Lägga puts på tegelfasad och byta fönster

[Nutte]

Jag bor sedan i somras i ett funkisliknande hus byggt 1939, som på 1970-talet fått fasad i vitt tegel enligt 1970-talets villastil med brun plåtarbeten, fönster och liknande.

Jag är ju mitt eget slags alternativare och av skäl som har med att jag trivs på en tätort att göra, vill jag gärna bo som jag gör och inte mer lantligt. Alternativ handlar ju delvis om funktionalitet och oberoende, idéer som jag skulle vilja förändra huset efter.

I utseende och känsla vill jag komma bort från det vita teglets villastil och få huset att se ut som 1940-tal och hade då tänkt mig vit puts med svart på detaljer som plåt, fönster och dörrar, utan krusiduller.

Funktionellt vill jag byta fönster till sådana som är tätare och inte läcker värme på samma sätt som de gamla tvåglasen i sina gistna träramar. Tysta starka glas och välisolerad tyst infattning av fönstren vill jag ha också.

Nu är det så att jag skulle vilja hushålla även med pengar och se vartåt det lutar efter att det ena är klart.

Kan någon råda mig om det är tekniskt lämpligt att börja med att byta fönster, för att när det projektet är på plats och kostnaden är slutgiltigt bestämd, påbörja detta med att sätta puts på fasaden.

Eller blir det problematiskt att göra i den ordningen? Kan det bli så att de undre fönsterblecken behöver vara mer utstickande efter att putsen lagts till.

Alla tips eller kommentarer är av intresse.

Anders

[Ylven]

Jag har inget direkt svar på din fråga, snarare en frågeställning till för dig att tänka på. Nämligen tilluften. Om du nu säger att du har dragiga fönster så är det ju säkert där som din tilluft tas in. Om du byter till täta fönster så måste du ta in tilluft på något annat sätt.

Är fönsterna från 70-talet eller från husets barndom? Är det gamla fönster med bra karmar skulle jag snarare satsa på att byta ena rutan mot en energiglas-kassett. Men om det är enluftsfönster från 70-talet finns det ju ingen orsak att spara dem...

[Tacitus]

Om du putsar innan du byter fönster så är det risk för att du får bättra på putsen runt fönstren efter bytet till följd av skador på putsen i samband med fönsterbytet.

På 30-40 talet började man ju att bygga moderna hus så tilluften ordnades som regel med ventiler, ofta hade man en tilluftsventil nere vid golvnivå och en frånluftsventil högt upp. Ibland finns dessa ventilhål kvar om man tar bort något eller några lager med invändiga ytskikt, jag har tom varit med om att det bara var ett lager med tapet över 

Det är lovvärt att du vill renovera ett hus från 30-talet, det är ju faktiskt lika viktigt att bevara funkishus som att bevara gammla 1800-talskåkar. Men 1800-tals allmogehus finns som museibyggnader kors och tvärs över landet i drösvis vilket det inte gör med funkis, art deco m.fl. från 20-talet och framåt.

[Nutte]

Tack till Ylven och Tacticus för era svar.

Jo, jag har nog tänkt på det där med ventilation, men jag tog inte upp det nu.

Huset vädrar ut luft genom öppna spisar i entrévåningen och på övervåningen, samt genom köksfläkten och en ventilationskanal från badrummet på övervåningen.

Huset drar in friskluft genom en kattlucka som står och vippar i källarvåningen, därutöver genom dessa dragiga fönster.

Så det tål att tänka på, ventilationen. Det ska jag också göra.

Angående putsen verkar det alltså vara så att man ska börja med fönstren och sedan sätta puts som är avpassad till den nya fönstren.

Det jag grubblar på är om man då när man sätter in fönstren måste ta hänsyn till att puts ska sättas efteråt. Jag tänker framförallt på utstick av undre fönsterblecket. Det behöver väl vara lite längre för att putsen ska kunna sättas efteråt.

Jag vet inte hur mycket tjockare väggen blir av putsningen. Jag kan fråga en firma på orten, men jag vill förstå ämnet själv först, för entreprenörerna gör ofta förenklingar i tänkandet annars.

Anders

[Tacitus]

Jovisst måste du ta hänsyn till putsen när du sätter nya fönstren, men det rör sig ju inte om mer än sådär 1-2 cm så det är ju inga jättestora tjocklekar att ta hänsyn till.

Det går ju framöver att sätta in varvtalsreglerade frånluftsfläktar (detta är en vanligt förekommande ventilationslösning i tex djurstallar, så det har gjorts förr) och sen sätta tilluftsventiler på strategiska platser, en styrd ventilation och ett tätt hus sparar in mycket energi jämfört med ett dragigt hus som är "självventilerande".

En dylik undertrycksventilation är enkel och ganska billig att bygga själv och att ha ett lätt undertryck inne minskar risken för fuktskador i de fall man inte har 100%-ig diffusionspärr i väggar/tak.

Har man möjlighet att få huset diffusionstätt inifrån-ut så sparar det också in en hel del energi, i synnerhet i kombination med en styrd ventilation.

Och att byta fönstren är ju definitivt ett steg i rätt riktning då gammla 2-glasfönster släpper ut hiskliga mängder med energi jmf med ett modernt fönster som kanske bara har 1/3 så högt u-värde som det gammla fönstret.

Enligt Boverket ska man ha fönster som har högst 1,2 i u-värde,helst under 1.

Även om nya fönster inte alltid går att räkna hem rent pengamässigt (men med eluppvärmt och gammla fönster vete tusan om det inte lönar sig på 5-10 år) så gör det mycket för att förbättra inomhusklimatet.

[Bullerybo]

Med risk att bli betraktad som byggnadsvårdsnörd och introvert:

Varför sitta och fundera på hur du ska få ditt hus att se ut som ett hus från 40-talet när huset de facto ÄR från (typ) 40-talet?

Vore det inte ärligare mot husets själ att helt enkelt kolla på en bild av hus kåken såg ut i sin ursprungliga kostym och återskapa det därfefter?

Vill du hushålla med pengar tror jag ett fönsterbyte är svårt att räkna hem ekonomiskt om du inte har väldigt dåliga fönster sedan innan. Men du kanske vill byta dem pga utseendemässiga skäl, om de blivit bytta till fel typ på 70-talet.

[Tacitus]

Om det går att räkna hem ett fönsterbyte rent ekonomiskt beror på vad man har för värmesystem, eldar man med el eller olja så kan visst ett fönsterbyte gå att räkna hem... även luft/luftpump går in i denna kategori om man bor norr om Dalälven.

Ibland får man lov att väga fördelarna mot nackdelarna då byggnadsvård står mot att hushålla med energin, för vi kan inte fortsätta att slösa med energin som vi hittils har gjort - fönster med u-värden på 3-5 hör inte hemma i ett bostadshus.

Vi har nu med energianvändningen börjat att komma till vägs ände, och då kanske man måste släppa något annat.

[Bullerybo]

Det kostar nog miljön en hel massa om alla människor börjar byta ut väl fungerande fönster mot nyproducerade helt i onödan också, men det är en annan fråga.

Min allmäna synpunkt var väl mer emot tanken på att "designa" ett hus i 40-talsstil när man redan har ett. Svaren på vad som är rätt stil på fasad osv. på sitt hus hittar TS nog bäst genom att titta på hur huset såg ut då.

[Tacitus]

Jag säger bara att man måste ta hänsyn till husets energiförbrukning, det funkar inte att bara titta ur ett byggnadsvårdsperspektiv.

Om alla hus uppfyller Boverkets krav för nybyggen vad avser max energiförbrukning så sparar vi i storleksordningen 16 Terrawattimmar varje år, det är inte småpotäter.

[Bullerybo]

Det har väl inget som helst med energiförbrukning att göra i vilken färgsättning/stil TS dsignar sitt hus? Pröva att läsa mitt inlägg innan du svarar på något helt annat....

Jag som är särskolelärare borde väl vara expert på tydliga förklaringar men tydligen icke. Får försöka igen.

Mitt svar innehöll 2 delar:

1. (om byggnadsvård)  TS behöver inte fundera på vilken färsättning/design han ska välja för att huset ska se ut som 40-talsstil. Det jobbet gjorde en arkitekt åt honom redan 1939. Kolla på gamla kort och återskapa.'

2 (om ekonomi) Att byta gamla fönster mot nya lönar sig väldigt sällan, om man inte har mycket dåliga fönster innan.

[Tacitus]

Om det lönar sig att byta fönster hör ihop med husets energiförbrukning och vilken uppvärmning man har, vämer man med direktel eller luftvärmepump så kan det man ibland räkna hem ett fönsterbyte rent ekonomiskt... på bara sådär 5-15 år vilket inte är så lång tid egentligen.

Ur energisynpunkt (vilket hör ihop med ekonomi eftersom ingen energi är gratis) så är alla fönster mer eller mindre dåliga, gammla kopplade 2-glasfönster är ju då otroligt mycket sämre än moderna 3-glasfönster med Low E och krypton - varför det på sikt kan löna sig att byta ut tom fullt fungerande fönster.

Husets utseende beror till stor del på vilka fönster man har... vilket var en del av frågan.

Men jag antar att du inte undervisar i vare sig ekonomi, fysik eller miljöhänsyn på särskolan...

[Bullerybo]

Ur energisynpunkt (vilket hör ihop med ekonomi eftersom ingen energi är gratis) så är alla fönster mer eller mindre dåliga, gammla kopplade 2-glasfönster är ju då otroligt mycket sämre än moderna 3-glasfönster med Low E och krypton - varför det på sikt kan löna sig att byta ut tom fullt fungerande fönster.

Husets utseende beror till stor del på vilka fönster man har... vilket var en del av frågan.

Men jag antar att du inte undervisar i vare sig ekonomi, fysik eller miljöhänsyn på särskolan...

Ja för din plånbok kan det kanske löna sig att byta fullt fungerande fönster. Men inte för miljön.

Jovisst lär vi ut miljöhänsyn i särskolan, men du kanske skolkade den lektionen ?

[Tacitus]

När det gäller miljöhänsyn så är det absolut största långsiktiga miljöhotet att vi tycks bara göra av med alltmer energi hela tiden - det finns då rapporter om att den enskilda åtgärd som skulle ha störst genomslag på energiförbrukningen och därmed ge mest för långsiktiga miljömål är att just isolera våra hus effektivare.

Bättre isolering i våra hus skulle mycket väl kunna ge mera i slutänden än att byta ut samtliga bilar mot miljöbilar, så stor betydelse har husens energiförluster.

Så även om det kan gå åt tämligen mycket av såväl olja och allehanda kemikalier som energi vid tillverkningen av tex moderna fönster och moderna högeffektiva isolermaterial såsom cellplast, polyuretanskum eller nanogel så kan dessa ge en miljövinst på sikt genom en markant minskning av energiförbrukningen.

Vi kan inte fortsätta som på 60-talet när man skruvade upp oljepannan lite extra istället för att minska husets energiförluster - vilket borde vara den självklara vägen att gå istället för att tillföra mer energi när det är kallt inomhus.

Ska vi kunna övergå till förnybara energikällor så måste energiförbrukningen ner.Där kan alla dra sitt strå till stacken genom att minska husens energiförbrukning till Boverkets krav vid nybygge, 75 - 130 kwh/m² per år beroende på geografiskt läge och uppvärmningsystem, och bara köpa bilar som drar mindre än 0,5 liter per mil (helst under 0,4), detta är sådant som relativt enkelt kan uppnås med dagens teknik och är en utmärkt början.