Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Har matkvaliten sjunkit i Sverige?  (läst 4168 gånger)

högland

  • Gäst
Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« skrivet: 04 jun-07 kl 22:34 »
Jag tycker att när jag är och handlar mat så känns det numera ofta obekvämt med de varor som finns tillgängligt. Kvaliten på maten är inte som jag minns att den varit för bara ett antal år tillbaka, och desto mindre ju längre bak i tid jag minns.

Givetvis spelar det en viss roll att vi idag både har fler lågprisaffärer samt fler lågprisprodukter i samtliga affärer. Men även när jag vill köpa det som kostar mera och borde vara perfekt kvalitet så känner jag mig ofta besviken på produkten.

Ett exempel är charken, där inte ens skinkan är alltid riktig skinka längre. Jag tror det var Ica:s egna skinka som jag köpte senast och den innehöll typ 80% skinka eller med skinka jämförbara köttprodukter, 20% finfördelat sammanpressat kött, diverse tillsatser och smakförstärkare.

Jag menar, en skinka borde väl innehålla skinka och inget annat. Med undantag för kryddning och ämnen för hållbarhet.

Samma problematik återkommer bland andra vardagliga produkter. Och det är ofta svårt att hitta självklara produkter som färskt bröd. Just bröd måste väl ändå sverige vara bland de sämsta globalt. Skulle man hitta bröd som inte är flera dar gammalt så är det ofta någon tråkig vit formfranska.

Sammantaget så är maten i svenska affärer idag antingen väldigt dyr men ändå inget speciellt bra, eller så är det något billigare men då knappt ätbar. Ta som exempel den billiga tonfisken som finns på Ica, knappt ens användbar som kattmat.

Är detta något som händer även i andra länder? Dyrare och sämre mat. Eller är vi unika på det sättet?

Eller tycker ni att jag har fel? Är det bara jag som råkat handla i mindre bra affärer eller bor i en stad med ovanligt begränsade mataffärer?

javill

  • Inlägg: 11668
    • Blekinge
    • Glirnashopen
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #1 skrivet: 05 jun-07 kl 10:23 »
Jag tror att man får vad man betalar för. Icas egna märken ska vara så billiga som möjligt och då tummas det på kvaliteten helt enkelt. Man får inte wienerkorv om man inte är villig att betala för mer än "Hot dogs". Min teori är att det har dykt upp mer skräpmat pga att konsumenten i gemen enbart verkar titta på priset och inte vad man får för pengarna. Men, det verkar vara ett trendbrott på gång, efter att ha kört över små leverantörer i många år så har flera av de stora dagligvarukedjorna upptäckt att det finns konsumenter som faktiskt vill ha bra kvalitet och närproducerat även om det kostar mer än billigaste märket.
« Senast ändrad: 05 jun-07 kl 10:25 av javill »
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

Fred

  • Inlägg: 2872
  • Fort Stewart, GA, USA
    • Övriga världen
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #2 skrivet: 05 jun-07 kl 16:58 »
Jag tycker att när jag är och handlar mat så känns det numera ofta obekvämt med de varor som finns tillgängligt. Kvaliten på maten är inte som jag minns att den varit för bara ett antal år tillbaka, och desto mindre ju längre bak i tid jag minns.

Givetvis spelar det en viss roll att vi idag både har fler lågprisaffärer samt fler lågprisprodukter i samtliga affärer. Men även när jag vill köpa det som kostar mera och borde vara perfekt kvalitet så känner jag mig ofta besviken på produkten.

Ett exempel är charken, där inte ens skinkan är alltid riktig skinka längre. Jag tror det var Ica:s egna skinka som jag köpte senast och den innehöll typ 80% skinka eller med skinka jämförbara köttprodukter, 20% finfördelat sammanpressat kött, diverse tillsatser och smakförstärkare.

Jag menar, en skinka borde väl innehålla skinka och inget annat. Med undantag för kryddning och ämnen för hållbarhet.

Samma problematik återkommer bland andra vardagliga produkter. Och det är ofta svårt att hitta självklara produkter som färskt bröd. Just bröd måste väl ändå sverige vara bland de sämsta globalt. Skulle man hitta bröd som inte är flera dar gammalt så är det ofta någon tråkig vit formfranska.

Sammantaget så är maten i svenska affärer idag antingen väldigt dyr men ändå inget speciellt bra, eller så är det något billigare men då knappt ätbar. Ta som exempel den billiga tonfisken som finns på Ica, knappt ens användbar som kattmat.

Är detta något som händer även i andra länder? Dyrare och sämre mat. Eller är vi unika på det sättet?

Eller tycker ni att jag har fel? Är det bara jag som råkat handla i mindre bra affärer eller bor i en stad med ovanligt begränsade mataffärer?
Du har helt rätt, och nej det gäller inte bara Sverige.
Skulle nog vilja påstå att det är ännu sämmre i mina trakter av världen.
Tror inte att du kan hitta någon produkt häröver i dagligvaruhandeln som till 100% består av det som det påstås vara.
100% "ren" skinka består till minst 20% av insprutat saltvatten.

Enda sättet att få "rent" kött idag är att antingen jaga (eller köpa av jägare), föda upp eller köpa "på hov" av någon köttbonde.
Fredsivrande knallpåkebärare.
"Freedom isn't free. We all have to give something.
Some give it all."

Sommartorparn

  • Inlägg: 2834
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #3 skrivet: 13 jun-07 kl 12:38 »
Har precis kommit tillbaka från sommartorpet i Sverige till Sydtyskland och kan jämföra på direkten. Det som slår mig direkt är att det är mera vatten i t ex fläsket i Sverige. Korv känns mera utdrygad i Sverige än i korvens hemland. Kasslern är det också något lurt med, men å andra sidan är den mycket, mycket billigare i Sverige. Brödet innehåller mycket luft (fast det är ju en smaksak, för där blir man i alla fall inte lurad på kilopriset). Det tråkiga med brödköp i Sverige är dock att det inte finns så många lokala bagerier där man säljer dagsfärskt bröd, men det är ju inte direkt en nyhet. Och så är det konserveringsmedel i nästan all sylt, marmelad och ost. I Tyskland får man inte tillsätta konserveringsmedel i sylt, och många mindre mejerier avstår frivilligt från detta. När det gäller ost kan man förstås inte räkna med att den håller sig i evigheter utan konserveringsmedel, utan får köpa mindre bitar oftare.

Vet inte om matkvaliten har sjunkit i Sverige. Det är väl inget fel på råvaror som grönsaker och kött. Däremot ska man veta att färdiglagad mat innehåller mera tillsatser än vanliga råvaror (som förhoppningsvis är helt naturella) - och dessutom kan producenten stoppa i mindre bra råvaror i färdigrätten utan att det märks - och om man äter sånt, måste man räkna med att man får i sig lägre kvalitet än förr (när man lagade mat själv). Fast tendensen med färdigmat finns väl överallt, dock är Sverige en föregångare inom Europa. Och problemet med konsumenter som vänjer sig vid färdigkryddade och färdiglagade varor är att de blir mindre medvetna och kritiska.

Men färsk fisk köper jag alla gånger hellre i Sverige, där det är närmare till kusten. Och vispgrädden är bättre, för den sjunker inte ihop som magrare grädde.

hälsoberra

  • Inlägg: 8
    • Hälsa & Kroppsekologi
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #4 skrivet: 05 aug-07 kl 12:33 »
En orsak är att man ser mer till ekonomin än näringsinnehållet.

Läs mer på följande blogg.

http://bertilsnutritionssida.spaces.live.com/PersonalSpace.aspx?_c02_owner=1
« Senast ändrad: 05 aug-07 kl 14:16 av hälsoberra »

Tehanu

  • Inlägg: 11
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #5 skrivet: 10 aug-07 kl 00:56 »
Jag haller med om att matkvaliten sjunkit betydligt. Ju langre ifran oss maten ar producerad, och da menar jag inte bara i food miles utan snarare ju mer distansierad matproduktionen ar fran konsumenterna i samhallet, ju mer kommer maten att kosta. Idag har vi ju barn som vaxer upp som aldrig har smakat ett nyklackt agg, eller dryckit ohomogeniserad mjolk. Det ar val ett par tre futtiga procent av befolkningen som idag sysslar med jordbruk. Priserna gar ju upp hela tiden. Sa da kompenserar man, som fattig konsument med hogt skattetryck och hoga boendekostnader, for det genom att kopa samre kvalitet. Sen spas det hela pa av att man inom industrin hela tiden uppfinner fler och fler satt att komma undan med lagre kostnader, att forsamra kvaliteten utan att det marks.. osv..

Sen att jordbruket forstor jordarna och utarmar naringsinnehallet i maten ar en annan aspekt. Det finns en valdigt intressant bok, "We Want Real Food" av Graham Harvey, som tar upp och utreder hur maten paverkats av det industialiserade jordbrukets genvagar. Den rekommenderas varmt!

 Har i England dar jag bor for tillfallet ater man annu mera fardigmat an i vad gors i Sverige, och varje dag ser jag i livsmedelsaffaren familjer som ar och handlar och som inte koper en enda produkt som inte ar pa burk eller i plasttrag. Det verkar som att man inte orkar, kan eller vill hantera farsk mat och matlagning. Detta trots att det blir mycket, mycket dyrare att foda en familj pa hel och halvfabrikat an pa farska produkter. Det ar nog en klassfraga. Medelklassen ater nog generellt battre utan att betala sa dar jattemycket mer.


Tehanu

  • Inlägg: 11
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #6 skrivet: 10 aug-07 kl 00:58 »
haha.. jag har iofs aldrig heller smakat ett nyklackt agg.  :-[ och vill nog inte gora det heller. Nylagt menade jag ju. erhm  ;D

Jullan

  • Inlägg: 1036
    • Småland
    • Sevedstorp Rådgivning
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #7 skrivet: 10 aug-07 kl 08:57 »
haha.. jag har iofs aldrig heller smakat ett nyklackt agg.  :-[ och vill nog inte gora det heller. Nylagt menade jag ju. erhm  ;D
Varför? Skulle det vara äckligare än ett som legat i flera veckor i en kyl?  ???


Edit: Aha... Nu fattar jag...    Nej, nyckläckta ägg är nog ingen höjdare!  
« Senast ändrad: 10 aug-07 kl 08:59 av Jullan »

Gryning

  • Inlägg: 1085
    • Mirandas have
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #8 skrivet: 10 aug-07 kl 09:47 »
Varför? Skulle det vara äckligare än ett som legat i flera veckor i en kyl?  ???


Edit: Aha... Nu fattar jag...    Nej, nyckläckta ägg är nog ingen höjdare!  
Ponera att det är delikat, men man vill ju inte ens tänka på att sätta i sig den gulliga kycklingen.

Gryning

  • Inlägg: 1085
    • Mirandas have
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #9 skrivet: 10 aug-07 kl 09:54 »
Allvarligt talat så tycker jag det är svårty att hitta riktigt bra mat. Det är lätt att bli pålurad något osm de har trixat med eller något som smakar ingenting.  "vattenskadad" köttfärs eller bacon, korv med 50 % kött på sin höjd, brösd som bara är luft och mjölbehandlingsmedel, tomater som smakar vatten etc.
Vad gäller frukt och gröänt har affärerna helt andra prioriteringar är konsumenten, varorna ska ha lång hållbarhetstid, vara lätt att packa och transportera etc. Smaken är inte högre prioriterad än dessa två. Ju mer storskalig handeln blir desto fler kronor finns att spara på ett litet förbilligande.

tänk_positivt

  • Gäst
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #10 skrivet: 23 aug-07 kl 17:42 »
hej!
min sambo sa idag samma sak! har maten blivit sämre?
vi köpte häromdagen ett salladshuvud(2dagar sedan)
idag när vi skulle använda det var det mjukt,mörkt och mögligt??
urk!!!! :(

tänk_positivt

  • Gäst
Re:Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #11 skrivet: 23 aug-07 kl 17:43 »
Allvarligt talat så tycker jag det är svårty att hitta riktigt bra mat. Det är lätt att bli pålurad något osm de har trixat med eller något som smakar ingenting.  "vattenskadad" köttfärs eller bacon, korv med 50 % kött på sin höjd, brösd som bara är luft och mjölbehandlingsmedel, tomater som smakar vatten etc.
Vad gäller frukt och gröänt har affärerna helt andra prioriteringar är konsumenten, varorna ska ha lång hållbarhetstid, vara lätt att packa och transportera etc. Smaken är inte högre prioriterad än dessa två. Ju mer storskalig handeln blir desto fler kronor finns att spara på ett litet förbilligande.

ja, brödet idag ÄR nog mest olika medel,tyvärr, därför bakar jag allt själv.

hälsoberra

  • Inlägg: 8
    • Hälsa & Kroppsekologi
SV: Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #12 skrivet: 11 mar-08 kl 10:55 »
Denna artikel ur Näringsråd & Näringsrön ht 2002.  http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/
visar på förändringarna i våra "moderna" livsmedel

 Hälsoberra
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

INDUSTRIELL FÖDA

Under de senaste hundra åren har industrialismens framväxt inom jordbruket och livsmedelshanteringen bidragit till en avsevärd förändring av hur maten odlas och vad vi äter.

Till en början var syftet mycket gott eftersom det gällde att kunna producera och distribuera stora mängder mat till en ökande befolkning. Men den industriella utvecklingen inom jordbruket har bara haft större skördar och högre avkastning som mål.

De värden som har styrt den industriella utvecklingen – organisationsvärdena – har tagit över även inom odling och livsmedelshantering. Under de senaste decennierna har värdena från organisationsvärlden skenat iväg, och värden som pengar, snabbhet, effektivitet och smarthet har helt och hållet tagit över.

Så länge företrädarna för organisationsvärdena agerar utifrån dessa värden rättfärdigas deras beslut – oavsett konsekvenserna på lång sikt. Livsmedlen odlas med konstgödning och besprutningsmedel och mognar med hormoner. Detta har lett till att odlingsjorden urlakats på näringsämnen och förorenats med kadmium, silver och andra giftiga tungmetaller från avloppsslam (biomull). Råvarorna och den processade maten har fått ett lägre näringsinnehåll. Vår framstressade och näringsfattiga mat kan aldrig gynna en god hälsa, även om vi kanske inte märker det direkt.

Den ”snabba” maten
Snabbmatsrestaurangerna är ett tydligt symtom på denna ”sjukdom” med sin kaloririka och näringsfattiga mat. Världens första snabbmatsservering, McDonald’s, öppnade 1948 i San Bernadino, Kalifornien. Det nya var att man började tillverka maten på samma sätt som man masstillverkar bilar. En arbetare grillade burgarna, en annan lade på tillbehören, en tredje slog in dem, en fjärde friterade pommes frites och ytterligare en person tog emot kundens beställning. De första hamburgerställena lades i utkanten av samhället där marken var billig och i takt med att biltätheten ökade erövrade man landet och världen med en ny livsstil.

Industrialiseringen av vår föda och dess enorma effekt på samhällets utveckling under de senaste decennierna beskrivs mycket initierat i den amerikanske journalisten Eric Schlossers nyligen utgivna bok Snabbmatslandet. Denna bok tränger under den glada, välpolerade ytan hos snabbmatsindustrin i USA och visar vad som gömmer sig bakom fasaden, där allt sker för att maximera vinsten i toppen. Snabbmatsindustrin startades av entreprenörer nästan utan utbildning och utmärks av en mekanisk konformitet där människan har liten eller ingen betydelse – utom som kund. Ray Croc, som gjorde McDonald’s stort genom franchising, har sagt följande: ”Företaget kan inte lita på individen men individen måste lita på företaget.” Det är organisationsvärdenas negativa sida i ett nötskal.

Livsmedelsindustrin använder numera mängder av syntetiska smaktillsatser – kycklinghamburgarna smaksätts exempelvis med biffessens. Den hårt processade maten skulle inte smaka något annars och det innebär också att det finns ytterst lite näring kvar. Sedan urminnes tider har vårt smaksinne varit avgörande för vår förmåga att skilja hälsosam mat från giftig eller farlig, mat som är bitter, besk, skarp, sur, rutten etcetera. Det som har smakat sött och gott har oftast varit bra för oss och därför blir vi lurade av en god smak att tro att det är kvalitet och näring i maten.

Innan Chicken McNugget uppfanns 1983 såldes de flesta kycklingar hela. I dag säljs 90 procent av kycklingarna på den amerikanska marknaden styckade och en stor andel friteras i vegetabiliska oljor som innehåller de ohälsosamma härdade fetterna eller transfetterna. Till exempel innehåller McNugget dubbelt så mycket fett som en vanlig hamburgare, och det är till största delen härdat fett. Inte så nyttigt med tanke på att härdade fetter är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar.

Manipulerade fetter
Den framväxande livsmedelsindustrin och snabbmatskulturen har gjort att vår fettkonsumtion har ändrats sedan 1950-talet. Smörkonsumtionen har minskat till en sjundedel medan vi äter tre gånger så mycket av nya produkter som varmpressade vegetabiliska oljor, härdade margariner och ”lättmargariner”. Sedan 1970-talet har vi blivit uppmanade att minska på andelen mättat fett och öka andelen fleromättade fettsyror, men nu har det framkommit att det endast fanns hypoteser och antaganden bakom dessa påståenden. Tvärtom visar nyare forskning att de kemiskt manipulerade fettsyrorna är ett av de största hoten mot hälsan och att de fleromättade fettsyrorna är instabila. De kan bilda reaktiva syreföreningar som skadar cellväggarna och arvsmassan. Som vanligt är det den del av befolkningen som är minst informerad som drabbas mest.

Margarin- och oljeindustrin extraherar fetterna genom starka kemiska processer som lämnar kvar rester av lösningsmedel och några mycket cancerframkallande ämnen. Till exempel har livsmedelsverket uppmätt för höga nivåer av hexan och bensapyren i margariner och matoljor. När det gäller den kraftigt cancerframkallande polyaromatiska kemikalien bensapyren får vi i snitt 140 mikrogram per person och år från margariner medan matoljor står för 10 mikrogram/pers/år (enligt Livsmedelsverket SNV rapport 3623).

Margarinindustrin använder många andra lösningsmedel vid sidan om extraktionsbensin använder. Tyvärr finns det ingen gräns för vilka lösningsmedel som kan förekomma i margariner och andra livsmedel eftersom mer än 70 procent av matfetterna som används i Sverige importeras och ofta från tredje världen. Enligt en tidigare inventering från WHO används följande lösningsmedel inom margarin och fettindustrin metylenklorid, cyklohexan, aceton, pentan, propan, petroleumeter, 2-nitropropan och trikloretylen. Matoljor fraktas även i samma tankbåtar som det tidigare fraktats hälsovådliga lösningsmedel i.

Margarin- och oljeprocesserna skapar naturfrämmande fettmolekyler och transfettsyror som har en helt annan inverkan i kroppen. De ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och påverkar fettinnehållet i hjärnans grå substans, i övrig fettvävnad och i levern. De försämrar tillverkningen av hormoner och ökar bildningen av gallstenar. Det finns också ett samband mellan transfetter och låg födelsevikt, dålig insulinreglering och nedsatt fertilitet. Cellmembran som byggs av härdat fett blir stela, fungerar sämre och åldras fortare. Immunförsvarets respons förskjuts i inflammatorisk riktning. Allt detta är särskilt känsligt för växande barn, och flera nya studier visar på samband mellan margarinkonsumtion och allergier hos barn. Dessa ohälsosamma ämnen borde överhuvudtaget inte få finnas i våra livsmedel.

Men de kemiskt manipulerade oljorna och härdade fetterna utgör ungefär hälften av vårt fettintag på i genomsnitt 44 kg årligen. Den största mängden finns i industriellt framställda livsmedel med hög fetthalt – bakverk, kakmix, mjuka kakor, majonnäs, salladsdressingar, glass, choklad och chips. De används för att de är billiga och hållbarheten är längre eftersom de mer känsliga, nyttiga fettsyrorna och andra naturligt förekommande näringsämnen är borttagna. Kemiskt manipulerade fetter finns i alla halv- och helfabrikat, vilket innebär nästan överallt i vår moderna mathållning.

En av orsakerna till människans sjukdomar är att vi äter massproducerade vegetabilier
som har förlorat sin vitalitet. Edmond Szekely, Forskare, författare och grundare av
Rancho la Puerta Spa och fitnessrörelsen

Föda eller bukfylla?
Frukt, bär och grönsaker odlas med konstgödning och bekämpningsmedel och mognaden påverkas av hormoner. Maten har förvandlats till en teknisk produkt som förpackas, hanteras och konsumeras. Det ska vara effektivt och billigt. Tillgänglighet, hanterlighet och hållbarhet på hyllan är viktigare än hur hälsosam maten är för oss. Den moderna kosten består till stor del av raffinerade produkter som vetemjöl, stärkelse och socker och har en hög andel kemiskt manipulerade fetter och oljor.

Ju mer maten bearbetas, upphettas och fryses, desto sämre är näringsinnehållet. I den hela växten eller djuret finns alla ämnen för att växa, bygga upp och skapa näring. Men det finns också enzymer, jästsvampar och andra ämnen som ska kunna bryta ner. När man slår sönder växtens struktur startas samtidigt en nedbrytningsprocess som gör att värdefull näring går till spillo. Därför är det bättre att äta så mycket hel och obearbetad mat som möjligt. Ska den tillagas är det bäst att ångkoka eller woka ingredienserna precis innan man äter.

På grund av de ändrade matvanorna består vårt genomsnittliga energiintag av två tredjedelar tomma kalorier, det vill säga mat som ger kalorier men nästan ingen näring. Vi äter denna stressade föda med en rad kemiska tillsatser och rester av processkemikalier – men utan garantier för att den tillför någon näring. Den ska vara god och i bästa fall ge mättnad. Men maten ska tillföra kroppen näring, annars är den enbart ett njutningsmedel och ska även klassificeras som ett sådant. Ordet föda kommer från foda som är gammalengelska och betyder ”varje ämne, särskilt fasta ämnen, som tas in av en växt eller ett djur och som ger möjligheter att leva och växa”. Föda betyder också ”allt som ger näring”.

Om du ser dig omkring i din livsmedelsbutik, hur mycket är verkligen föda? Är det hälften eller en fjärdedel av maten i butiken? Till näring räknas inte mat som är så bearbetad och anrikad att den knappt ger annat än kalorier, till exempel vetemjöl, vit pasta, kakor och snabbris.

Till exempel innehåller falukorv två tredjedelar vatten, en femtedel fett, 3 procent socker och endast 11 procent protein. Det innebär sex till tio gånger mer fett än skinnfri kyckling, filé eller viltkött men hälften så mycket protein. Falukorv innehåller tio gånger mer salt (natriumklorid) och mycket mindre mängder av B-vitaminer, magnesium och andra mineraler. De höga fett- och salthalterna är speciellt olämpliga för barn.

På den färgglada förpackningen till den frusna smalmiddagen som är färdig att stoppa in i mikrovågsugnen står det ”innehåller B-vitaminer”. Det borde vara en självklarhet att maten vi äter tillför näring som ger livskraft och tillväxt till kroppens alla celler och processer.

Studera matens hälsoeffekt
I takt med den ökande kunskapen om matens fundamentala betydelse för hälsan måste livsmedelsproducenterna nu börja ta ett hälsoansvar för sina matprodukter. Färdigmatens innehåll av vitaminer, mineraler, fettsyror och andra näringsämnen efter den slutliga tillagningen eller uppvärmningen borde deklareras. Det ska inte finnas kvar några rester av giftiga processkemikalier eller transfetter. Inte heller ska mat med gifter tillåtas, som till exempel chips och pommes frites med höga halter av akrylamid. Precis som det finns nyckelhålsmärkning för hälsosamma produkter borde det finnas röda utropstecken för potentiella hälsorisker hos en matprodukt.

Matprodukternas hälsopåverkan måste studeras, precis som nya läkemedelspreparat måste testas noggrant. För allt som vi stoppar i oss påverkar hälsan – i positiv eller negativ riktning. Näringen i maten är byggstenarna för kroppens processer och de påverkar vår tankekraft och känslomässiga förmåga. Mat bör betraktas som en potentiell drog med inverkan på kroppen och psyket. Därför borde alla befintliga och nya matprodukter granskas innan de släpps ut på marknaden. För vad vet vi egentligen om hur den nya industriella födan påverkar oss kroppsligen och själsligen?

Den moderna kosten har förändrats eller urlakats näringsmässigt. Tyvärr har det allvarliga konsekvenser för folkhälsan eftersom våra gener är mycket känsliga för cellens miljö, vilken i sin tur påverkas av maten vi äter. Via maten kan vi således påverka vilka gener som slås av och på. I grönsaker och frukter finns näringsämnen, fytonutrienter, som till exempel stimulerar kroppens avgiftning och ökar reparationen av arvsmassan. Men om vi inte tillför komplett näring kan generna bli skadade, och då bildas bristfälliga eller skadade genprodukter (proteiner). Skräpmat aktiverar ”skräpgener”. Resultatet blir nedsatt och dålig funktion, vilket leder till ett för tidigt åldrande.

Barnen drabbas hårt
I dag har vi fått en hel generation som har vuxit upp med ”den snabba maten” med mycket tomma kalorier, snabba kolhydrater och kemiskt manipulerade fetter. Resultatet är att dagens folksjukdomarna blir allt vanligare bland barn. 20 procent av barnen reagerar på stress genom att bli deprimerade, överviktiga eller visa tecken på diabetes och kärlsjukdomar. Två av tre amerikanska ungdomar har redan i 13-årsåldern en betydande grad av åderförkalkning i blodkärlen.

Under de senaste fyrtio åren har andelen västerländska barn med allergier ökat från 3 procent till närmare 40 procent. Sedan 1978 har andelen barn som får diabetes ökat med 40 procent. En fjärdedel av tioåringarna är överviktiga och sedan 1995 har användningen av magsårsmedicin fördubblats bland barn upp till 14 år. Tre av fyra svenska barn i förskole- och skolåldern har sömnbesvär. Det innebär svårigheter att somna, täta uppvaknanden under natten, mardrömmar och orolig sömn.

Allt fler undersökningar visar att skräpmat gör barn oroliga, aggressiva och även depressiva. En dansk studie av så kallade problembarn visade att de mår bättre om de byter godis, chips och läsk mot ordentlig frukost. Det var uppseendeväckande förbättringar med klart mindre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos de unga. I Köpenhamn satsar nu politikerna på att skolorna under en femårsperiod ska få bättre skolmat och kostvägledning, vilket kan spara in på både psykologhjälp och specialundervisning. Ska det vara så komplicerat att se de rätlinjiga sambanden mellan god näring och bra prestationer?

Allt hänger samman och vi måste se till helheten. Maten stressas fram och resultatet blir att vi själva blir stressade och sjuka. Industriellt framställd snabbmat sparar tid vid matlagning, men i stället får vi näringsbrister, fungerar dåligt och förlorar inkomst (= tid) av att vara sjuka. På 1950-talet lade vi i genomsnitt ner två timmar på matlagning varje dag och i dag knappt en kvart. Maten har blivit en anonym och opersonlig ”färdigprodukt” där färg, form, konsistens och smak spelar roll – men hur är det med allt det andra då?

Mat är inte endast något som vi stoppar i oss utan något mycket större. Råvaror är levande väsen som består av i stort sett samma biokemiska beståndsdelar som vi. Mat är energi och födan har även en andlig dimension. Hur den har vuxit eller odlats, hur den behandlas, förvaras och tillagas spelar roll för vilken energi den tillför. Vi äter inte bara för kroppen utan också för själen.

Vad kan vi enskilda människor göra för att stå emot organisationsvärdenas framfart och ”rädda maten”? Genom att välja vilken mat och vilka hushållsprodukter vi köper kan vi styra inriktningen på industrins produktion. Allmänhetens intresse för ekologiskt odlad mat har ökat stort under de senaste fem åren och det har också gjort att allt fler livsmedelshandlare och odlare satsar på ekologisk och hälsosam mat. Det är vi som individer som kan och måste dra vårt strå till stacken för att skapa en god hälsa till oss, våra barn och barnbarn och för att kunna bygga en bestående framtid.

Sanna Ehdin
Fil dr, immunolog

Det står mer om detta, den nya hälsosynen, miljöinverkan m.m. i Sannas ny bok ”HQ – Den mänskliga helhetssynen” (Forum 2002).

Artikel publicerar i Näringsråd & Näringsrön ht 2002.  http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/


Skytten

  • Inlägg: 7426
    • Skåne
SV: Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #13 skrivet: 11 mar-08 kl 16:27 »
Visst finns det sämre mat idag, fast mer.  Ju mer den är bearbetad industriellt desto mer lönar det sig att fuska, och fusket med mat är utbrett och lönsamt.

Bra mat kräver att man har egen kontroll, köper råvaror och lagar maten. denna mat är i varjefall inte "fuskad" och det blir inte dyrare om man nu inte inbillar sig att man ska ha bra betalt för man står vid spisen. Denna tid ska räknas på nöjeskontot.

Jag äter sällan korv( ibland "korvar" jag egen), den är ofta dålig och faktiskt dyr. En falukorv innehåller förutom sådant jag inte vill stoppa i mig ca 40% kött, och det blir ett köttpris på 50 kr kg om man betalar så lite som 20:-.  Ett par hekto bättre kött till högre kilopris och potatisen "vid sidan om" är betydligt sundare.

Jag har aldrig ätit en "fabrikskyckling" hemma och enda undantaget  är när någon bjuder på middag, och då får jag acceptera vad som bjuds.

Jag handlar billigare än de flesta, och äter bättre mat, men jag köper "hela djur" säckar med morötter och potatis, lägger en del tid på maten, som ju faktiskt är halva födan.

Aldrig så lite grad av självhushåll ger bättre och nyttigare mat.

Det finns de som tycker att jag har en extrem hållning, som lägger så mycket tid för att skaffa och göra min mat, när man kan köpa "fem snabbluncher" för en hundring.

Redan på sextiotalet var jag på en fabrik på studiebesök, man hade framställt smaker  som skulle få vad som helst att smaka gott. Rökt fläsk behövde varken vara rökt eller fläsk. Lingonsylt behövde bara ha de pressade skalen, resten var fabriksgjort slem och smakämnen.

Ingen branch fuskar mer än livsmedelsbranschen!

"Det smakar gott" det är vad vi evolutionistiskt har instiktivt lärt oss att bedömma vad vi stoppar i oss, idag kan kemister lura oss ordentligt.
Det bästa sättet att misslyckas, är att inte försöka!

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #14 skrivet: 18 apr-08 kl 17:02 »
Har inte läst alla inläggen, men att man i vårt land pumpar in vatten i köttet för att få upp vikten är ju närmast regel. Marinerad kycklingfilé t.ex. Vatten o salt.
Men sedan har du även intensivproduktionen som gör att djuren växer snabbare, blir smaklösare och onyttigare. Detta fenomen förstör ju även mejeriprodukterna.
Förr hölls djuren mer på bete. Idag får de vara glada om de får varsa ute 2-3 mån om året.

Har själv sadlat om från intensiv mjölkproduktion till mitten på  90-talet, till extensiv produktion med framförallt lantrasfår och lite lantraskor. Vi ger inget kraftfoder, men djuren har fri tillgång på bete och grovfoder. De är ute i stort sett hela året. I lantbrukskretsar blir vi betraktade som bakåtsträvande töntar. Detta trots att vårt lantbruk är en mindre miljöbelastning, våra djur har bättre fettsyrasammansättning.(omega 3 och omega 6 balans).
Bondecooperationen lyfter inte fram den här typen av produktion, utan skriker högljudt att priserna ska höjas på kött o mjölk. De pratar aldrig om att höja kvalitén på det som produceras.

Jag har själv reagerat på att köttet inte smakar som det gjorde i min ungdom. Då var en saftig entricote det bästa jag visste. Idag finns inget saftigt kött längre. Det hängmöras inte heller numer.
Samma med osten. All ost smakar ungefär likadant. Eller snarare inget. Så även om man köper rena produkter är kvalitén sämre än för 25-30 år sedan.
Bde i Tyskland, Italien, Spanien o Grekland finns en tradition på vissa typer av mat som man håller fast vid. Idag undrar man var motsvarande svenska produkter tagit vägen? Ta Gotlands Blå (ost) den tillverkas i Danmark. Hur seriöst är det?

Mossie

  • Inlägg: 362
  • Dvärgöland, dvärgkochin, hund, katter & sambo.
SV: Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #15 skrivet: 21 apr-08 kl 10:53 »
Vill uppmana alla att skriva på "Matupproret"!!!
www.camillasmatuppror.se
Det finns inga dumma djur-bara dumma människor.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #16 skrivet: 21 apr-08 kl 11:24 »
Ja, fast hon tar ju faktiskt inte upp något om hur man producerar. Att odling av grödor sker miljövänligt. Att man odlar sådant som är lämpligt för platsen m.m. Att idisslare föds upp på grovfoder osv. Att djuren har lång betessäsong. Det har ju väldigt stor betydelse i hur nyttigt köttet blir. Dessutom är det ju bara slakterierna som vill ha stora slaktkroppar, fullproppade med kraftfoder. Det passar i styckningsrobotar. Dessutom blir köttet från intensivproduktionen mer lätthanterligt i systemet. Kvalitén skiter de i.
Samma med ARLA.
Man måste kämpa för det grundläggande om maten ska bli bättre. Proscessen i slutänden är beklaglig, men de etiska aspekterna i odling/uppfödningsstadiet är ändå avgörande för matkvalitén.

 

hälsoberra

  • Inlägg: 8
    • Hälsa & Kroppsekologi
SV: Har matkvaliten sjunkit i Sverige?
« Svar #17 skrivet: 09 maj-09 kl 10:31 »
Vår näringsfattiga föda
Peter Wilhelmsson naturläkare, skriver i sin bok: "FRISKARE BARN” konsten att lyckas som förälder"   
Det är en myt att vi får all näring vi behöver via den mat vi köper i livsmedelsbutiken. En myt som försämrar folkhälsan och orsakar stora tragedier, och som varje år kostar tusentals människor livet och företag och skattebetalare stora pengar på grund av en allt mer resurskrävande sjukvård.
Det finns en okunskap som hänger kvar inom dietist- och läkarutbildningen, livsmedelsindustrin, socialstyrelsen, livsmedelsverket och läkemedelsverket, man ligger långt efter när det gäller modern näringsforskning och sunt förnuft.

Maten är vår bästa medicin
Susanna Ehdin skriver i sin bok: Kokkonst för den självläkande människan
Egentligen är det ganska enkelt. Vi äter åtskilliga kilo mat per vecka och det är just där som vi ska hämta ny energi. Genom att göra medvetna val - redan nu - kan vi påverka vår egen hälsa. Vi vill att maten ska smaka gott och ge mättnad, men detta räcker inte om vi ska stärka hälsan och hålla oss friska. Vi måste äta både god och bra mat. Det innebär en kost som stärker immunförsvaret, kroppen och psyket.
Vi kan välja att hela tiden stärka det friska genom att äta en kost som främjar hälsa och skapar biobalans i kroppen. Det innebär att vi tillför de näringsämnen som kroppen behöver för alla sina biokemiska processer och för att självläkningen ska fungera. Om vi väljer denna väg slipper vi samtidigt den mat som leder till bioobalanser, näringsbrister och en ohälsosam tarmflora.
Genom att äta en stärkande bas kost kan man förebygga de allra flesta av det moderna samhällets sjukdomar. Det går även att undvika krämpor, huvudvärk och förkylningar
Främst handlar det om att vi under evolutionens gång har utvecklats med en viss typ av föda som stämmer med våra gener. Det finns nämligen en ömsesidig påverkan mellan å ena sidan generna och å andra sidan livsstilen och miljön. I cellkärnan finns generna som kodar för proteiner som behövs i cellens olika processer. Men generna är mycket känsliga för cellens miljö, vilken i sin tur påverkas av maten vi äter. Alltså kan vi via maten påverka vilka gener som slås av och på, vilket också innebär att skräpmat aktiverar skräpgener.
Maten är egentligen vår medicin, men den kan vara en dålig eller en bra medicin. Vissa ämnen har en mer extrem inverkan, som till exempel socker och salt, medan andra är balanserande för kroppen eftersom de innehåller ett brett spektrum av näringsämnen. Grönsaker, bär och nötter är exempel på det senare. Allt vi äter påverkar immunsystemet, nervsystemet och hormonerna - vilket givetvis medför att även tankeförmågan och känslorna influeras. Därför bör man betrakta all mat som en potentiell drog som kan påverka kroppen och psyket. En mat som ger fullgod och väl avvägd näring är en förutsättning för att vi ska kunna tänka, koncentrera oss och lära nya saker. Men det är också nödvändigt för att vi ska kunna fungera känslomässigt.
Detta har vi helt tappat bort i det moderna samhället. Under efterkrigsperioden har maten förvandlats till en produkt. Det är något tekniskt som förpackas, hanteras och konsumeras. Tillgänglighet, hanterlighet och hållbarhet på hyllan har varit viktigare än hur bra maten är för oss konsumenter. Det ska vara effektivt och billigt. Har franska äpplen ett lägre pris köper affären in dem i stället för lokala svenska äpplen. Den som gör den läckraste produkten drar det längsta strået och innehållet av näring har kommit i skymundan. Frukt, bär och grönsaker odlas med konstgödning och mognar med hormoner. Hur bra är allt detta för oss människor? Hur påverkas vi egentligen kroppsligen och själsligen av denna nya "industriella" föda?
Vi har nu sakta men säkert kommit till en brytningspunkt när allt fler börjat inse kostens fundamentala betydelse för hälsan. Det är näring som bygger upp en kropp, och näringsobalanser åtgärdas inte med moderna läkemedel. Däremot är det läkande för kropp och själ att äta en kost som stämmer med ens biologiska förutsättningar.

Drastisk minskning av näringsämnen i vår jord.
Med den moderna kosten försvinner många värdefulla mineraler i raffinering och dessutom är marken utarmad på många mineraler. Mineralämnen är grundstenar för många av kroppens tusentals funktioner. De kan inte skapas av kroppen utan måste hämtas från naturen och nya mineraler måste tillföras varje dag för att ersätta de gamla. Kroppen och cellernas ständiga förnyelse är beroende av mineraler som upptas från maten.
Vi får mineraler från växter vi äter genom att växterna suger upp dessa (kelerar) och vidareförädlar dem åt oss. När man använder sig av konstgödning så återför man bara kalium, kväve och fosfor med resultat att övriga små men viktiga mineraler urlakas sakta men säkert. Det säger sig självt att om man år efter år odlar fram grödor och sen bara för tillbaka kalium, kväve och fosfor, så kommer marken vara tömd på livsviktiga mineraler ganska snabbt Detta är att likna med utfiskningen av världshaven, vi måste bry oss om konsekvenserna eftersom vi ser det återspeglat i människors ohälsa.
Professor Robert Verkerk är forskardocent inom hållbarhet och toxikologi vid Imperial College, London, England, och VD för Alliance of Natural Health (ANH) http://www.alliance-natural-health.org i England. Han forskar i näringskvalitetsfrågor, speciellt agro-ekologi. Det han har sett i sitt jobb är att kvaliteten på livsmedel blivit allt sämre med åren och att livsmedels- och de agrokemiska företagen inte bryr sig om problemet. Företagen fokuserar på produkternas halveringstid, förutom stordriftsfördelar och den ekonomiska vinningen. Enligt en undersökning gjord av Medical Research Council, som lyder under Jordbruksdepartementet i England, har mineralutarmningen i grödor under perioden 1940-1991 varit negativ enligt följande:
Natrium minus 49 %, Kalium minus 16 %, Magnesium minus 24 %, Kalcium minus 46 %, Järn minus 27 %, Koppar minus 76 % och Zink minus 59 %.

Redan 1936 fanns det dokument från senaten i USA (Document 264) där man påtalar utarmning av mineraler i den odlade jorden. Mineralutarmningen på hundra år har varit i Nordamerika minus 85 %, Sydamerika minus 76 %, Asien minus 76 %, Afrika minus 74 % och Europa minus 76 %. Det är väl inte konstigt att vi alla går omkring med näringsbrister!
En amerikansk rapport vid namn ”Earth Summit Report” från 1992, konstaterar att vi för 100 år sedan hade ca åttiofem procent mer mineraler i våra jordar. Ett skrämmande konstaterande med tanke på att mineral är än viktigare för kroppen än till och med vitaminer. Utan mineraler så stannar helt enkelt kroppen. Mineraler används som en slags katalysatorer i mängder av kemiska processer i kroppen, och måste således finnas där för att vi ska fungera. Kroppen klarar av att syntetisera många olika vitaminer, men mineraler klarar kroppen sig inte utan. Urlakningen av våra jordar från mineraler är helt klart en stor orsak till att så många människor drabbas av sjukdomar i dagens samhälle!

Vad menas med naturlig föda?
Naturlig föda är grönsaker, frukt, nötter, bär, kött, fisk och ägg i det skick som naturen själv har skapat dem. Våra kroppar skiljer sig inte särskilt mycket från stenåldersmänniskans. Dagens livsmedel gör det däremot i allra högsta grad. Stenåldersmänniskan skulle inte hitta mycket mat hon kände igen i en vanlig stormarknad. Alla typer av livsmedelsförädling är onaturliga och tillför kroppen onödiga kemikalier om än i små mängder. Detta ökar, inte minskar, näringsbehovet som krävs för den överbelastade avgiftningsprocessen.
Man vet också att toxiner individuellt kan påverka människan negativt. Kroppens reningssystem består av levern, njurarna, huden, tarmen och lungorna. Vi vet också att det krävs näringsämnen för att stödja enzymfunktionerna som håller dessa funktioner igång. Alla former av överbelastning av kemikalier tär på näringsreserverna för att bryta ner kroppsfrämmande ämnen. Människan föds med en enzymkapacitet som kan vara stor eller liten beroende på genetiska arv. Myndigheterna anser att små mängder av ett kroppsfrämmande ämne är ofarligt. Men med många små olika kroppsfrämmande ämnen adderade blir kroppens organ tillslut "överbelastade" och "stressade" något som kan bidra till många sjukdomstillstånd. Man vet att många ålderskrämpor beror på nedsatt organfunktion o näringsbrist.
Det behövs ett nytänkande, ett paradigmskifte Man kan inte generalisera och säga att alla behöver samma mängd. Man måste se till individens brister och behov
Ta t.ex. två likadana krukväxter, en med torr jord o en med fuktig jord. Där får den torra mer vatten än den fuktiga. En person med stor näringsbrist behöver med andra ord mer näring än den som har mindre brist.

Författare: Bertil Berg   http://bertilsnutritionssida.spaces.live.com/  = Bertils Nutritions sida
 
Läs mer här, klicka på länkar & debatt   www.halsakroppsekologi.com


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

501 gäster, 2 användare
JosephsmuMp, LarryGeano

* Forum

* Om tidningen Åter



- Helt underbar lektyr. Läser hemma hos en släkting och tycker de är så bra. Gott o blandat!
/Sanna H

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser