Pestskråp som våtmarksfilter??

[sabina7]

Hej, funderar på detta med att anlägga dammar för att ta hand om BDT-vatten istället för att behöva gräva och domdera runt med trekammarbrunnsingrepp. Pestskråp finns här (för) gott om och vad tror ni om att låta dessa arbeta med vårt BDT-vatten (ekotoa/torrtoa till resten)- är det en tanke att luska vidare med?

Tack på förhand och om det finns skrivet om detta här någonstans så blir jag glad för hänvisning dit!

[signe]

Det vore intressant att veta varför du tycker att just pestskråp skulle vara lämpligt? Om vegetationen ska ta hand om BDT-vattnet så bör det väl vara något man kan skörda till t.ex. ved, gröngödsling eller djurfoder. Min erfarenhet av pestskråp är att det är ett besvärligt ogräs som lätt tar över där det trivs. Bör man inte ha någon typ av slamavskiljning först innan vattnet går vidare för efterbehandling? Och med dammar behöver man väl också "gräva och domdera"? Det finns ju andra växter som gärna trivs där det är lite fuktigt och näringsrikt som skräppor och nässlor.

[sabina7]

Mja, jag gissar ju egentligen bara att just pestskråp kan binda mycket vatten pga av sin struktur och storlek och så tänkte jag att det skulle vara bra att använda de vi nu har i mängder - för som sagt, det är ju mest känt som ett ogräs. Visserligen innehåller det tydligen väldigt verksamma medicinska ämnen men det är väl en annan historia... Angående dammarna så ska de inte behöva vara stora eller onaturliga i någon grävmaskinsmening och jag tror väl som du att man måste ha någon slags slamavskiljning längs vägen. Det finns en kvinnlig(glömt namnet) vattenekolog som man kan anlita som konsult vid dessa frågor men tänkte att jag kanske skulle kunna börja med lite billigare info... Kanske finns någon expert på forumet som kan kasta lite ljus över detta - jag har mest spekulationer

[Pjöllerberg]

I Åter nr 4/05 finns en artikel om anläggande av rotzon.

[sabina7]

Tackar för tipset om Återartikel!

[Pjöllerberg]

Den artikeln är faktiskt intressant, lärde mig en del där.
Det nämns bl a att temperaturen är minst +8^oC även vid stark frost, och att alltså rotzonen fungerar året runt.
Det verkar vara vass som gäller, det behövs djupa kraftiga rotsystem som kan härbärgera mikroorganismerna, som lever av närsalter från avloppet.
Vassrören samlar upp snö också, så det blir en viss isolerande effekt ovan mark.
Alternativt kan man skära av vassen på vintern och låta den ligga över rotzonen som ett isolerande lager.
Pestskråp har snarast rotsystem i stil med andra höga örter, inte särskilt djupa alls.
Har lite pestskråp själv, och dom växer inte gärna där det är sumpigt, snarare på vägslänter och dikeskanter.

[sabina7]

Tack igen, har beställt artikeln och även dragit i lite andra trådar. Hittade en rapport från Lunds universitet:
"Miljöstrategisk jämförelse mellan två olika reningstekniker för enskilda avlopp" av Nielsen och Karlsson.
Har en känsla att man måste ha på fötterna när man kontaktar kommunen.

Verkar ju som vi kan lämna Pestskråpstanken åtminstone när det gäller vattenrening....kanske får lyfta upp spåret om att utvinna dess medicinska resurser.

[Pjöllerberg]

För ev övriga intresserade, filen "Miljöstrategisk jämförelse mellan två olika reningstekniker för enskilda avlopp" av Nielsen och Karlsson, finns här:  http://www.bioglobe.se/pdf/miljo.pdf