möte med djur

[livsbejakare]

Ett av mina många möten med vilda djur blev ett ödmjukt ögonblick in i naturens värld.
Jag var med min fru och son precis på väg att åka från gården då vi fick se en älgtjur traska in i vår beteshage några hundra meter från gården. Eftersom jag hade kameran runt halsen ville jag försöka fånga denna djurens konung på bild. Jag hade vinden mot mig och smög försiktigt ner mot tjuren som betade fridfullt därnere. När jag närmade mig älgen la jag mig ner på mage och tog några bilder på djuret som då befann sig ca 50 meter ifrån mig. Döm om min förvåning när älgtjuren efter en stund också lägger sig ner och tittar på mig. Där ligger vi i kanske 5 minuter och bara betraktar varandra innan jag försiktigt reser mig och sakta backar iväg. Efter en kort stund reser sig också älgen och vandrar tillbaka in i skogen bakom sig.
En stor känsla av respekt och ödmjukhet inför naturens vilt infann sig hos mig. Min fru och son hade sett hela skådespelet från gårdsplanen och grämde sig naturligtvis över att de ej hade en videokamera att föreviga det hela med. Kan vi respektera varandra och inte känna rädsla inför det okända, kan vi också leva i samklang med varandra.

[Margit]

Sätt gärna in en bild!

I höstas satt jag på älgpass, på ett hygge med vinden i ryggen. Jag kurade för det blåste ganska kallt, rätt som det var så sneglade jag av någon anledning lite åt vänster - snett bakom mig c:a 20 meter bort stod en vacker klypoxe och vädrade.

Då vinden låg rätt så anade han inte att jag satt så nära, han var svart och hade stora fina klyphorn. Han stod där och vädrade i ett par minuter innan han majestätiskt travade iväg - otrolig känsla, mycket vackra djur!

[sunken]

Jag satt på älgpass på en tallås en rätt ruggig höstdag. Hade nog suttit 2-3 timmar då jag hörde vingslag från skogsbrynet till höger om mig. Från början trodde jag att det var skogsduva men allteftersom det kom närmare så insåg jag att det var större. Ut ur skogen flyger en tjädertupp med sikte rätt mot passet.
Ja tänkte jag , han väjer väl när han ser mig. När han var ca 5 meter ifrån mig , i ansiktshöjd då duckade jag. Tuppen landade på passtaket och spankulerade omkring i säker 5 min. Då och då stack stjärtfjädrarna  ner framför takutsprånget. 

Det lär man nog aldrig få va med om en gång till.

//

[Eleganten]

Det var vid bockpremiären, jag hade satt mig vid en åkerkant med skogen i ryggen. Innan skjutljuset infunnit sig hade jag tyckt mej skönja ett djur ute på kornåkern. Nu började det dagas och solen fick axen att glimma så att fältet såg ut som ett böljande hav av guld. Jag böjer mig ner efter kaffetermosen och slår upp en kopp, ställer ner termosen och när jag återigen rätar på mig så möter jag hans blick. En råbock har stannat upp ca 2 meter från mej. Vi betraktar varandra en evighet tills han med ett stolt knyck bryter förtrollningen och självsäkert rör sig bort från mig. Jag dricker ur kaffet sätter mig till rätta och höjer studsarn...
Jag hade fällt min första råbock och fått ett minne för livet.

[Lucidor]

Vad är en klypoxe?

[Margit]

Vad är en klypoxe?

En tjur med två stora piggar på varje sida, så det bildas en "klyp"  typ en uppochnervänd galge.

[Margit]

Jag satt på älgpass på en tallås en rätt ruggig höstdag. Hade nog suttit 2-3 timmar då jag hörde vingslag från skogsbrynet till höger om mig. Från början trodde jag att det var skogsduva men allteftersom det kom närmare så insåg jag att det var större. Ut ur skogen flyger en tjädertupp med sikte rätt mot passet.
Ja tänkte jag , han väjer väl när han ser mig. När han var ca 5 meter ifrån mig , i ansiktshöjd då duckade jag. Tuppen landade på passtaket och spankulerade omkring i säker 5 min. Då och då stack stjärtfjädrarna  ner framför takutsprånget. 

Det lär man nog aldrig få va med om en gång till.

//

Tjädrar är STORA! Hade också en tjädertupp som landade alldeles bredvid mig på älpass en gång, så mäktigt! Tyvärr har man ju aldrig kameran tillgänglig.

En annan gång hörde jag något som kom flåsande, jag trodde det var jakthunden men fram kommer en fin rödräv - den nosade på min stövel  kände kanske lukten av mina korvmackor 

[Vargerik]

Ibland kan jag inte förmå mig att skjuta även om djuret är lovligt och skottet är perfekt, det känns liksom inte rätt ibland. Hade en råbock 6m framför hagelpipan i höstas som tittade på mig... Nej, han fick traska vidare.

En god vän skjuter inte älgen om inte hunden har gjort ett nog bra jobb då han anser att en älg ska dö på ett värdigt sätt.

[Eleganten]

Ibland kan jag inte förmå mig att skjuta även om djuret är lovligt och skottet är perfekt, det känns liksom inte rätt ibland. Hade en råbock 6m framför hagelpipan i höstas som tittade på mig... Nej, han fick traska vidare.

En god vän skjuter inte älgen om inte hunden har gjort ett nog bra jobb då han anser att en älg ska dö på ett värdigt sätt.

Sånt kan man kosta på sig när man vart med ett tag eller har fyllt frysen. Hade det varit din första så hade du kanske resonerat annorlunda.
Själv avstår jag numera skott i lägen som jag tidigare skulle ha skjutit. Men perfekta lägen avstår jag inte än
Det är ju som att avstå en gåva som överäcks åt en.

[Kajsa Kavat]

På älgjakten för några år sedan satt vi och åt medhavd matsäck mellan två uppställningar.Då helt plötsligt kom en tjädertupp traskandes ett par meter ifrån oss.Han spatserade så fint och visade upp sig på bästa sätt.Han var med oss hela tiden och lät sig fotograferas på relativt nära håll utan att gå till anfall mot fotograferna.Efter avslutad jakt åkte vi tillbaka till slaktboden.Bakom slaktboden rinner en liten bäck och på broräcket satt där en tjädertupp igen.Vet inte om det var samma tupp,men den var lika grann den.Jag stod vid kanten av bordet för vi höll på att rensa ben och sådant som skulle malas till köttfärs,så det var bara 3-4 meter mellan mig och tuppen.Mycket vackra djur

[sunken]

Jag ser nu ,när jag läser mitt första inlägg igen, att det smugit sig in ett ganska pinsamt fel. Det ska naturligtvis vara ringduva istället för skogsduva.

Det hade gärna fått vara en skogsduva då dessa för en ganska tynande tillvaro pga att dagens skogsbruk inte genererar nog många boträd.

//

[Intricate]

Jag har sett en fågel på det numer igenvuxna kalhygget och jag smyger med min handkikare. Hukar och smyger och är totalt fokuserad på den där fågeln längre bort. På min vänstra sida har jag ett buskage som är ganska högt men bara några meter långt. När jag smyger och komemr förbi buskaget brakar det till av bara fan och en älg och hennes kalv flyger upp från marken och skenar iväg bortåt. De var kanske 3 meter ifrån mig på andra sidan busken. Jag blev förstås paralyserad och kunde inte röra kroppen på en halv minut. Var tvungen och kolla såa tt det inte hade hänt en olycka i den nedre regionen. Så rädd blev jag.

[Olofssonskan]

I höstas så satt jag i solen en underbar förmiddag i september på älgpass. Står lite lojt och lyssnade till skogens olika läten när det plötsligt brakade till i skogen mitt emot den skogskulle där jag satt. Vid det här laget hade jag sett ca 15 älgar på jakten ( så många att jag inte fick låna bläckpenna när vi skulle fylla i älgobsen för mina kamrater var rädd att det skulle ta slut på bläcket) så jag förväntade mig att se skogens konung igen. Kruxet var att jag hade solen i ögonen och insåg på en gång att skjuta skulle inte komma i fråga. Lyfter handen för att skymma solen och ser då en grymt stor björn komma i fyrsprång rakt mot mig...... Jäklar vilken känsla. Vad gör man ? Han visste inte om mig utan var skrämd av hundföraren uppe i åsen. Vad gör man ? Fort satan gick det och avståndet krympte raskt. Tänkte att jag måste ju visa mig så han vet att jag står där. Tar resolut några steg rakt mot honom. Detta gör att han tvärnitar, stirrar på mig och reser sig på bakbenen. I efterhand kan jag säga att det var en maffig syn. Med solen bakom honom så fick han en guldgloria runt omkring sig. Men just i det ögonblick vi står där, stilla bägge två, så var det nog det mest läskiga jag varit med om. Vi glodde på varandra kanske en bråkdel av en sekund eller kanske ett par sekunder men det kändes som om vi stod där halva förmiddagen. Vad kommer att ske härnäst ? Kommer han mot mig eller vad ? Många tankar flög genom mitt huvud. Därefter slänger han sig bakåt och försvinner in bland granarna. Jag kunde pusta ut. Stegade avståndet mellan oss och jag tog 32 steg och då ska tilläggas att jag inte har särskilt långa ben......

[Tapio]

Tar resolut några steg rakt mot honom.

Halaj!

Jag fattar inte att du vågade!

Jag knatade runt i Roswell Zoo, New Mexico en gång för länge sen.
Där fanns en grizzlybjörn.
När jag närmade mig blev jag uppmärksammad av den. Zoot var nog inte så välbesökt, det var litet också.
Jag hade dess fulla uppmärksamhet.
Så liksom sträckte den på halsen och sniffade i luften.
Alltså, jag fick en sådan björnfrossa att hälften vore nog!
Trots vallgrav, staket med taggtråd och allt blev jag helt paralyserad!
Ändå var björnen inte det minsta mordisk utan bara nyfiken.

Det måste vara någon inärvd stenåldersmänniskoinstinkt, den där reaktionen.

Annars är väl det mest uppseendeväckande djurmöte för mig att jag körde över en Javelina precis utanför Pecos, Texas.
http://en.wikipedia.org/wiki/Javelina

//T

[Olofssonskan]

Jag fattar inte att du vågade!

Vad hade jag för val egentligen ? Vad skulle jag ha gjort ? Spela död var inte läge kan jag säga och det gick väldigt fort. Efteråt så hördes mina knäskålar skallra lång väg så jag vet nog vad björnfrossa innebär.
Syn av björn är inte ovanlig där jag jagar. En jaktkamrat till mig har sett björn vid 9 olika tillfällen på jakt. 2006 gjordes en björninventering mha insamlande av björnspillning för dna-analyser. Detta för att fastställa antal individer. Det fanns utrymme för 3000 analyser men inom angiven tidsperiod erhölls ca 5000 prover vilket gjorde att det inte fanns resurser för att analysera alla prov  . De analyser som gjordes visade dock att det fanns uppskattningsvis ca 900-1000 individer enbart i jämtlands län. Detta var 3 år sedan. Med den ynka avskjutningen som görs så kan man undra hur många det finns idag.....

[Margit]

Vad hade jag för val egentligen ? Vad skulle jag ha gjort ? Spela död var inte läge kan jag säga och det gick väldigt fort. Efteråt så hördes mina knäskålar skallra lång väg så jag vet nog vad björnfrossa innebär.
Syn av björn är inte ovanlig där jag jagar. En jaktkamrat till mig har sett björn vid 9 olika tillfällen på jakt. 2006 gjordes en björninventering mha insamlande av björnspillning för dna-analyser. Detta för att fastställa antal individer. Det fanns utrymme för 3000 analyser men inom angiven tidsperiod erhölls ca 5000 prover vilket gjorde att det inte fanns resurser för att analysera alla prov  . De analyser som gjordes visade dock att det fanns uppskattningsvis ca 900-1000 individer enbart i jämtlands län. Detta var 3 år sedan. Med den ynka avskjutningen som görs så kan man undra hur många det finns idag.....

Du gjorde ju helt rätt, förstår att du var skakis efteråt 

[Kålrabbis Mamma]

Olofssonskan, du var mig en tuff en. Skulle jag möta björnen (det dyker upp en här ibland) skulle jag inte behöva spela död, hjärtat skulle stanna omedelbart. Men nu till min mans naturupplevelse alldeles nyss (utan fru och kamera). Det var ett himla liv på tranorna som har bo nerepå mossen, han gick ut för att titta och såg två tranor springa över gärdet med en jättestor räv i hälarna. Dom sprang c:a halva gärdet sedan kom dom fram till en hög brunn, tranorna på ena sidan och räven på den andra. Där låg räven och kikade fram på ena sidan men plötsligt så satte tranerna efter räven han fick springa som ett jehu med tranorna efter sig, räven försvann in i skogsbrynet och tranorna basunerade ut sitt triumfläte. Det är sånt här som gör att man älskar livet på landet.