Minst flygiga?

[Ruztan]

Finns det någon ras som inte är så flygig eller inte alls?

Jag tror nämligen att mina hundar skulle få spelet om det flög omkring höns eller höns som är väldigt "rörliga". Att dom skulle bli kul att jaga eller stressa upp för att få en reaktion.

Min förra kanin lekte ju med hundarna och bjöd själv in till lek vilket hundarna tyckte var oerhört kul. Nya kaninen skiter fullständigt i hundarna och bara ligger och glor när dom kommer fram till buren, så nu struntar hundarna i henne.

Nu är det ju inte meningen att höns och hundar ska vara tillsammans men det är ju omöjligt att vägarna itne korsas någon gång på en liten gård.

Allra helst vill jag ha svarta höns! Storlek spelar ingen roll.

[grimbart]

Stor kochin om du vill ha svarta,kopparfärgade maraner är nästan svarta(om du bortser halskragen).
Plymouth rock och brahma är lugna men inte svarta..

[TiB]

Här har alltid hundar, oavsett ras,  och höns, likaledes av olika raser, levt i symbios. Enda gången en höna blev av med ett par stjärtfjädrar var när Roddan (den lugnaste) hackade på Zassys märgben  Tillvaron blir mycke enklare om man lär hunden vad som får jagas och inte. Här får bara räven jagas och den SKA jagas! NÅGOT måste ju va tillåtet.

Ingen höna (utom en död) är så lite flygig att hon inte triggar en hund som tror det är OK.

[Ruztan]

   Jag har väl inte riktigt pli på mina direkt. Eller ja, jo...det finns vardagslydnad och så men dom dagar jag är förbi av värk och inte orkar något blir dom understimulerade och sysselsätter sig själva. Gräva fyra hål i trädgården, jaga upp katterna i träden, gå runt runt kaninburen så hon blir yr i huvdet, bevaka så ingen katt kommer ut från under soffan, skälla ut alla som går förbi, trissa upp varandra osv osv.
Och då föreställer jag mig att höns skulle vara ypperliga objekt för dom att roa sig med. Inte äta...bara så dom springer och är roliga.

[Ruztan]

Stor kochin om du vill ha svarta,kopparfärgade maraner är nästan svarta(om du bortser halskragen).
Plymouth rock och brahma är lugna men inte svarta..

Orpington finns ju svarta och blå, dom ser ju väldigt tunga och bulliga ut, inte alls som om dom skulle vara några direkta flygare! Ska läsa lite på dom du skrev och den Orpington.

[TiB]

Jag får en känsla av att du möjligen kan ha ilskna kalkoner. Alla levande höns springer och flaxar med en hund efter sig. 

Värk eller inte, man kan ändå inte springa ifatt en hund mer än några veckor i början. Finns en del bra aktiviteter, tex kasta ut maten i högt gräs så får de ta det där. Som assistanshundar får de göra det du inte kan den dagen. De blir rätt trötta bara av att vänta på sitt jobb.
Ett starkt ledarskap är viktigaste vägen, mina hundar har jag stoppat med en diskret harkling eller ett diskter morr i mungipan. Utskällning med ett svagt dovt muller.  Jag vet en tjej som lär upp dem till assistanshundar själv. Hon är rullstolsbunden.........

Oavsett raser så är det lättare att lära en hund att inte jaga än att lära en höna att inte flaxa.
F.ö. kan en tupp kännas rätt hotande när man snott hönsfoder, t.o.m. om man är ett av försvarets hangarhundsämne!
Klicka på den undre bilden så syns det hur lättad hon är! 

[Azoo-Lina]

Silkeshöns flyger inte och är lugna i sättet. Dom finns svarta i både stor och dvärgvariant.

Friserade höns flyger också dåligt. Finns på flera raser men Dv Kochinoch Chabo är nog vanligast.

Vill man ha stooora höns så är Klumpraser som Stor Kochin, Brahma, Orpington mfl inga storflygare även om dom kan lite om det kniper 

Svart stor Kochin är fina. En bild på en av mina klumfötter 

[FM]

Croad - Langshan är stora, lugna klumpar som är sociala iallafall dom här hemma

Min hund tycker att höns är en delikat culinarisk rätt som springer runt på två ben. Att matte inte tillåter henne att smaka är väldig elakt av matte  Det är till att träna o träna vovvarna. Jag har kommit så långt att min kan va lös med lösa höns i min närvaro utan att gå in för att döda. Men det har kräft att jag vart tuff. Springer någon o flaxar iväg då kan det bli för spännande och hon tar en rövare, dock kan jag bryta den. Jag går oxå runt med kronisk värk, så jag känner med dig 

Lycka till 

[Ruztan]

Jag får en känsla av att du möjligen kan ha ilskna kalkoner. Alla levande höns springer och flaxar med en hund efter sig. 
Värk eller inte, man kan ändå inte springa ifatt en hund mer än några veckor i början. Finns en del bra aktiviteter, tex kasta ut maten i högt gräs så får de ta det där.
Oavsett raser så är det lättare att lära en hund att inte jaga än att lära en höna att inte flaxa.

Hehe...jo en kalkon som kan ge svar på tal skulle kanske sätta dom på plats! Att katterna fräser till gör dom ju bara mer taggade att busa upp!

Jo men all sådan basic aktivering får dom ju men dom vill ju röra sig också! Så att få en höna att springa några meter och flyga upp i ett träd skulle ju garanterat vara skitkul! Men det tycker nog inte jag och inte hönan.

En och en är mina väldigt duktiga och lyssnar. Men när båda är ihop trissar dom upp varandra och lyssnar nada på mig. Kan bryta allt om det bara är en, oavsett om det är en hare eller förmodligen en höna. Men är båda ute  i skogen tex så drar dom. Inte långt men tillräckligt för att det är slut med att vara lösa tillsammans på skogsrundorna. 

Så en höna som bara struttar runt och är...höna kommer inte vara rolig på minsta vis. Är ju orolig att dom skulle skälla till och göra lekutfall och så har jag höns i träden och på taket. Så för att minimera den risken vill jag ha lugna glada hönor!!

[Ruztan]

Silkeshöns flyger inte och är lugna i sättet.
Friserade höns flyger också dåligt.
Vill man ha stooora höns så är Klumpraser
Svart stor Kochin är fina. En bild på en av mina klumfötter 

Har för mig jag läste något om silkeshöns som gjorde att jag itne var intresserad fast jag kommer inte ihåg vad det var!
Inte vill jag frisera hönsen....har fullt upp med två långhåriga  katter!! 

Det är inget måste med en stor klumpig ras även om dom ser så mysiga ut!!! Och din Kochin var ju oerhört fin!!!

[TiB]

Har för mig jag läste något om silkeshöns som gjorde att jag itne var intresserad fast jag kommer inte ihåg vad det var!

Är det inte dom som bara vill ligga å ligga  Ruva å ruva menar jag.

[freitag]

Här har alltid hundar, oavsett ras,  och höns, likaledes av olika raser, levt i symbios. Enda gången en höna blev av med ett par stjärtfjädrar var när Roddan (den lugnaste) hackade på Zassys märgben  Tillvaron blir mycke enklare om man lär hunden vad som får jagas och inte. Här får bara räven jagas och den SKA jagas! NÅGOT måste ju va tillåtet.

Ingen höna (utom en död) är så lite flygig att hon inte triggar en hund som tror det är OK.

Det låter fantastiskt. Men det är kanske inte möjligt att ordna symbios mellan höns/hund med varje hundindivid. En dag får du en hund som det är så mycket instinkt i att den inte "lyssnar". Då tycker jag det är bra att man tänker efter innan man skaffar höns.

LillaBoet: När vi skaffade höns valde vi att bygga hönshuset med god marginal från vårt bostadshus (ca 75 m). Vi har en terrier som är väldigt intresserad av allt som rör sig, men det funkar faktiskt fint. Hönsen går ju bara runt sitt hus (går sällan mer än 30 meter ifrån huset när de är frigående) och hunden har vi uppe vid huset. De vänjer sig även ganska snabbt. Från att de första veckorna stå och gapa i lina, till nu efter ett par månader när hon lugnt kan gå förbi dem med ett par meters marginal (dock kopplad OM hon skulle få för sig något). Och hon är annars ganska svår att vänja vid djur.

Skaffa några höns som är lite större och sävliga, du har redan fått bra tips tycker jag! Jag har själv Ölandshöns (en lantras) som är väldigt vaksamma mot faror, goda flygare och många skulle säkert säga att de är "flaxiga". Dock har de aldrig flaxat eller blivit speciellt rädda för min hund, och inte ens bekymrade när hon skäller. De vandrar omkring mest hela dagarna och går vi förbi flyttar de sig om vi är mer än 1-2 meter ifrån dem. Annars inte. Så det kommer nog gå bra! Lycka till! 

[TiB]

Men det är kanske inte möjligt att ordna symbios mellan höns/hund med varje hundindivid.

Nej det var så sant! Vi har bekanta som har en hund jag inte kan ha hönsen lösa med, men det är en JR-terrier. Dock tvärvänder han direkt om jag signalerar. Vänder jag ryggen till så är han på igen. Ni får ursäkta men småhundar som terrier räknas inte som riktig hund på dethär stället  Den enda hund som bitit höns här var en grannens soffliggar-spaniel. En hund som har en uppgift att sköta hittar inte på så mycke jävelskap.

En stövare korsade trädgården en gång men blev han avbattad att jaga höns. Ett par dar efter korsade han täppan igen utan att snegla åt hönsen. En gråhund skingrade flocken men tog ingen höna. Den skulle inte heller va svår att göra "hönsren" men husse har inte ringt än och velat träna.

Eftersom jag bor vid skogskanten där det jagas har jag en min egen egen inställning beträffande jakthundarna. Så länge jag har spår av hare, räv, rådjur etc. på tomten så måste jakthundarna få korsa den. De gör bara sitt jobb, sen är det männschans sak att korrigera när det blir fel.
Nej jag är inte jägare, jag är kronvrak.

Kanske TS borde tänka tvärt om? Ha lätta, livliga och flaxiga höns som lätt tar sig upp i trädtoppar och tak?

[Ruztan]

Kanske TS borde tänka tvärt om? Ha lätta, livliga och flaxiga höns som lätt tar sig upp i trädtoppar och tak?

Ånä...det låter inte alls som en bra idé!!!

Jag själv är nog lite..överkänslig mot flaxande galna hönor!!!   

Det blir nog bra i slutänden alltihopa!!! Bara dom blir tama, lugna och harmoniska med mig så får hundarna bita i det sura äpplet om dom inte sköter sig och får befinna sig på annan plats!!

[Cathrin73]

Jag har en fransk bulldog som tyckte att hönsen var jättespännande och for fram och tillbaka utanför hönsgården, ju mer de flaxade desto roligare. Men jag ville ju kunna ha dem lösa på tomten utan att hunden skulle göra nåt så jag började försiktigt med att ha hunden i koppel men sitta nära hönsen. När han gjorde utfall så markerade jag direkt. Behövdes bara ett par gånger och sedan gick det hur bra som helst. Nu går de tillsammans och kan sitta nära varandra utan problem. Han tycker fortfarande det är skojigt när de flaxar iväg men han tar bara ett par steg efter dem och hönsen bryr sig inte speciellt mycket om honom, de är ju vana. Hunden älskar att jaga runt med sin boll och kan köra rakt in i hönsflocken med bollen utan att de mer än flyttar lite på sig. Det var till och med några ungtuppar som gav sig på hunden en gång när han lekte med bollen.