Upphöjd bäddar

[cirre]

Jag har tänkt odla i upphöjda bäddar nästa år...
Jag såg en beskrivning på odla.nu och tänkte väl följa den på ett ungefär, först ett lager kvistar, sen jordkockor och annat grovt material och sedan kompostmaterial(tänkte samla grönsaksrens nu under vintern, och blanda med löv, slaget gräs eller vad jag nu får tag på till våren) blandat med hästgödsel med ganska mycket strö och sist jord...
Antingen ska jag använda grässvålen jag har tagit bort nu ihöst om högen har blivit bra nu över vintern eller så får jag väl köpa jord. eller kanske en blandning för att spara pengar...
Hmm, vad tror ni om att blanda köpjord med min grässvål/jordkockor (tjälen har nog sprängt den till våren), borde väl kunna bli en bra blandning...
Vad jag funderar på är framförallt hur tjocka lagren ska vara, om jag ska odla morötter t.ex så bör ju jorden vara ganska djup...
För att kompostmaterialet ska brytas ner med luftälskande bakterier och inte "dom andra" så behövs ju luft, men samtidigt ett ganska tjockt lager jord, löser kvistarna i botten detta eller? Jag antar att jag måste lägga det hela ganska luftigt, men inte för luftigt för då kanske jorden blir "ostadig"...
Blev lite snöigt här men ni fattar frågan=)

[Bo]

Köper jord gör man till sina krukväxter, om man bor i lägenhet. Odlaren använder det som finns på plats och bättrar det med billiga tillsatser som är lätta att få tag på.

Morötter blir godast och bäst på mager sandjord och skall ha ganska torrt.

[Ylven]

Jag brukar odla potatis under halmtäcker första året när jag bryter gräsmatta/vall för att bli trädgårdsland. Om man är energisk så plöjer alternativt handgräver man först, vänder upp och ner på grästovorna. Sedan på med potatisen. Ovanpå det ett rejält tjockt halmlager. Om det är lös halm, 2-3 decimeter. Packad halm räcker med en decimeter om det är helt tätt. Fyll sedan på under växtsäsongen så att bara potatisblasten sticker upp ovanför.

När sedan potatisen skördas på hösten så har i princip allt ogräs dött (om det inte är kvickrot). När man tar upp potatisen passar man på att ta bort fleråriga ogräsrötter som i alla fall är lättare att rensa när de har strävat sig upp genom halmen. Sedan kan man gräva runt och blanda ner halm och gödsel och lägga på hel eller halvbrunnen kompost och odla annat året efter utan att behöva slita ihjäl sig med ogräs och samtidigt förbättrat mullhalten.

Kolla gärna på min blogg om min odling.

[cirre]

Hmm, ja ja vill ju använda så mycket från närområdet som möjligt, kretslopp är grundpelaren, därför ska jag använda gräs och örter från närområdet som täckning nästa år osv...
Att köpa lite jord var mest en idé för att få en liten tjuvstart, jag har lerjord, väldigt kompakt, men mina jordkockor är säkert fina till våren och kan användas...
Annars har jag tagit jord ifrån lövskogen precis bredvid lotten till komposten, så jag kanske kan ta därifrån??
Är bara lite osäker på om den jorden funkar till grönsakerna, den är lucker och fin iaf...
Och ph-värdet i lövskog är ju liknande det som köksväxter gillar...
Nån som vet om det går bra att använda sån jord, isåfall finns det ju ingen anledning att krångla till det med köpejord...

[cirre]

Och just det, det där med potatis verkar ju smart, men jag vill ju inte ha bara potatis på hela lotten, blir nog lite tjatigt, men kan ju prova det i det skiftet jag ska ha potatis..

[ieenilorac]

Gräs är väldigt livskraftigt, så om du inte täckt högen med grästovor så att inget ljus kunnat komma åt den i typ minst 4 varma månader, så att det växer ihjäl sig och komposteras så finns det risk för att du får mycket gräs/ogräs om du lägger det överst. Och då får du rensa en hel del, även om du täckodlar, är min erfarenhet. Oftast producerar man ju inte så mycket kompost innan man börjat odla ordentligt, så den förslår inte till den yta man vill ha.

Själv fuskade jag och köpte 60 kubik harpad matjord när jag flyttade, som sedan varje år ska kompletteras med mina växande komposthögar. Harpad matjord brukar finnas på varje firma som säljer grus och liknande, och produceras oftast ganska lokalt, vid alla husbyggen, vägbyggen o dy blir det ett överskott av matjord.

En kompromiss är att köpa jord till en del av ens tänkta land och sedan samla allt material man kan komma över för att göra jord till året därpå.

Vad man väljer beror på hur mycket tålamod man har och hur dåligt utbyte man vill ha under sina första odlingsår pga konkurrens med ogräs. Det är lätt att misströsta om skörden blir mycket dålig.

Sen beror det också på hur stor odling du tänkt dig. Något tiotal kvadrat kanske du orkar rensa även om det blir mycket rotogräs som orkar upp. Har du å andra sidan tänkt dig typ över 60 kvadrat, då vill man inte ha besvär med alltför mycket rotogräs, det räcker med gallring och rensning av fröogräs.

Men om du använder täckodling och är duktig på att rensa ogräs blir odlingen bra och relativt ogräsfri på sisådär 3 odlingssäsonger även om du använder grästuvor eller kompost/jord med rotogräs kvar i.

[cirre]

Ok, låter ju jobbigt med allt gräs/ogräs...
Men som jag skrev i mitt förra inlägg så finns det en lövskog brdvid med fin jord, vad tror du om att ta jord därifrån?
Då kan jag ju bygga några bäddar iaf och lägga grässvålen längre ner i bädden så den inte får nåt ljus...
Annars får jag väl bara bygga upp låga bäddar av jorden mellan bäddarna där jag ska ha plankor att gå på, så blir det lite upphöjt iaf...
Men du tror alltså att det är bättra att samla avfall och lägga en herrans massa komposthögar och använda jorden från dom sen istället...
Och vänta med grässvålen tills den är ordentligt komposterad? Den är täckt med hästgödsel och ett lager slaget gräs...
Har du förresten nån erfarenhet av att använda färskt slaget gräs som täckmaterial? Nån sa att det kan dra med sig massa ogräs...
Känns ju lite jobbigt att behöva skaffa massa halm, då måste jag ju låna bil=(
Vill ju använda så mycket från närområdet som möjligt...

Hmm, ja jag har ju fyra skift med ca 25 kvm var så det blir ju en del att rensa...Men jag tänkte ha gröngödsling på ena skiftet, så dom går ju bort, och sen kanske jag kan skaffa halm och odla potatis på ett skifte, då är det ju två skiften kvar, ca 50 kvm...
Jag kan ju bygga några bäddar där och sen bara bygga upp lite av jorden från gångarna...

hmm, jag funderar, man vill ju inte att det ska bli övermäktigt, men samtidigt vill man ju komma igång riktigt, inte lätt det här...

[ieenilorac]

Jag tycker att du verkar ha en bra plan, och om du bara har tid att gräva under flera veckor, lite varje dag, så ska det nog gå bra. Lövkompost är oftast jättebra, men den kan ha lite annorlunda ph än den vanliga jorden. Spelar nog inte så stor roll om du blandar ut den med lite av den befintliga jorden. Om det finns mycket löv som inte är nedbrutna så ska man tänka på att nedbrytningsprocessen förbrukar kväve, så man får ge extra gödning, eller blanda med gräsklipp, som är kväverikt.

Angående att använda färskt slaget gräs så är det i princip jättebra, utom om det finns mycket besvärliga ogräs i. Exempelvis skräppor, syror, åkervinda mfl. Då ska man helst rensa ut dessa först, eller slå så tidigt att de inte hunnit börja blomma. Har de börjat blomma orkar de ofta sätta frö efter det att man slagit av dem. Om det är mycket maskrosfrön i kan de också bli besvärligt, men min erfarenhet är att de nysådda maskrosor som orkar upp ur en täckodling är lätta att rensa bort, de sitter löst och orkar inte komma en gång till när man dragit upp dem.

Jag skulle göra upphöjda bäddar enligt den princip som jag beskrivit i en tidigare tråd, dvs gräva diken, luckra upp alven, lägga på grovt material, sedan grästuvorna upp och ner, sedan matjord uppblandad med kompost och ev lövskogsförna. Därefter så eller plantera och täcka mellan raderna med gräsklipp, slaget gräs eller halm.

Och om du bara ser det som att ju mer arbete du gör i början desto mindre arbete behöver du göra kommande år, så tror jag inte att dina planer är överambitiösa. Sen når man inte alltid ända fram på en gång. Själv hade jag tänkt gräva upp ca 200 kvadrat förra året, det blev bara typ 150, och därför fick jag ingen skörd av sallat eller ärter/bönor. Det ska dock hinnas med till våren .

Lycka till!

[cirre]

hmm...ja, jag får experimentera lite o se hur det går, ja jag får räkna med att misslyckas med en hel del, det har jag förstått...
Tänkte satsa på så enkla växter som möjligt, på första skiftet ska jag ha squash, grönkål, mangold, persilja och kanske lite dill och blommor, på det andra palsternacka, rödbetor, rädisor, ringblommor, kanske morötter och lök i en pallkrage eller nåt, dom funkar säkert inte i den tunga lerjorden ändå kan jag tänka mig...Och sen kanske potatis, bondbönor och störbönor på skifte tre...och som sagt gröngödsling och kanske lite ärtor på skifte fyra...Sen ska jag ha en rondell med lite kryddor...=) Hoppas det blir lagom, jag får försöka få lite hjälp med grävandet av bäddarna så jag inte pajar ryggen för mycket...

Så jag tycker att jag försöker hålla mig till ganska lätta saker ändå, eller?

Ja problemet är ju att jag inte har nån färdig kompostjord, men får lösa det på nåt sätt...

[ieenilorac]

Det gäller att tänka på växtföljden, annars kan växterna få bristsjukdomar, och angreppen från skadeinsekter och växtsjukdomar ökar. Läs en bra bok från biblioteket, surfa på nätet osv, men var skeptisk, de flesta är inte så noggranna med växtföljden, för att de använder gifter, eller för att de inte tänker bli självförsörjande och inte bryr sig om om skörden blir dålig eller om man inte kommer att kunna odla vissa växtgrupper på 30 år.

Om du tittar bland boktipsen finns det en bok av Fedor, kan inte hitta den just nu i min flyttröra, men den är den bästa jag läst om växtföljder.

Exempel på växtgrupper så som jag brukar gruppera dem, med reservation för att jag kan glömma någon:
Selleriväxter: Morot, palsternacka, rotselleri, blekselleri, persilja, dill, koriander m fl
Mållväxter: Mangold, rödbeta, trädgårdsmålla, spenat
Ärtväxter: Ärter och böner
Kålväxter: Grönkål, vitkål, kålrabbi, blomkål, RUCCOLA, RÄDISA, RÄTTIKA, svedjerova, senap, raps, grönsaksrybs, asiatiska kålväxter m fl
Gurkväxter: gurka, pumpa, squash m fl
Potatisväxter: potatis, TOMAT, aubergine m fl
Paprikaväxter: Paprika, chilipeppar
Sallat: De som heter Lactuca X
Lök: gul, röd, vit, silver mfl alla som heter allium

Sen finns det en del udda trevliga växter, som tillhör andra grupper men som man kan plocka in i växtföljden tillsammans med dem som växer liknande eller där man har plats över, som amarant, nyzeeländsk spenat, isört, vattenkrasse mfl,

Dessa olika grupper ska man helst rotera så att ingen återkommer på samma plats oftare än vart fjärde år, helst minst 8 års mellanrum för kålväxter för att undvika klumprotssjuka. Själv har jag 9 bäddar och kör en av ovanstående grupper i varje, plus att jag har bäddar för perenna grönsaker, bärbuskar mm.

Och så småningom ska jag ha en stor örtagård med perenna krydd-, medicinal-, färg- och om jag glömt någon -växter, dessa är för tillfället utspridda i rabatterna.
 
Lycka till!

[cirre]

Tack för så mycket svar så snabbt, jo jag har läst ett tiotalböcker om odling det senaste året så jag har rätt bra koll rent teoretiskt...
Måste bara få lite praktisk erfarenhet också...
Jag har som sagt fyra skiften, och varje skift indelat i 4 skift(bäddar), så varje växt behöver ju inte återkomma oftare än vart sextonde år rent matematiskt, men samma växtgrupp kommer ju kanske vart fjärde eller åttonde år...
Som grönkål t.ex kanske jag kommer odla på två bäddar i skifte ett, och sen i nästa vända med kål o bladväxter i det skiftet kan jag ju köra grönkål i de två andra bäddarna, så åtta år kommer ju gå mellan varje gång en växt återkommer iaf...

Men jag kanske borde ta bort rädisorna och kålroten från rotfruktsskiftet och sätta dom med kålväxterna istället, och flytta mangolden till rotfruktsskiftet där rödbetorna är osv... fast då blir det ju bara kålväxter i det skiftet nästan, kanske är bättre att sprida ut det lite men hålla koll...

Ja tack för tipsen, jag ska kolla ännu nogrannare på växtgrupperna, hittade den där boken, den naturliga trädgården hette den, får låna den...
TAck=)

[ieenilorac]

Det räcker absolut inte att grönkål inte åter kommer på många år om man odlar asiatiska bladgrönsaker eller ruccola på samma ställe däremellan.

Kål är min favoritgrupp av köksväxter, men eftersom risken är stor för klumprotssjuka om man odlar kål oftare än vart 6:e till 8:e år så är det inte värt att ta risken att odla kål på flera skiften. Det bästa är att hålla varje grupp samlad, och att täcka med fiberduk där det är lämpligt, typ kål, morötter och lök.

Visst kan det gå några år att inte hålla strikt på växtföljden. Men vill man odla under mer än 5-10 år och ha friska växter så är det bäst att inte chansa. Och ska man odla under förre år, så är det schysst mot kommande odlare att göra det.

[cirre]

hmm, vad jag mena var att på skifte 1 blir det kål på två bäddar, mangold och nåt annat på två, så halva skiftet blir kål, så alltså kål vart åttonde år, selleriväxter vart åttonde år osv, om jag tar bara kål på hela skifte ett så får jag ju hoppa över kål vissa år, tråkigt, men om jag delar skiften i två blir det ju vart åttonde... högst vart åttonde år är målet för alla...hmm, får klämma in rädisorna bredvid kålen också kanske, och kålrot, blir trångt...ja jag kan ju dividera hela natten...

TAck för tipsen helt enkelt=) och God Jul