Varför kollektiv?

[Ulric Eriksson]

Så fort någon kallar sig något som slutar på -ist kan man ge sig f-n på att här är en som inte bara vet hur saker och ting är, utan också hur de egentligen borde vara och hur det skall bli så. Ingen nämnd och ingen glömd. Bevare mig för folk som kan ägna dagar åt att diskutera bindestrecket i marxismen-leninismen.

[SvenS]

Så fort någon kallar sig något som slutar på -ist kan man ge sig f-n på att här är en som inte bara vet hur saker och ting är, utan också hur de egentligen borde vara och hur det skall bli så. Ingen nämnd och ingen glömd. Bevare mig för folk som kan ägna dagar åt att diskutera bindestrecket i marxismen-leninismen.

Klockren !

Är du en Nihil - ist ?      ( förlåt,kunde inte låta bli)  

Du är korrekt där med bindestrecket, men det är väl bara dom mest insnöade som orkar hålla på med det där. Jag är mycket mer brydd när jag träffar t.ex. en arbetsförmedlare. Dom har verklig makt att avgöra din framtid på arbetsmarknaden. Antingen måste du vara med på kurs med kurt, eller tji a-kassa. En statlig kontor-ist . Då kan man bli en lite småbitter moral - ist.
Bara fråga mig vad jag tycker om CSN och deras ideer om återbetalning (Nya regler typ varje månad) Och då talar jag om för dig att det svider - på riktigt. Det är så att man känner sig lite smått som en rättshaver - ist .

[Suresh]

Det finns sju sorters egoister:

Materialisten
Idealisten
Politikern/Artisten
Jag-förlängaren
Moralisten
Filosofen
Utopoisten

För varje steg nedåt du går blir egocentriciteten större. Små egon faller dock lätt till marken. Endast de stora egoisterna plumsar till så att jorden skakar.

[Väinämöinen]

Du missar poängen Väinömöinen.

Poängen var inte att du skulle förklara de anarkistiska sätten att lösa auktoritetsproblemet, utan att se hur du som
anarkist väljer att förhålla dig till människor som vill leva med en auktoritet.

"Jag är en anarkist! Varför jag ej härskar och härskad över blir jag inte.

- John Henry Mackay

men....

"...Samtidigt har varje individ en förmåga att anpassa sig till en grupp och underkasta sig gruppens behov, att ta hänsyn till andra och vara solidarisk."

- Maria Modig

suresh:

De är ju trots allt i majoritet här i världen.

hur vet du det? .... har du träffat majoriteten av människor i världen?... jag skulle kunna resonera likadant... att majoriteten av människor inte vill leva med en auktoritet...

[Väinämöinen]

Därför måste anarkister i sin utopi, för att vara konsekventa, öppna upp möjligheten för dem som vill leva auktoritärt - att göra det.  

det finns inga utopier... bara dystopier...

[SvenS]

"Jag är en anarkist! Varför jag ej härskar och härskad över blir jag inte.

 

Det var inte riktat till mig , men , men.....
Enligt min mening så finns det någon där som härskar över icke-härskandet så som det föreslås av John M.
Paradoxen bildas av att du , i ditt sinne, härskar med villkor över din person, som du ständigt måste bekräfta så att du själv inte utövar det du själv inte vill ha.
Det går åt  enorma mängder energi för att bekräfta en princip som alltid måste finnas där för att överleva sig själv.
Vad finns bortom det ?  Vad finns bortom Utopin/ Dystopin ?
 

[Fred]

Tja, för min del med likgiltighet när det gäller små grupper och antagligen med vaksamhet när det gäller större grupper. Man bör lära sig deras mål.
Vad gäller arbetande anställda anser jag det som mycket olustigt att behöva underkasta sig för att få lön till uppehället.

Förvisso, dock består ju sammhällen oavsett styrelseskick överralt till stor del av människor som defakto trivs ganska bra med att vara "underkastade" i utbyte mot medel att försörja sig med.
Att leva som "löneslav" är för många ett ganska bekvämt och enkelt liv så länge man balanserar inkomsterna mot utgifterna.

Just när det gäller denna fråga håller jag mer på devisen "sköt dig själv och skit i andra".....vad jag inte gillar är att det inte ges utrymme att "sköta sig själv" i större utsträckning på många platser idag.

Jag bryr mig inte ett smack om att det finns folk som vill vara anställda idag...låt dem vara det om de trivs med det. Lika lite som jag bryr mig om ifall folk vill leva med gammeldags heteronormer eller i homosexuella kollektiv.

-"To each his own"

[Väinämöinen]

Det var inte riktat till mig , men , men.....
Enligt min mening så finns det någon där som härskar över icke-härskandet så som det föreslås av John M.
Paradoxen bildas av att du , i ditt sinne, härskar med villkor över din person, som du ständigt måste bekräfta så att du själv inte utövar det du själv inte vill ha.
Det går åt  enorma mängder energi för att bekräfta en princip som alltid måste finnas där för att överleva sig själv.
Vad finns bortom det ?  Vad finns bortom Utopin/ Dystopin ?
 

att det går åt enorma mängder energi håller jag inte med om... men å andra sidan har jag aldrig strävat efter att bli perfekt... bara så ärlig jag kan mot mig själv... angående vad som finns bortom utopin kan jag bara svara på genom att citera Michail Bakunin "Den som gör upp planer för efter revolutionen är en reaktionär." .... jag menar att det är bättre att fokusera sig på här och nu iställer för att drömma om utopier....

[Suresh]

Finns det någon medlem här som är gammal nog att ha upplevt något sådant och vill berätta lite? Egna erfarenheter eller som ni minns.

Sure.

Fast jag kommer in lite senare än -68. Då är det mer terapi, meditation och Seymour som gäller. Peace och love-fasen är över - folk har börjat se att det kräver något av den som vill "hoppa av".

På 1970-talet var det iaf (här och var) madrasserade rum för konflikthantering och primalterapiupplevelser, mycket röka och LSD, tyger i taket istället för att reparera putsen, sporadiska odlingar eller plock av fallfrukter, ockuperade hus med tjuvkopplat el med spindelbon av förlängningskablar i källaren, mycket snack om kirlain-fotografier, slagrutor och currylinjer, tibetanska munkar som flyttar sten med att blåsa i trumpet och orgonboxar.

 "Love"t var det väl lite si och så med. Det kom ju och gick och var hiskeligt marknadsekonomiskt snedfördelat. Utom i det Österrikiska Reich-inspirerade AAO gemeinsamme säxualität -kollektivet som hade schemalagda knull mellan alla kollektivmedlemmarna.

Mycket av detta finns kvar inom den nyandliga rörelsen, men mindre bohemiskt, sporadiskt och mer välordnat.

[Don Purush]

Mer spikpiano och sex inspirerade kollektiv till den desillusionerade massan. Love and peace,, råris, raggsockar,, lassi bhang och maos lilla röda. Yippie. Let go. Wow.

[Suresh]

Varför skall massan bara få sex inspirerade kollektiv? Varför inte fler?  

[Väinämöinen]

Varför skall massan bara få sex inspirerade kollektiv? Varför inte fler?  

bilden nedan börde förklara allt...
             

[Don Purush]

Varför skall massan bara få sex inspirerade kollektiv? Varför inte fler?  

Ok,, give em all.

[manna]

Så fort någon kallar sig något som slutar på -ist kan man ge sig f-n på att här är en som inte bara vet hur saker och ting är, utan också hur de egentligen borde vara och hur det skall bli så.

Jag är cyklist och jag vet i alla fall hur saker och ting borde vara. Faktiskt.

[Ulric Eriksson]

Jag är cyklist och jag vet i alla fall hur saker och ting borde vara. Faktiskt.

Ja, du ser!