Vilket är betalar bäst kassning eller vikt på nöt?

[JSRosen]

Har länge funderat på vilket som ge bäst betalt, klassning eller vikt, eller vilket som är mest ekonomiskt?
Tex ger dessa två exempel ungefär lika betalt? Tjur 15 mån 300kg slaktad klass U fett 3 tjur 12mån 325kg slaktad klass R+ fett 2+.

Är det värt att satsa på klassning i stället för snabb tillväxt vid val av avelsmatreal på djuren? Vet att det är många parametrar som spelar in vid just val av djur, gårdens förutsättningar och vilken inriktning man väljer vid nötköttsproduktionen.
Skulle gärna vilja höra era erfarenheter so har dikor eller föder upp ungnöt till slakt.
Använder ni renrasigt, köttraskorsning, mjölk/köttraskorsning,extensivt, intensivt, val av tjur etc?

Med vänlig hälsning JSRosen

[Tjalve]

Vilket av de två exempel som betalar bäst är ju bara att gå in på kls/Ugglarp och läsa noteringen.
Vid försäljning av flera djur samtidigt tar man ofta ut inköparen och förhandlar om pris på plats. Då känns det som om storlek är viktigare än klassning. Men ofta hör ju dessa ihop. Man får anpassa uppfödning efter gårdens förutsättningar. Kan eller vill man inte ha djuren inne hela tiden är det svårt med intensiv uppfödning av tjurar. Då är det bättre med stutar eller kvigor som kan vara ute och beta.

[Grimla]

Skulle gärna vilja höra era erfarenheter som har dikor eller föder upp ungnöt till slakt.
Använder ni renrasigt, köttraskorsning, mjölk/köttraskorsning,extensivt, intensivt, val av tjur etc?

Sen beror det på vart i landet man bor, i Norrland betalas efter noteringen.
Jag skulle inte använda något med mjölkras i (klassar enormt dåligt).

[JSRosen]

Vilket av de två exempel som betalar bäst är ju bara att gå in på kls/Ugglarp och läsa noteringen.
Vid försäljning av flera djur samtidigt tar man ofta ut inköparen och förhandlar om pris på plats. Då känns det som om storlek är viktigare än klassning. Men ofta hör ju dessa ihop. Man får anpassa uppfödning efter gårdens förutsättningar. Kan eller vill man inte ha djuren inne hela tiden är det svårt med intensiv uppfödning av tjurar. Då är det bättre med stutar eller kvigor som kan vara ute och beta.

Tack för svaret! Räknade fram att om man bara går på klassningen så tjänar man ca 500kr mer på R tjuren plus att den kostar tre månader mindre foder. Fettklassningen var ca 1,50kr/kg 2+ till 3+ .Om båda tjurarna vägt 300kg, skiljde det ca 130kr till förmån för U tjuren och ca 200kr om den varit i E.
Du har rätt. Vikten är viktigare än klassningen då det skiljer för lite mellan klassningarna enligt mig när det gäller avräkningspriset.
Av detta kan jag konstatera att tunga medelmåttor slår en lättare perfektionist och det förklarar varför simmentalarna är så poppis.
Vart i blekinge är du ifrån???

[JSRosen]

Sen beror det på vart i landet man bor, i Norrland betalas efter noteringen.
Jag skulle inte använda något med mjölkras i (klassar enormt dåligt).

Tack för ditt svar! Oki, jag kanske har fel men har fått för mig att man vill ha små och lätta kor som mjölkar bra och är billiga i drift och att man sedan använder tjuren för tillväxten?

Så en korsning SRB-Angus som moder djur och Limousine som fader ras är ett sämre alternativ än tex Simmentaler-Angus och Limousine som fader ras?

[Tjalve]

Tack för svaret! Räknade fram att om man bara går på klassningen så tjänar man ca 500kr mer på R tjuren plus att den kostar tre månader mindre foder. Fettklassningen var ca 1,50kr/kg 2+ till 3+ .Om båda tjurarna vägt 300kg, skiljde det ca 130kr till förmån för U tjuren och ca 200kr om den varit i E.
Du har rätt. Vikten är viktigare än klassningen då det skiljer för lite mellan klassningarna enligt mig när det gäller avräkningspriset.
Av detta kan jag konstatera att tunga medelmåttor slår en lättare perfektionist och det förklarar varför simmentalarna är så poppis.
Vart i blekinge är du ifrån???

Jag bor vid östkusten.
Det är klart att klassning fortfarande betyder en del för priset. Vi får nu 35 kr/kg för våra ungdjur, det är mest mjölkras stutar så även fast de slaktar över 350 kg så kommer de inte klassa sig bättre än O. Jag har hört om vissa som får 40 kr/kg nu i höst för köttras. Denna prisskillnad tror jag beror på förväntad klassning och inte på vår oförmåga till prisförhandling.

[JSRosen]

Jag bor vid östkusten.
Det är klart att klassning fortfarande betyder en del för priset. Vi får nu 35 kr/kg för våra ungdjur, det är mest mjölkras stutar så även fast de slaktar över 350 kg så kommer de inte klassa sig bättre än O. Jag har hört om vissa som får 40 kr/kg nu i höst för köttras. Denna prisskillnad tror jag beror på förväntad klassning och inte på vår oförmåga till prisförhandling.

Oki du vet vi nog inte om varandra!? Jag såg det att stutar och kvigor betalades avsevärt bättre än ungtjurar men de kräver väl längre uppfödningstid, typ 20-24 mån om jag inte missminner mig?

[Tjalve]

Vi kör ganska extensiv uppfödning och förlitar oss mycket på bete eller grovfoder. Stutarna går ofta ute tre betes säsonger. Våra mjölkras stutar och kvigor är aldrig yngre än 24 månader och en del uppemot 30 månader. Men det går ju att snabba på de med ökad kraftfodergiva.
Förra året hade jag en köttrasamkalv (here/sim) som jag kastrerade under första vinter. Jag slaktade han vid 24 mån då han vägde 430 kg men han var egentligen för fet. Det blir aldrig mjölkraserna ens vid sådana vikter så man ska nog se upp lite med stutar av köttras.

[JSRosen]

Vi kör ganska extensiv uppfödning och förlitar oss mycket på bete eller grovfoder. Stutarna går ofta ute tre betes säsonger. Våra mjölkras stutar och kvigor är aldrig yngre än 24 månader och en del uppemot 30 månader. Men det går ju att snabba på de med ökad kraftfodergiva.
Förra året hade jag en köttrasamkalv (here/sim) som jag kastrerade under första vinter. Jag slaktade han vid 24 mån då han vägde 430 kg men han var egentligen för fet. Det blir aldrig mjölkraserna ens vid sådana vikter så man ska nog se upp lite med stutar av köttras.

Extensivt är bra samtidigt som lite användning av kraftfoder, smaken blir avsevärt bättre på köttet och säden hamnar där den gör bättre nytta som tex mjöl och man håller markerna öppna. Kan man hålla alla djuren på naturbete så är ju det kanon så att åkern används till de den är tänkt (min uppfattning), så som vallfoder och matgrödor. Ser bara runt kring där jag bor, hur det var när jag var liten och hur det är nu. I stort sett varenda naturbete är igenväxt och djuren(mycket häst) betar åker eller ligger det i träda. Ett resultat av att det finns för lite nötbönder, båda mjölk och kött men inte konstigt när kalkylen ser ut som den gör då man vill starta upp från noll. Inte speciellt lockande med röda siffror och enorma investeringssummor. Gjorde en "kalkyl" på en uppstat av ca 50 dikor på min morfars gård(då 2002 24 mjölkkor), bara investeringskostnaderna byggnader , maskiner, djur var ca 4,8 miljoner, sen tillkommer alla rörliga kostnader och arrende av ca 38 ha åker och 60ha naturbete plus att jag hade varit tvungen att jobba minst 75% utanför jordbruket, och att jag inte har någon skog att luta mig emot. Jag har full förståelse för dem som inte vill starta upp en ny verksamhet när det ser ut såhär och när ens barnbarn först skulle se svarta siffror i kalkylen. Tyvärr är ju samhället så oerhört kortsiktigt.