När var det "bäst" att vara bonde/lantbrukare???

[JSRosen]

Detta har säkert diskuterats på forumet innan men finner inte en sådan tråd och är intresserad av att höra era åsikter i denna fråga.

Jag vet själv om att under 70-talet då min farfar var lantmästare på ett stort gods var mjölkpriset drygt 5kr/kg ( i dagens penning värde) men då var det tydligen mjölkbrist och mejerierna var i stort behov av mjölk. Det hämtades mjölk från gårdarna(tre stycken) två gånger om dagen. Sen blev det bra ekonomi i köttet å alla tjurar skulle sparas så de lade ner hen gård med mjölkkor och fyllde ladugården med tjurar.
10 år senare avvecklades djuren på två av gårdarna och 1999 lämnade de sista korna den tredje gården.

Lika så berättade min morfar om att på 70-talet var det bra för honom som mjölkbonde, han hade då 16 st mjölkande tillsammans med potatisodling som han sålde till skolor och storkök i kommunen, även gurkor, vinbär och ungtuppar som såldes privat med bra vinst.

Var 70-talet bondens/lantbrukarens "guldålder"

 

[karsan]

Jag skulle tro att under världskrigen var det allra bäst.  Ingen konkurrens från utlandet. Alla insåg böndernas betydelse.

[torbjorn]

Men det fanns mycket besvär för bönderna under världskrigen också. Både människor och hästar var inkallade till militären, brist på bl a bränsle, i synnerhet under första världskriget många skumma affärsmän som försökte göra sig en rejäl hacka på den hederliga befolkningens bekostnad.

Om man ska tala om en guldålder för lantbruket så skulle jag nog snarare gissa på den tidiga efterkrigstiden fram till slutet av 50-talet.

[Nina W]

På femtiotalet var det fortfarande många som slet hårt på små gårdar med bara en häst, men de som haft möjlighet att jobba upp sig lite och utöka, köpa traktor med några redskap och småmaskiner därtill hade det nog trevligt. Nästan alla bondmoror var fortfarande hemmafruar så inte var det ensamt heller. Mina föräldrar hade bara nio jerseykor - alltså ingen stor produktion, ändå kunde dom investera i rörmjölkning och hyra kyltank och även sätta in utgödsling i den längsta rännan. Måste ha varit -73 som dom gjorde det. Snart blev det skulltorkning och en ny hölada också med skulltork så att dom slapp dom där jobbiga småladorna runt om på åkrarna. Så nog måste det ha varit bra lönsamhet på 70-talet! Men mamma jobbade deltid som sjuksyrra så vi levde inte enbart av vad gården kunde ge.

[Tjalve]

50-talet var oerhört dåligt. Ca 35öre för mjölken och dyrt kraftfoder. Det var nog inte förens på 70-talet som mjölkpriset gick förbi kraftfodret. Just nu är det också bra. Nästan 4kr för mjölk och bra köttpris medans kraftfodret har gått ner en del.

[JSRosen]

50-talet var oerhört dåligt. Ca 35öre för mjölken och dyrt kraftfoder. Det var nog inte förens på 70-talet som mjölkpriset gick förbi kraftfodret. Just nu är det också bra. Nästan 4kr för mjölk och bra köttpris medans kraftfodret har gått ner en del.

Det är ju trevligt att höra att det går bra nu men 4kr för mjölken, kan det stämma? Eko-mjölk menar du då eller för jag tror inte "vanlig" betalas så bra, men kan ha fel.

Vet inte vad det fanns för stöd på 70-talet men idag går väl knappast kalkylen ihop utan stöden om man inte har betalda byggnader och maskiner och ev ta ut mini lön? Vad fanns det mer för fördelar på 70-talet?

[Nina W]

När startade avbytartjänst? Var det på 70-talet? Den var jättebra ända tills Sverige gått med i EU för då togs snart den statliga subventionen bort. EU tillåter inte att ett land ger statliga subventioner så att en slags företagare kan ta semester men inte en annan. För EU är djur-bönder bara företagare likvärdiga med andra. Att man kan stänga en verkstad och åka bort utan vikarie men inte en ladugård spelar ingen roll. På den tiden då även en ganska liten gård med till ex 30 kor och några får kunde ha avbytare 5 dagar i månaden så hade bonden det bra!

[Tjalve]

Vi har bra halter nu och med efterlikvid så blir det något över 4kr/l för konventionell mjölk.

Stöd och subventioner började avvecklas innan eu. Avregleringen började på 80-talet och då började även frihandel få betydelse för priserna. Det var nog på 80-talet som vårt överskott började försvinna, då fick man betalt för att inte producera. Även räntor steg på 80-talet så det får nog betraktas som en dålig tidsepok. Marknaden för jordbruk var mer eller mindre helt fri från början av 90-talet fram till eu inträdet. Då började stöden åter komma.

[JSRosen]

När startade avbytartjänst? Var det på 70-talet? Den var jättebra ända tills Sverige gått med i EU för då togs snart den statliga subventionen bort. EU tillåter inte att ett land ger statliga subventioner så att en slags företagare kan ta semester men inte en annan. För EU är djur-bönder bara företagare likvärdiga med andra. Att man kan stänga en verkstad och åka bort utan vikarie men inte en ladugård spelar ingen roll. På den tiden då även en ganska liten gård med till ex 30 kor och några får kunde ha avbytare 5 dagar i månaden så hade bonden det bra!

Det kan nog stämma rätt bra. Min farbror jobbade från mitten på 80-talet till mitten på 90-talet som avbytare på fyra gårdar och fick i hop nästa 75% om jag inte missminner mig. Sen som sagt iomed eu-inträdet försvann avbytartjänsten och han blev arbetslös och bönderna fick det lite jobbigare. De gårdarna han jobbade på hade mellan 15-25 kor.

[Tjalve]

Avbytartjänst finns fortfarande kvar. De flesta organiseras genom Växa (husdjursföreningen) eller kör privat. Det är klart det kostar men det gör ju all arbetskraft i Sverige. Sedan att gårdarna blir förre och de som finns ofta är stora nog att ha anställd personal har nog gjort att avbytarna minskat i antal.