Det nya vertikalaxlad, svenskbyggda vindkraftverket ska kunna ge runt 15 kw.

[Henriksson]

Fredag 15 oktober 2010
Kinesiska missar visade rätt väg

Med utgångspunkt från bristerna hos en kinesisk konstruktion har Göran Gatenfjord konstruerat ett nytt, vertikalaxlat vindkraftverk.

Vertikalaxlade vindkraftverk behöver inte vara så höga, har få rörliga delar och är lättservade. ATL skrev för två år ­sedan om ingenjören Göran Gatenfjord som köpte ett kinesiskt verk som han tänkte marknadsföra i Sverige.

Så mycket mer blev det inte. Han konstaterade efterhand att verket hade stora brister i både konstruktion och utförande. Det snurrade med vinden men stannade om generatorn belastades, och vind som drev vingarna från ett håll kom ut som störande turbulens på andra sidan.

Därtill stallade vingarna, svepytan var för liten, attackvinkeln fel, vingarna för många, för breda och felvända och kvaliteten för dålig.

Insåg potentialen
Många skulle sannolikt ha lagt allt på ett släp och kört till skroten men Göran Gatenfjord insåg potentialen och tog lärdom av sin granskning.

-Nu har jag samlat alla mina erfarenheter och gått ihop med FMT i Trelleborg. Vi provar ut ett nytt, eget vindkraftverk med runt 15 kilowatts effekt byggt efter samma principer.

Extra ben för FMT
FMT, med drygt 50 anställda och årsomsättning på 100-150 miljoner kronor, konstruerar och säljer landstigningsutrustning för luft- och sjöfart världen över. Vindkraftverken kan bli ett extra ben att stå på och i höst pågår färdigutvecklingen av Göran Gatenfjords konstruktion, tänkt för elproduktion i mindre skala.

Effekten hos ett vindkraftverk står i direkt proportion till svep-/vingytan. För en kilowatt krävs cirka sex kvadrat­meter vilket innebär att det knappast går att bygga ett meningsfullt gårdsverk utan bygglov.

Det nya verket är vertikalaxlat med tre vingar där navhöjden är 20 meter och vingarna når 25 meter. Verkningsgraden är något lägre än hos horisontalaxlade verk och priset ungefär detsamma men konstruktionen och underhållet är enklare. Två rullager och en generator monterade kring en meterlång axel är de enda rörliga delarna.

Rotorn ska optimeras
Målet är serietillverkning för att pressa kostnader men först ska man mäta effektkurvor och optimera rotorn.

Marknadsintroduktionen är beräknad till början av nästa år, priset till en knapp halv miljon, ungefär samma kilowattpris som för stora verk.

Jan Vainult
040-601 64 74
jan.vainult@lrfmedia.lrf.se

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=62847&nyhetsbrev&&a=Kinesiska%20missar%20visade%20r%C3%A4tt%20v%C3%A4g

Bilder finns följ länken, ovan.

[vargahagen]

intressant! jag går och väntar på att småsklig vindkraftsverk ska bli efektivare och billigare så man kan köpa ett sådant.

[K.A.J]

Här är ett gårdsverk av långvarigt bebrövad konstruktion av ett företag med lång erfarenhet. Det är inte utan orsak som alla stora vindkraftstillverkare använder propellerverk.

http://www.jbavind.se/jba-15kw.php  http://www.jbavind.se/jba-15kw.php

[OnGrid.se]

"Det nya verket är vertikalaxlat med tre vingar där navhöjden är 20 meter och vingarna når 25 meter. Verkningsgraden är något lägre än hos horisontalaxlade verk och priset ungefär detsamma men konstruktionen och underhållet är enklare. Två rullager och en generator monterade kring en meterlång axel är de enda rörliga delarna.

"

Kul att det byggs och skruvas!

Missade jag något eller fanns det uppgifter om hur stor "svept area" denna prototyp hade?
Den verkar lite liten för 15kW, men det skall bli spännande att se hur den presterar sen.

( Area,  15kW JBA-snurran har ca 95m² )

[K.A.J]

Om navet ligger på 20m och totalhöjden är 25m bör vingarna vara c:a 10m höga vingstagen verkar vara under 5m så den svepta ytan blir under 100m2. Ser stålvajrar lite här och var och med mina aerodynamiska kunskaper från segel och motorflyg vet jag att en rund stålvajer gör större luftmotstång än en hel vingprofil så jag tror inte den kommer i närheten av 15 kW.
Skall bli intressant att se några officiella mätvärden.

[OnGrid.se]

Den kan nog ge 15kW(eller mer) om de gjort rätt, men..vid vilken vindhastighet är väl den stora frågan då ?     Hehe

Jag håller med i din kommentar ovan om att en massa stag inte är helt bra, för att nå optimal verkningsgrad..
Men det är å andra sidan inte så höga varvtal som man jobbar med. I fallet med JBA-verken så snurrar nog rotorn med lite drygt 70 RPM, det blir visuellt jobbigare att ha dem nära sig om man bygger stora högvarviga turbiner, för det ser lätt lite för "stressigt" ut och upplevs kanske som en stor "fläkt" då..

Uppsalas 12kW Vertikalsnurra hade 5 meter långa vingar och 6 meter i rotordiameter. Enligt uppgift skulle den snurra med 127rpm @ 12meter per sekund som då beräknades ge 12kW.  Men det är ännu okänt för mig om prototypen verkligen gav vad de hade beräknat den för. 

Här finns viss info och bild på 12kW prototypen (utan torn),
http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/bilder_vind/Marsta_Vindkraftprojekt.pdf

[K.A.J]

Jag förstår inte sådana subjektiva påståenden som att någonting är visuelt jobbigare än något annat. Skrev för några år sedan denna insändare i ortstidningen, där jag påpekar att det inte är fruktbart att använda subjektiva värderingar som slagträ för det ena eller det andra, koppierar in den här:

Inlägg i kärnkraftsdebatten.

Angående de mer eller mindre sakliga insändarna i tidningarna då och då, vill jag komma med en del synpunkter och frågeställningar.

I debatten hör man nästan alltid att kärnkraften är helt ren bortsett från det starkt radioaktiva avfallet och de radioaktiva resterna av slutanvända kärnkraftverk.

Då vill jag fråga: Har någon eller några sakliga och objektiva forskare, (Så objektiv man nu kan vara. Ingen är väl helt fri från åsikter.) räknat på följande:

1. Hur mycket energi har gott åt för att med bulldozers bryta, transportera, sortera och anrika uranmalm, samt bygga och driva kärnkraftverken? Hur mycket energi går det åt för att bygga och driva alla specialfordon, tåg, lastbilar, fartyg mm. Samma gäller för mellanlager och slutförvaring. Dessutom får man "väga in" all materialåtgång, som skulle ha kunnat användas till något annat. Hur stor nettoenergi blir det över? Och hur mycket växthusgaser har alla dessa åtgärder orsakat?

2. Det talas om att kärnkraften inte ger något bidrag till växthuseffekten! Men det måste ju bli en uppvärmningseffekt på jordens ekosfär när all högvärdig energi har ”fallit” ner till lågtemperaturvärme. Detta gäller kol, olja och kärnkraft. Men däremot inte biomassa- sol- vind- och vattenkraft, eftersom dessa energislag är från början solenergi som har samlats upp och bidrar alltså inte till någon extra uppvärmning! Efterlyses beräkningar på hur mycket kol, olja och kärnkraft (där man dessutom skickar en stor procent av energin direkt ut i havet eller via kyltorn rakt ut i atmosfären) bidrar till den globala uppvärmningen!

 

Några frågeställningar:

Hur mycket energi skulle det ha gett om alla södertak täcktes till 40 % med solfångare och solceller?

Hur många vindkraftverk och eller solfångare kunde ha byggts med det kapital och den materialåtgång som kärnkraftssatsningen har kostat?

 

Några estetiska funderingar:

 

Tycke och smak är ju helt subjektiva och väldigt varierande. Jag tycker vindkraftverk ser ut som stiliserade blommor, och blir glad var gång jag ser ett, medan andra tycker de är fula och förfasar sej över dessa! Men jag har aldrig hört dessa personer oja sej över alla (som jag tycker) fula och landskapsförstörande kraftledningar kors och tvärs över landet! Därför är det inte meningsfullt att dra in estetiska synpunkter som slagträ för det ena eller det andra.

 

Slutkommentar:

Den dag vi kommit på något bättre, kan vi lätt montera ner, återvinna och återanvända materialet i vindkraftverk och solfångare och ingen skada skedd.

[OnGrid.se]

Halloj
Jag kanske formulerade mig klantigt, inlägget var inte menat som något negativt om småskalig vind, tvärt om.
 
Ja visst är det olika hur det upplevs, så klart *kan* en del också uppleva att det är visuellt mera "stressigt" om man inte längre kan följa en stor rotor med ögat för att den går så fort.

Däremot har jag aldrig hört någon bli nervös av att de går för sakta. Förutom ägaren kanske? Om han har ett dåligt vindläge..! 

De riktigt stora verken roterar väldigt långsamt. 

[cebaztian]

HEJ
Invig mig. Vad skulle jag kunna köpa för vindkraftsverk?
Gör slut på kanske 7.000 kw per år, grannen kanske 5000.
Det blåser som fan uppe på berget. 50-150 meter bort.
Säkert över 6m/s i snitt
Sebastian

http://varuhuset.etc.se/sv/product/537/AEROFORTIS
??

http://www.legoelektronik.se/index.php/vindkraftverk/vindkraftverk-1550.html

[K.A.J]

Blir inte riktigt klok på vilken effekt verket med ringen har? Är det 250W
skulle det gå c:a 4 x 15 stycken av det för att ge samma effekt som 15kW JBA-verket.

Med en förbrukning av 7000kWh / år skulle det behövas nära 4 st sådana verk
som gick dygnet runt med full effekt för att ge detta årsbehov.

För att få reda på hur mycket verket ger per år måste man veta vid vilken
vindhastighet verket ger full effekt och årsmedelvinden för orten.

[Despierto]

Jag äger inget själv men har tagit upp Beteks verk ett par gånger på bloggen. Har snackat på telefon lite med killarna där och det var mycket tillmötesgående med information. Verken verkar rätt tysta och smidiga och inte kostar de någon halv miljon inte...

[K.A.J]

Kopierar in värdena på deras vertikalverk, titta på vindhastigheten vid märkeffekten 12m/sek. I de flesta fall blåser det inte mer än hälften så mycket och då är effekten en bråkdel av märkeffekten!

Diameter:180 cm 

Blad längd:200 cm

Start hastighet:2 m/s 

Arbets vindhast.:4-25 m/s

Nominell effekt vid:12 m/s 

Säker vindhast.:45 m/s

Nominell effekt:1000 W 

Utspänning:48 V DC/ 200~400V

Hastighets kontroll Elektronisk, Aerodynamisk 

Broms:Mekanisk

Torn höjd:5,5 m 

Vikt (utan torn)160 Kg

 Se Effektkurvan för detta vindkraftverket...

http://betek.se/img/1000-p_betek.jpg

Kolla kurvan vid 6m/sek blir inte många watt!

[K.A.J]

Vad skall man med verk till som bara ger märkeffekten vid halv storm?

Nej det som är intressant är vad de ger vid medelvindhastigheten för orten!

[Skytten]

För att veta den tänkbara produktionen, räcker det knappast att ta ett medeltal på vinden, utan helst ett par års studier av vindförhållandena.  En vindros säger en del.
Blåser det relativt jämt 7 m/s eller andra extremen  mycket stiljte och hårdare vindar om vart annat, blir årsproduktionen mycket olika.  Verk för små behov, kan man klara med batteribuffert, svårare när det blir lite mer än ett kilowatt/h i produktion över vad man behöver på topp.

Vertikala verk har vissa fördelar, bland dess nackdelar, men oftast är de inte att föredra. Att de kan sättas lägre innebär turbolens och mindre vind, vilket även gäller andra verk.
Vanligaste felet med en mindre installation är just att masten är för låg.

[K.A.J]

Hur har det gått med Beteks vertikalaxlade vindkraftverk? Blev det någon "hit"?