Hej alla ....
Jag måste bara skriva lite och fråga/berätta lite om min barndoms höns....
En i bekantskapet hade en flock med höns där tuppen var en ganska liten brun leghorn, han gick i en flock med ett par stora vita leghorn , två små dvärgar (med kjol , troligen benbefjädrad dvärg) , och svenska dvärghöns....
Den tuppen var elack som f-n hackade höns och kycklingar jämnt och ständigt och slet fjädrar ur skallen på dom när dom sov....
...Efter honom kläcktes tre tuppkycklingar som mobbades starkt och när han togs av räven var jag överlycklig , (stod och skrattade över huvudet räven lämnat
)...
Hur som helst , tuppkycklingarna växte upp och blev ståtliga..två mörka och en såg ut som skapad av guld, kroppen var gulbrun i väldigt blek nyans och nacken var guldblänkande....Han gnistrade i solen och det roliga var att efter att ha fått några nya fruar extra så höll dom sams oc var väldigt snälla både mellan tuppar och höns......Trots en så elak pappa var alla riktiga "smörpaket" och skrek i högan sky när dom hittat något extra gott som hönor och kycklingar fick dela på
..
Så till frågan... Är dåligt temperament ärftligt? och vad heter den där fina nyansen som Casanova hade?
Får man fram guldfärgade tuppar genom att korsa vit och brun leghorn eller var det en tillfällighet?
vad kan det ha rört sig om för färg?
