På nätet finns väldigt mycket att läsa, om enskilda avlopp, konstruktioner och om Naturvårdsverkets krav.
Läs och begrunda på t ex avloppsguiden.se
Kraven på miljögodkända avloppanläggningar är inget nytt påfund. Men jag har fattat det så, att olika kommuner tillämpar regelverket olika strikt, beroende på hur mycket utsläppen påverkar miljön i det aktuella området.
I min kommun i sydöstra Närke har man valt att kolla upp alla fastigheter närmast Hjälmaren först. Sist kommer de till skogsgårdarna i de mer glesbefolkade områdena.
Jag har en enkel mulltoa, funkar hyfsat men kräver en del pyssel, den blir lätt överbelastat om jag får hem sönerna. Jag ska efterkompostera dyngan i slutet kärl i 5 månader innan jag får sprida den.
Nu måste jag för disk/tvätt/duschvatten ordna trekammarbrunn och pumpbrunn upp till en infiltrationsbädd (den behöver dock inte vara lika stor som om jag hade haft vattentoa).
Tomtens belägenhet, min brunn och en bäck nära huset gör att jag inte får lägga avloppet närmare huset. Det blir alltså en dyr historia för ett enpersoners hushåll i ett pyttetorp med sommarstugestandard.
Normen räknas dessutom på ett fempersoners hushåll. På en vecka förbrukar jag vatten /generar avlopp motsvarande vad normen säger att en person gör av med på ett dygn!
Sluten tank får jag inte ha här.
Så så värst mycket enklare blir det inte bara för att jag inte har vattentoa.
Jag har uppfattat miljöinspektörerna här som ganska vettiga, de har kliat sig i skallen och ska "återkomma" när de grunnat mer på mina avloppsproblem.
