recept paa bulgarisk yoghurt

[esten]

Äkta Bulgarisk och Turkisk yoghurt görs saa här .
Mjölken inkokas till halva sin volym och avkyles till 50 grader daa man ympar med yoghurt kultur . Den faar sedan vila paa varmt ställe tills den stelnat (ca 40 grader) .
Sedan förvaras den kallt tills den ska användas .

Detta blir en väldigt tjock yoghurt som äts med sked eller rörs ut i vatten eller mjölk till önskad konsistens .

[Frances]

Tack! Jag har faktist grunnat över detta... 

[christinag]

Verkar väldigt energikrävande om man inte har eld i spisen förståss. Jag har använt turkiska yoghurtstarter såhär (i princip samma men utan inkokning och något svalare vid starten)

Man kokar upp 1-3 liter mjölk, går med alla sorter men mindre fet än lättmjölk smakar ju inget
Kastrullen skall vara litet högre än mjölken så det inte händer en olycka på spisen 
Den får koka i .... jag brukar räkna till 90 sen ta bort den från spisen
Då har det varit litet synliga bubblor, skall inte stormkoka.
Sen ställer man det svalt men ej i drag - Jag brukar ställa det i vattenbad i sinken och har i kallt vatten. Då kyls det snabbt.
När det är litet ljummet, får absolut inte vara varmare än baby-varmt, blandar man försiktigt i startkulturen.
Låt stå tills det är tjockt, kan ta några timmar eller över natten eller litet till beroende på årstid. Under lock är bäst, men får ej sluta tätt.

1-3 matskedar från föregående sats räcker som starter.

Ersättning: ej pasteuriserad eller homogeniserad sur produkt, långfil går utmärkt. Tätört går också. Även någon matsked från de där enlitersbuttarna från snabbköpet fungerar. Kan inte märka någon skillnad på turkisk och grekisk.

1:a dagen är denna yoghurt mild och ungarna brukar slurfa i sig alltihop. Och katten hjälper till.
2:a dagen börjar den få litet syrlighet, 3:e dagen är den som bäst men så länge finns den inte kvar 

Den "turkiska" eller "grekiska" yoghurt som finns att köpa i enlitersbuttar i butikerna är gjord på grädde, det vet ni va? Den är jättefet alltså. Jag tycker den hemlagade slår den med hästlängder.

Fel man kan göra:
1. Det bildas en yta som påminner om gryn eller mjölkskinn och resten är flytande: Då har kulturen dött pga för hög temperatur. Koka upp mjölken igen och starta om.
2. Det blir ingenting, allt flyter men smakar liiiitet som från yoghurt: Vänta litet, det tar bara litet mera tid. Fyll på vattenbadet så det blir ljummet igen runtom kastrullen och låt det sedan svalna SAKTA. Senast 6 timmar senare bör det ha fixat sig. Låt bli att lyfta på locket hela tiden. Häll i startern medans mjölken är något varmare från början.

[kurt]

1. Startkulturen för yoghurt består av en blandning av Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och  Streptococcus thermophilus och de har en optimal tillväxt vid 42 grader (precis som beskrivits i inlägg 1)

2. Blandar man i andra startkulturer (t ex från långfil eller filmjölk) så har de lägre optimal tillväxt temperatur, och då gör man inte yoghurt och skall inte heller kalla det yoghurt! Man anpassar temperaturen efter dem mjölksyrabakterie man skall odla.

3. Mattermos fungerar bra för att hålla en stabil och jämn temperatur.

4. Den färdiga yoghurt som kan köpas på 1 l burkar har en fetthalt på 10%, det är INTE grädde!

5. Det blir betydligt fylligare smak om man kokar in mjölk, alternativt kan man blanda i mjölkpulver.

[christinag]

1. Startkulturen för yoghurt består av en blandning av Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och  Streptococcus thermophilus och de har en optimal tillväxt vid 42 grader (precis som beskrivits i inlägg 1)

Det kan du inte veta. Det finns minst "tusentals" olika kulturer i omlopp. De består av en mängd olika kända och okända mjölksyrebakterier i olika blandingar. Kanske är de du nämnde vanligast bland de fabrikstillverkade yoghurtsorterna eller någon variant man testat på labb. För det mesta är det ju otestade husmorsvarianter man använder. En som jag fick från en kurdisk familj höll jättemånga år och gav ovanligt god yoghurt. Dom smakar och beter sig litet olika.

2. Blandar man i andra startkulturer (t ex från långfil eller filmjölk) så har de lägre optimal tillväxt temperatur, och då gör man inte yoghurt och skall inte heller kalla det yoghurt! Man anpassar temperaturen efter dem mjölksyrabakterie man skall odla.

Jag skrev inte att man skulle blanda. Det var ett alternativ. Dessutom blir det mycket sällan just långfil när man använder sig av denna som starter. Några baciller hänger inte med utan dör på vägen. Resultatet blir yoghurt. Har du provat? Finns det något bra namn för "yoghurten" som blir av tätört förresten? Den går att få till i olika konsistenser.

4. Den färdiga yoghurt som kan köpas på 1 l burkar har en fetthalt på 10%, det är INTE grädde!

Jag skrev att den är gjord på grädde, inte att den var grädde. Står på förpackningen. Dessutom varierar fetthalten, jag har sett sådana med 17% ute i handeln.

5. Det blir betydligt fylligare smak om man kokar in mjölk, alternativt kan man blanda i mjölkpulver.

Jag skall ta och prova det någon gång, det är säkert jättegott. Jag tycker dock att det är litet "overkill".

[christinag]

Idag blev det rysk yoghurt. Dock ej inkokt, den aktiviteten med mjölk på spisen fungerar inte när man klyver tändved samtidigt. Man glömmer bort att kolla spisen. Någon som vet om det är någon smakskillnad på bulgarisk och rysk eller någon av de andra sorterna? Jag har inte provat den ryska samtidigt, så jag vet inte. Den blev klar ovanligt snabbt, mindre än tre timmar.