Frågan var:
Hur odlar du dina egna fröer?
Svaret är:
Genom att låta naturen ha sin gång.
Normalt sett avbryter vi en grönsaks livscykel genom att äta upp den. Får den stå för länge blir den seg, bitter, träig etc. Detta gäller de flesta grönsaker, utom de där vi är ute efter själva fröet eller frukten. Men i det fallet blir ju inte fröodling någon konst - det blir ju bara att sätta en del av skörden i jorden nästa år.
Själv ser jag alltid till att skörda lite slarvigt. Ett par stora och fina palsternackor, rotpersiljor, morötter, lökar, svartrötter och rädisor får stå kvar och fullborda sin livscykel när jag skördar resten.
Enda skillnaden här blir mellan ettåriga och tvååriga grönsaker. Ettåriga ger frö samma år. Hit hör t ex rädisan som bildar en stor buske om den får stå kvar. 2-3 st borde räcka för nästa års sådd om du odlar försjälvhushåll.
Exempel på tvååriga är lök, palsternacka och rotpersilja. Låt ett par av varje stå kvar i jorden över vintern. På våren sätter de fart igen och bildar snabbt stora buskage med fröstänger. Om du inte vill förstöra landet med gamla plator tar du varsamt upp dem när du vårgräver och planterar om dem i ett hörn av trädgården.
Löken kan enligt min erfarenhet vara svår att få att övervintra om det är kallt. Men att sätta en fullvuxen matlök på våren igen, särskilten sån där som börjat skicka upp gröna stänglar i kylskåpet funkar alldeles utmärkt.
Ibland kan du få fina överaskningar när du experimenterar. Svartroten som jag fröodlar i år för första gången visade sig ge vackra gula maskrosliknande blommor. Perfekt som prydnad i kryddträdgården.
PS. Jag lär få ett stort överskott av palsternackefrö i år. Intresserad är välkomna att höra av sig.