Var köper jag vallfrö till ängsbete?

[asta]

Anlägger nya ängar av igenvuxen mark (fd äng och åker). Jordbruksverket har varit på besök och lämnat både skötselråd och förslag på grässorter och örter som vi borde ha i vår äng. Det finns en firma som säljer färdiga ängsfröblandningar, men det kostar ca 20 000:-/hektar!!!   Jag har 4,5 hektar sammanlagt som ska bli ny äng och jag är INTE rik.
Ändå vill jag ju gärna ha en genuin äng. Har under sensommaren och hösten samlat blomstefröer från de riktiga ängar som vi har för att få rätt vildsorter. Gräsfröerna däremot vet jag inte var jag ska få tag på.

Någon som vet var man kan köpa gräsfröer? Eller förslag på ett billigare alternativ? Jag har inte tid att lägga ut hö jag slagit från andra ängar eftersom ju längre jag väntar med att så igen desto större är risken att det börjar växa igen med ogräs och sly.

[bondelinda]

Har jordbruksverket rekommenderat att du ska så ängen? Jag har fått för mig att de flesta växter ska komma av sig själv, om det har varit slåtteräng tidigare.

Men kolla med granngården då? De tog npg 800 kr för vallfrö till 1 ha. De har någon slags "viltblandning", kan ju vara likt?!

[asta]

Har jordbruksverket rekommenderat att du ska så ängen? Jag har fått för mig att de flesta växter ska komma av sig själv, om det har varit slåtteräng tidigare.

Men kolla med granngården då? De tog npg 800 kr för vallfrö till 1 ha. De har någon slags "viltblandning", kan ju vara likt?!

För länge sedan, 100 år eller mer, var det en äng på det ställe vi ska så nytt. De senaste närmare 100 åren har här stått en granskog. Skogen avverkades för drygt 7 år sedan och de som avverkade skogen lämnade ris och bråte och sålde gården då de fått ut pengarna för timret.
Vi har haft så mycket annat jobb att hygget mest har fått stå. Har sedan vi köpte det ansökt och fått beviljat att hålla marken öppen, men våra två hästar har inte lyckats speciellt bra och tills i våras var det 2 hektar tät björksly.  Sen kom grisarna  

Nu kommer en del gräs på de ställen där det gamla riset från avverkningen varit glest. Resten är det meningen att vi ska så tidigt i vår. Jag har redan spridit de blomsterfrön som jag samlat från en äng i närheten.
Jordbruksverket trodde inte att det skulle komma de växter vi ville ha av sig självt. Det är för långt till närmsta riktiga äng för att det ska fröa av sig och sår vi inte i örter och gräs kommer ogräs och sly att ta över direkt. Vi har fått en lista över arter som vi borde ha i vår äng och listan stämmer helt överens med de örter och blommor som naturligt växer på våra andra marker.

Till våren ska vi (förhoppningsvis) få en hel massa nya grisar som ska få ge sig på ett nytt område. Året efter det har vi ytterligare ett.
Gården stod tom i 40 år och det har satt sina spår.

[gimskogen]

Du skulle nog behöva några får eller getter... Hästar äter helst gräs... inte gärna sly... inte på sommaren i allafall.. de brukar ju gnaga lite bark o så på vintern..

Får och getter är mer utpräglade på att äta löv o sly...

Även kor av de gamla lantraserna äter gärna sly... kanske inte så gärna just björk men mina fjäll o rödkullor tuggar både på aps, sälg, ask, rönn hallon, älggräs och en o anna tugga på björk o al...

Det viktigaste är att du sedan har betes djur där redan nästa sommar...helst då  ev får - kanske inte så många men i allafall några.. då de äter skotte direkt när de börjar grönska...

Annars kommer du ha en matta med sly redan till juli månad... alla rötter na finns ju i marken.... så betande djur tröttar ju ut slyt så de dör till sist..

Lycka till...

[asta]

Du skulle nog behöva några får eller getter... Hästar äter helst gräs... inte gärna sly... inte på sommaren i allafall.. de brukar ju gnaga lite bark o så på vintern..

Får och getter är mer utpräglade på att äta löv o sly...

Även kor av de gamla lantraserna äter gärna sly... kanske inte så gärna just björk men mina fjäll o rödkullor tuggar både på aps, sälg, ask, rönn hallon, älggräs och en o anna tugga på björk o al...

Det viktigaste är att du sedan har betes djur där redan nästa sommar...helst då  ev får - kanske inte så många men i allafall några.. då de äter skotte direkt när de börjar grönska...

Annars kommer du ha en matta med sly redan till juli månad... alla rötter na finns ju i marken.... så betande djur tröttar ju ut slyt så de dör till sist..

Lycka till...

Vill gärna ha får, men vill inte köpa in egna utan ska undersöka möjligheterna att antingen låna ut marken till en fårägare eller att få låna får. Bäst hade varit att låna ut marken för jag är inte så pigg på att ansvara för en stor flock får när jag inte har så mycket fårvana. Lånade 6 tackor och en bagge en sommar, men de gjorde ingen nytta alls så jag antar att vi skulle behöva en hel massa djur.
Hellre får än nöt eftersom fåren inte trampar sönder lika mycket då de inte är så tunga. En mindre del av hagen är ganska blöt, men där växer det saftigaste gräset. Hade mina hästar där en sommar och de gick nere i det blöta hela tiden och då blir det gärna geggigt och söndertrampat.

[Sano]

Olssons Frö i Helsingborg har många trevliga fröer och inte minst en otroligt skicklig rådgivare vid namn Gunnar Danielsson.

[Arne]

Som du skrivit så finns det dyra färdiga ängsblandningar att köpa. Vill du komma billigare undan så kan du "skörda" frön från kringliggande ängsmarker för att få arter som trivs i ditt område. Att köpa färdiga blandningar med alla de rara växter som kan tänkas växa på en äng är lite fel, tycker jag. Varje äng har sina platsegna förhållanden; jordart, topografi, klimat, hydrologi, skugga mm, som bör tänka på. Du skulle således kunna ta fröer från en angränsande äng eller område till en del av din blivande äng, som har liknande förhållanden. Att ta frön behöver inte vara så avancerat. Du måste ha lite koll på vilka ängsväxter som finns i området. Lär dig floran i ditt område. Följ blomningen fortlöpande för de olika arterna och se när fröna är mogna. Plocka sedan selektivt för att inte negativt påverka det område där du plockar. Dvs ta inte allt. Det viktigaste är att du inte plockar på ett skyddat område eller tar fridlysta växter. Hör med markägaren om det är ok. Man kan även finna en hel del fina vägrenar med ängsblommor. Vägrenarna är ibland lite av refuger där vissa arter överlevt det hårda trycket från jord- och skogsbruk. När du sedan spridit ut fröna kan de visserligen ta lite tid innan de förökat sig för att täcka hela ängen. Om du nu tänker köpa en färdig fröblandning skulle jag rekommendera dig att avsätta ett mindre område där du inte sår, utan låter den spontana ängsfloran växa fram. Bara som ett test, så kan du jämföra. Jag har hävdat en 7.2 hektar stora äng i sex år nu och äntligen börjar den få lite fason. Se länk:

http://www.stiftelsenholma.org/holma%E4ngar.htm

Jag har inte sått in något utan låtit spontanfloran komma. Den var betesmark tidigare så förutsättningarna var kanske bättre än om det varit granskog. Stånden av olika arter sprider sig för varje år. Att skapa och sköta en äng är ett långsiktigt arbete.

Att köpa en färdig blandning är ett lätt men dyrt sätt. Jag skulle dock råda dig att låta tiden och djuren selektera fram de arter som trivs i området. Med lite hjälp från dig och frön i fickan. Om du nu inte måste krysta fram en snabbäng för att få eventuella bidrag.

[signe]

Jag håller med Arne om att du ska hålla dig till de arter som finns i trakten. Ofta finns det en hel del fröer som ligger i fröbank i jorden även om ängen varit igenväxt. Sedan kan du komplettera med lite fröer som du samlar. Inte är väl Jordbruksverket ute och ger rekommendationer, det måste väl ha varit länsstyrelsen? De brukar inte vilja att man köper in "främmande" fröer. Jag var inne och tittade på hemsidan om din äng Arne. Imponerande! Handräfsar ni hela arealen? Borde det inte gå att använda släpräfsa efter häst, det ser ju inte så stenigt ut.

[Arne]

Ängen på Holma är av varierande slag. Vissa partier är jämna och på dessa skulle vi kunna köra med hästredskap. Idag räfsar vi höet för hand i svåråtkomliga delar, skarpa sluttningar och floramässigt känsliga partier. Större delen kommer vi åt med en hösprätt på traktor. Sedan tas höet upp för hand med hjälp av räfsa och tjuga för att köras hem i en balvagn. Mycket av gräset går som marktäckning i våra odlingar. Bättre kvalitet går som hästfoder. Detta beror lite på vädrets makter då vi inte alltid hinner få gräset tort. Vi håller på med slåtter under en hel månads tid. Vi har tillstånd att samla in höet med traktor, men vi måste slå det för "hand" med hjälp av lie eller motormanuell slåtterbalk. Nästa säsong kommer vi att införskaffa en slåtterbalk och lite andra redskap till vår ardennerhäst. Vissa partier är besvärliga att slå med häst då marken går uppåner och är bitvis stenig och beväxt med småbuskar. Den balk vi kör med är följsamt smidig i dessa områden men ett tortyrredskap med tanke på vibrationer i händerna. Vi har räknat ut att vi kör 9 mil i sakta mak under slåttern. Den tar bara ca 9 dm i bredd. En vanlig gräsklippare går fortare. Jag kan intyga att det är ett tålamodsprövande arbete som inte vem som helst skulle vilja göra. Men det är som med mycket annat i jordbruket, man måste köra under helger och sena kvällar då det är fint väder, för att hinna med.

[Draupner]

Jag tror att det är bra med får, men att korna trampar ner mycket är nog endast till en fördel i fortsättningen. Det är nämligen just vad många av våra vilda kulturlandskapsväxter är anpassade till.