stirrig och väldigt rädd

[ellfrej]

Har ett par vänner som fick ett par get killingar som är födda i april, uppfödaren som dom köptes av sa att dom skulle bli lungnare ju mer man håller på och kelar och så, den ena är nu jätte lugn men den andra hoppar och springer bokstavligen på väggarna!! Hur ska man få henne lugn?? Någon som har nåt bra tips?

[Sussilo]

Att tillbringa mycket tid hos getterna, ha stort tålamod och gott om knäckebröd brukar få dem tama. Inte försöka klappa eller fånga, bara sitta stilla och ofta hos dem. Prassla med knäckebrödsbitar och släng försiktigt några bitar framför dem. Lycka till  !

[skräptanten]

Och äpplen är populärt så här års..lagom stora äppelklyftor brukar underlätta för den som vill prata med en något vild killing .

[Trollmor]

Ja, att hellre låta killingen jaga efter Dig än att den känner sig jagad, enda sättet!

Möjligen om Du har en hanteringsränna, så att den får uppleva att Du inte är farlig.  Men räkna med att den har något minne, som spökar, och som Du måste bevisa att det är fel.  Kanske någon som snubblat emot den, så att den trodde att den klarade livhanken endast och allenast därför att den var så snabb att hoppa undan ...  Och den som snubblade kommer nog inte ens ihåg det.

[SoleSan]

Hej! Kan vara så att den rädda geten är lägst i rang av de båda och blir då stressad av den ranghöga. Det behöver inte synas så mycket, utan den ranghöga är dominant utan att vara elak. Jag har själv två getter som "funkar så" Det kan hjälpa att ha ytterligare fler getter. Marita

[ninna b]

Vi brukar att `tvångskela ´våra killingar/ unggetter.  Vi fångar bara in dom och kliar dom överallt samtidigt som vi pratar lite med dom. Inget lyftande och att mata är inte att tänka på till att börja med. Ganska snart vänjer dom sig vid att det inte var värre än så.
Somliga blir tama ganska fort och somliga aldrig.

[Trollmor]

Jo, bara det inte blir en skrämmande upplevelse att bli fångad, utan att det kan gå lugnt till.  Någon form av hanteringsränna är ett måste, anser jag.

[Anna S]

Mina två små tjejer var jätte rädda när de flyttade hem till mig.
Men med stort tålamod och mycket knäckebröd så är allt möjligt
Nu kommer båda springandes så fort de ser mig och hoppar upp på mig, den ena kan jag klappa ordentligt och kilia, men den andra tycker fortfarande att beröring är lite läskigt men de blir nog ändrig på det snart med.

Så ge dem lite tid så ska du se att de snart lugnar sig!