin och hönsgödsel.

Så kör med mycket får eller hästgödsel så blir du nöjd med resultatet.

Tror jag!
Hadbra/Gunnar

Gunnar,
det låter som du odlar i gödsel!
Anders

[johe71]

inte för att det har något med ämnet att göra egentligen... men

det låter som du odlar i gödsel!

när jag satte ut mina pumpor som jag förodlat i krukor så fick inte alla plats där jag tänkt att ha dem... på baksidan av ladugården så hade vi förra årets gödsel i en stor hög på gödselplattan, den kommer från vår lösdrift för hästar som vi gödslade ur i september (hästbajs och halm alltså)

så jag tryckte ner några pumpaplantor i den högen...

här är två bilder... gissa vem som är planterad var



plantorna var alltså lika stora när jag satte ut dem... jag vet var jag planterar alla mina pumpor nästa år  

(nu är ju pumpor och squash sådant som vill ha extremt näringsrik jord... och jag är ganska säker på att inte allt skulle trivas i "högen")

[Anders S]

Låter kanske så.
Jag har sandjord och det största problemet upplever jag är att få upp mullhalten det vill säga fukt/vatten behållande struktur på jorden.
Det är bara den kalla kodyngan som finns kvar någon längre tid,resten verkar bara försvinna hur mycket jag än fyller på.

Mycket gödsel, ja men jag odlar fortfarande i sandjord.
//Gunnar.

På sandjord går nedbrytningen fortare än på lerjord. På lerjord skulle detta troligen inte fungera.

Hur pass välbrunnen är gödseln? Det kanske finns anledning att kompostera gödseln, dvs lägga upp den i hög där den kan brinna bättre? På gödselstan eller i din trädgård.
Kanske skulle det rentav fungera bättre med mindre gödsel? Kombinerat med t ex marktäckning med gräsklipp. Och/eller växtföljd med gröngödsling, men då behöver du större yta totalt.

Om gödseln inte omvandlas till mylla så skulle jag även tro att risken är stor att en hel del sticker iväg någon annan stans. Har du vattentäkt nära odlingen kanske det finns en risk för t ex höjd nitrathalt även om odlingsytan är liten.

[Anders S]

Hur pass hållbart är det att gödsla som Gunnar gör, eller att odla i gödsel som Johe gör?
Gunnar lägger totalt på ca 20 cm gödsel. Det blir 200 liter per m2, eller lite mindre i kg, säg 150 kg. Hur mycket gödsel ger en ko eller häst per år? Jag minns nån siffra på 5 ton men det låter mycket. Och hur stor yta krävs för att odla foder och bete till en ko eller en häst? Kanske ett hektar. Överslagsmässigt verkar det behövas ca 300 m2 för att få fram den gödsel som Gunnar lägger på en m2. Då får man i allmänhet något mer också, t ex mjölk och/eller kött från kon, samt ridning eller dragkraft från hästen. Men balansen verkar ändå väldigt skev. Hur gödslar man resten av marken? Konstgödsel antagligen, eller inte alls.

[Anders S]

Gödseln är givetvis välbrunnen. Ett år gammal,lagrad på tät betongplatta och vänd en gång.

Kodyngan kommer från grannen. Hästgödsel är från mina egna hästar. 8 st Nordsvenska brukshästar. Då förstår du att det blir en  del över till vallarna. Betena betas,växer 14 dgr sen betesputs lika med gröngödsling och spridning av skithögarna, samma med vallarnas efterbete. Vallarna består av örtblandningar med mycket kärringtand.

Detta är tredje sommaren jag odlar i den här jorden. Förra stället jag bodde på var det ännu sandigare,där tog det sex år innan jorden förbättrats och jag kunde minska på gödseltillförseln. Räknar med något liknande här. Kodyngan bort då men fortfarande mycket hästgödsel.


Hur som helst så tycker jag det fungerar bra om jag ser till resultatet på det jag odlar. Fina exemplar av allt med goda lagringegenskaper och härlig smak.

Givetvis existerar ingen konstgödning hos mig.
Om inte jag och min familj vill äta konstgödda grödor skall inte hästarna göra det heller.

//Gunnar

Hej Gunnar
Även om jag är förvånad att du får så bra smak och lagringsförmåga så är det också roligt att höra. Glädjande att det går bra för dig. Att gödseln är välbrunnen bidrar förstås.
Det är också lite förvånande att det tar så pass (ganska) lång tid att förbättra jorden trots de massiva gödselgivorna. Det tyder på att det inte är så effektiv användning av gödseln. Marken hinner troligen inte med att ta hand om all gödseln och omvandla den till humus. Du hämmar troligen även biologisk kvävefixering genom all gödseltillförsel. Men i din lilla odlingsskala med så mycket gödseltillgång kanske det är en rationell lösning.
Jag vidhåller dock att det knappast är en uthållig metod i ett större sammanhang. Ska vi klara oss utan konstgödsel (som vi kan bli tvungna och som kan vara en stor fördel) så bör vi fördela gödseln bättre. En lagom giva är enligt min mening snarare några mm till en cm per år. Sagt med all respekt för att det är gödselns ägare som bestämmer över den.
En sak kan du tänka på. Är det så bra att fräsa på våren? Den kraftiga bearbetningen bryter ned jordstrukturen. Tillsammans med den kraftiga luftningen leder den särskiult på en sandjord till ökad nedbrytning av organisk substans.
Varför inte hästharva som vårbruk istället?
Anders

[caprice]

Hej!

Det här var en intressant tråd även om den hamnat lite utanför startpunkten om avmogning.
Jag tycker det är intressant att jämföra odlingsmetoder och gödslingsmängder. Jag har själv en odlingslott på 300 kvm som jag helt sköter för hand. Hela ytan är inte grönsaksodling eftersom jag också har bärbuskar, jordgubbsland och en del prydnadsväxter men det mesta är för grönsaksodling. Jag odlar för en familj på fyra personer (3 är vegetarianer) och mitt mål är att vara helt självförsörjande på grönsaker från juni till december. Restan av året finns en del i frysen och syrat men jag måste då komplettera med köpta grönsaker/rotfrukter.
De mängder gödsel som guba använder är otroligt mycket mer än vad jag behöver. Jag odlar i bäddar som jag täcker med gräsklipp och jag använder också egen kompost. Hästgödsel får jag från en ridskola i närheten och jag brukar nog hämta sisådär 20 skottkärror per år som jag komposterar. Så där varannat år brukar jag köpa en säck hönsgödsel eller algomin som jag kompletterar med, framfrö allt till näringskrävande grönsaker som purjo, selleri, tomat, gurka och kål.

Min erfarenhet är att det inte behövs så mycket gödsel för att grönsakerna ska blir stora, välsmakande och fina. Men då måste jag lägga till att lerjorden i skåne är väldigt näringsrik och att jag också har en växtföljd där det ingår gröngödsling. Jag odlade tidigare i Bergslagen på mycket sandig jord och då gödslade jag också rejält med kodynga för att det skulle växa.

Jag har märkt att för mycket kvävegödsel ger dålig kvalitet och sämre smak. Förra året fick min sambo (som inte brukar göra mycket i odlingarna) fnatt och började hälla ut massa hönsgödsel för att det skulle växa optimalt. En squashplanta som fick denna överdos av kväve blev så gigantisk att den tog upp en hel bädd (4x1,5m). När jag i år har odlat på dessa övergödslade bäddar har jag märkt en sämre kvalitet. Bönor och ärter har fått sjukdomar på sig, det har jag aldrig varit med om tidigare.
En annant intressant sak är att jag märker att mördarsniglarna angriper övergödslade växter. Sniglar är ju renhållningsdjur och ger sig sig på sjuka och svaga plantor. Jag har till exempel märkt att de angriper potatis som inte varit täckodlat men lämnat den täckodlade som de antagligen uppfattade som frisk och stark. Så plantor som mördarsniglarna lämnar ser jag som extra friska ( Men jag får tillägga att med årets snigelinvasion så är det svårt att avgöra något pga sniglarna, de verkar äta allt)

Många ekologiska odlare ersätter ju konstgödsel med hönsgödsel och jag tycker inte att det är någon stor förbättring. Även hönsgödsel innehåller mycket kväve och gödseln är inte komposterad utan mycket stark. Jag tror att man ska försiktig med den här typen av gödning om man vill ha en god kvalitet och istället jobba mer med kompost och täckning. Jag har också djupgrävt bäddar och fyllt på med mycket organiskt material och det har gett mycket god struktur och balans i jorden under många år framåt. Dessutom kan man i dessa bäddar odla tätt och intensivt och få stora skördar.

Caprice

[Archos]

Dina tankar om avmognad verkar rätt abstrakta och inte relatera till vad du odlar/odlat.

  Jo, mina tankar är nog ganska abstrakta, men nog är de något relaterade till vad jag odlar?  

Det var över tio år sedan jag odlade ordentligt förut förutom då jag odlade i en liten trälåda på vår gård då jag bodde i lägenhet. Det gick inte så bra efter första året eftersom trädrötter ganska omgående invaderade trälådan igen efter en riktig djupgrävning, sä det räknas knappt. I år gjorde jag som sagt en "odlingslimpa" av kvistar, allt från vårräfsningen och färsk hästskit. I limpan har planterats sparris, majs, ett par melonsorter, frilandsgurka, zucchini, pumpa, ett par tomatplantor och några krassefrön. Det växer på bra trots att jag kunde önska lite mer sol på tomten och trots att de senaste veckorna varit ganska mulna. Jag köpte även ca 4 kubik färsk koskit (inte heller bonden hade brunnen gödsel) som var ganska mycket halm i. Den la jag direkt på marken ovanpå grästuvorna där det färdiga landet ska vara, plus en del kompost, i mars i våras. I det har jag mest satt potatis, lite lök och några plantor broccoli och grönkål. Det växer ganska bra trots väldigt styv lera under. Det är ganska mycket potatisblast men nu blommar den vilket jag ser som ett bra tecken. Har även skördat några stånd men ganska fin potatis.

Jag har sått/satt enligt en odlingskalender för att det blir mer spännande att iaktaga hur allt utvecklas då (ytterligare ett spänningsmoment alltså). Tankarna om mognad har kommit på senare tid och först nu kan jag börja praktisera mina tankar om det.

Det jag tänkte när jag startade tråden var att få igång en diskussion om vad mognad betyder, om ni har mognad i åtanke för vilken tid ni gödslar, vilken mängd och vilket gödselslag ni använder, eller om ni mest gödslar för tillväxt. Kanske sköter mognaden sig själv vid väl uttänkt gödsling? Finns det andra faktorer som påverkar mognaden som t ex biodynamikernas preparat? Vet man redan vid skörd att man har en väl mognad grönsak eller märker man det på smak, konsitens och lagringsförmåga?

Det här är en ny värld för mig eftersom målsättningen med odlandet framöver kommer att inrikta sig på högsta möjliga kvalitet. Förut handlade det mest om att få det att SE imponerande ut med stora plantor osv.

Trådens syfte var också att luska ut lite om det finns några som odlar biodynamiskt här, använder deras preparat och deras erfarenhet om vad mognad är. Det här kanske låter flummigt för många men jag tycker det är intressant! Jag är beredd att öppet prova de mesta av ren nyfikenhet, även det som låter absurt till en början.

Att lassegarden tittar på morötternas form tycker jag var spännande!

[Anders S]

När du börjar äta av dina egna produkter kommer du hajja detta bättre. Kanske i synnerhet när du äter av dina vinterlagrade produkter.

För övrigt: ett alternativ till att sprida den färska kodyngan hade varit att kompostera den (lägga upp i hög) till hösten. Det sägs att gödsel man tillför på hösten är för jorden, medan gödsel man tillför på våren är för växterna.
Du kunde fräst upp grässvålen och den hade gett tillräckligt med näring för potatisen. Jag fräser sällan, i stort sett enbart för att bryta upp grässvål. Då kan det vara befogat, annars tycker jag fräsning förstör det för mycket jordstruktur, särskilt på tyngre jord.

Kjell Armans böcker är bra och praktiska, inte minst för nybörjare med biodynamiskt intresse. Han var en mästare i att säga mycket med få ord.

[Archos]

Förmodligen är det väl så. Det blir väl till att dra slutsatser av hur väl ens grönsaker klarar förvaring och hur de smakar. Hoppas det blir rätt slutsatser bara!  

Man kanske hade kunnat kompostera kodyngan men tror du inte den hade läkt mer näring då? Så här blir den täta grässvålen som mest var tuvgräs uppmjukad till hösten -> lättare att gräva. För jag tänker göra åtminstone en djupgrävning sen ska jag försöka få maskarna att göra jobbet i fortsättningen åt mig.

Är det ett bra tecken att potatisen blommar nu?

Annars är jag lite kluven mellan det som jag lärde mig när jag var medlem i FOBO och det som biodynamikerna lär ut. Har lärt mig att gilla täckodling/ytkompostering t ex vilket inte biodynamikerna verkar lika förtjusta i? De verkar inte gilla att odla i såna limpor som jag gjort eller direkt i komposten, men jag kanske uppfattat fel? De verkar dra en skarpare gräns mellan kultur och natur såsom de uppfattar dem?

Jag har solrosor i limpan också. De börjar redan sätta knopp. Är det tidigt? Jag tolkar det som ett bra tecken återigen!   Majsen börjar få "vippor" såg jag igår också!

Brådmognad har jag aldrig tidigare hört talas i grönsaksodlingssammanhang. Har du använt kiselpreparat och fått för tidig mognad någon gång?   Menar du att preparatet är så kraftfullt?

Köper du färdiga preparat eller tillverkar du dem själv? Hur många år har du odlat biodynamiskt? Vilka nya erfarenheter gjorde du då du började odla biodynamiskt eller "mer" biodynamiskt?

Många frågetecken i det här inlägget..  

[Anders S]

Man kanske hade kunnat kompostera kodyngan men tror du inte den hade läkt mer näring då?

Komposten bör ta hand om det. Men det kan bli vissa kväveförluster.

Är det ett bra tecken att potatisen blommar nu?

Kort svar: det är väl normalt?

Annars är jag lite kluven mellan det som jag lärde mig när jag var medlem i FOBO och det som biodynamikerna lär ut. Har lärt mig att gilla täckodling/ytkompostering t ex vilket inte biodynamikerna verkar lika förtjusta i? De verkar inte gilla att odla i såna limpor som jag gjort eller direkt i komposten, men jag kanske uppfattat fel? De verkar dra en skarpare gräns mellan kultur och natur såsom de uppfattar dem?

Aaah, ideologiseringen av odlingen.

Jag tycker mer och mer att alla svar finns i naturen... åtminstone i princip.

Men det finns nog en tendens bland biodynamiker att odla på ett traditionellt vis, förutom preparaten och stjärnorna och det där. Inget fel i det. Undantag finns dock. En del är mycket kreativa. Odla i limpa kan nog en del tänka sig när det gäller så frodiga och näringskrävande växter som dem du mest tycks odla.

Och vem är organisk-biologisk odlare idag? Idéarvet förvaltas knappast av FOBO, som snarare talar för någon sorts allmän ekologisk odling.

Själv komposterar jag på biodynamiskt vis. Jag använder marktäckning, men inte jämnt. Jag rensar ogräs selektivt. Rensar främst bort dem som är alltför invaderande. Spar klöver, diverse medicinalväxter/preparatväxter, och växter jag tycker är vackra. Dessa fungerar som samodlings- och gröngödslingsväxter. (Dessutom hinner jag ofta inte ens med att rensa bort skräpväxterna, men det är en annan sak.)
På en lerjord plöjer eller gräver jag gärna på hösten, men hinner oftast inte.
Vad blir detta? 1/3 biodynamiskt, 1/3 organiskt-biologiskt och 1/3 Fukuoka?

Brådmognad har jag aldrig tidigare hört talas i grönsaksodlingssammanhang. Har du använt kiselpreparat och fått för tidig mognad någon gång?   Menar du att preparatet är så kraftfullt?

Det sägs så ibland, kanske särskilt om man använder det fel... men jag kan inte direkt styrka ur egen erfarenhet. Dock bör man sprida tidigt på morgonen. Fram på förmiddagen kan det ta för hårt.

Det gäller nog mest vid odling av frukt och frö. Men majskolvar är ju ett slags omogna fröställningar.

Köper du färdiga preparat eller tillverkar du dem själv? Hur många år har du odlat biodynamiskt? Vilka nya erfarenheter gjorde du då du började odla biodynamiskt eller "mer" biodynamiskt?

Jag köper. Intresserad av att tillverka men det finns restriktioner, som är svårbegripliga. I galna-ko-sjukans spår har "man" (EU, SJV t ex) fått för sig att allt animaliskt avfall är farligt, t ex farligt att gräva ner. Detta gör man i mycket liten omfattning vid tillverkning av vissa biodynamiska preparat. Men biodynamiska föreningen har dispens.
Jag har bara odlat tre år och knappt det. Den trädgård där jag främst använt preparaten är svårodlad. Jag har därför bara odlat här i begränsad omfattning under många år. Gäller särskilt frilanbdsodlingar. Erfarenheterna blir därför begränsade, men är i huvudsak goda.
Erfarenheter. Början var kaotisk. Sen blev det bättre. Dock svårt att veta vad som gjort vad då jag även gör andra saker med min trädgård. Fruktträden mår mycket bättre. De hade hemska kräftangrepp som jag inte hann skära bort. Hade behövt skära bort större delen av vissa träd... Nu har det mesta självläkt. Jorden har blivit luckrare. Naturen känns friskare. Det är mest en känsla. Men som sagt det är lite svårt att veta vad som är vad.

Egentligen är jag nybörjare på detta. Jag brukar vänta med att gå ut med saker tills jag har en bättre bas. Men jag tyckte ändå att jag skulle säga något...

Anders

[Archos]

Angående idealisering av odlingen så har jag inte funderat på det på det viset men det blir väl så om man strikt vill hålla sig till en "skola". Vill själv prova att odla mer åt det biodynamiska hållet men kan aldrig tänka mig att sluta täckodla t ex eftersom jag sett resultaten. Anledningen till att jag frågar är att jag som ung sprang mellan biodynamikernas och FOBOs monter på trädgårdsmässan och försökte lista ut vad som var skillnaden mellan dessa båda. Det enda jag kom fram till var att jag tyckte biodynamikerna var mer snobbiga och märkvärdiga och inte direkt ville bli jämförda med FOBOs sätt att odla. Mer "kultur" skulle det vara och inget skräp mellan raderna. Har fått för mig att de är tveksamma till att odla i komposter eftersom nedbrytnigen inte är fullbordad och påverkar skördekvalitéten.

Jag kommer nog odla liknande som du gör tänkte jag. Kompostering med preparat plus de övriga biodynamiska preparaten men även täckodling/ytkompostering. På hösten kommer jorden täckas med eventuellt lite hästgödsel och ett lövtäcke strött med stenmjöl som FOBO rekommenderar.  Gröngödsla har jag aldrig gjort men det förespråkar väl båda. Det kan nog vara värt att prova någon gång om man har en plätt att avvara.

Angående höstgrävning så ska jag som sagt göra det i höst men i längden vet jag inte. Varför jobba i onödan om maskarna kan göra ett lika bra jobb om man är snälla mot dem? Vad finns det egentligen för fördelar med att höstgräva om man jobbat upp en fin maskrik mylla och täcker jorden på hösten?  Fukuoka vet jag inte vad det är men det kanske det kan vara värt att ta reda på..

Kul ändå att det finns nån som står för att de odlar biodynamiskt och använder preparaten! Det kanske verkar halvsuspekt i mångas ögon inte minst när man vet av vad några av dem förvaras i när de mognar. Synd bara som du säger att det är så knepigt att få tag i de animaliska produkterna som krävs. Annars hade jag definitivt bedrivit egen forskning på området!  

Du har hållit på i tre år, ja då ligger du tre år före mig då!  

[Anders S]

Angående höstgrävning så är det främst på lerjord, särskilt om den inte är i bra kultur, som det kan vara aktuellt.

För övrigt: odling i smala remsor (nån meter breda) med grässträngar mellan (ungefär lika breda) ska vara gynnsamt. Gräset klipps och kan användas som marktäckning. Jag håller på att testa. Remsorna kan vara djupgrävda men behöver inte. De kan vara upphöjda men behöver inte. Tanken är att närheten till den permanenta kulturen i grässträngarna är positiv för bl a mykorrhiza-svampar, som kan förbättra näringstillförseln till de odlade växterna.

Detta kan synas slösaktigt med mark, men skall enligt uppgift göra att man inte behöver rotera med gröngödsling.

[Anders S]

Forts
Angående att odla i kompost så finns det vissa växter som trivs bra med att växa bland förmultnande växtdelar. Jag tänker främst på potatis och tomat, samt även på gurka och squash. Potatis och tomat kan t.o.m. trivas med avfall från sina egna artfränder.

Däremot passar detta sämre för de flesta andra köksväxter, inte minst rotfrukter som lök och morot. Jag brukar bara ha ett tunnt täcke vid torka till dessa. Det finns dock de som täcker även dessa växter konsekvent och tycker det fungerar bra. I så fall skulle jag välja täckmaterial som ligger luftigt och inte bryts ned så snabbt, t ex långa grässtrån (avslagna med t ex lie), Men det finns många varianter. Alla får komma fram till vad som passar dem.

Om Fukuoka:
Japanen Masanobu Fukuoka är en pionjär inom att odla naturenligt, bl a utan jordbearbetning. Hans metoder tycks ha fungerat i Japan och tycks fungera på olika håll i världen, men jag tror inte någon riktigt lyckats här i Sverige eller platser med jämförbara odlingsförhållanden ännu. Det brukar bli för stora problem med ogräs. Jag kan också tänka mig att vi har för kalla jordar och kort odlingssäsong. Dock har jag ett öga öppet åt det hållet i mitt odlande och försöker hitta vägar.

Fukuokas tre (?) böcker har redan (efter 20-30 år) försvunnit ur handeln, men två av dem finns att ladda ned från Soil and health library i Australien. Det är lite krångligt och går till så här.
Kolla först på översikten på
http://www.soilandhealth.org/

Klicka sen på Agriculture library.
Läs reglerna.
Gå in i biblan.
Kolla igenom....
Bläddra ner till Fukuoka.
Välj själv. One Straw Revolution är en klassiker med mycket pionjäranda, men The Natural Way of Farming är en bredare och mer systematisk bok, ganska krävande också. Den senare tar upp en del om köksväxter vilket den förra inte gör.

Det finns även annat på nätet. Sök t ex på Masanobu Fukuoka. Söker man bara på Fukuoka hittar man även diverse annat.