Utfodring förr och nu

[Charlotte]

 Den här tråden kunde väl egentligen ligga under vilket djurslag som helst men det är ju för det mesta bland fåren diskussionerna uppstår...
   Nånting som jag tycker är relevant när man diskuterar utfodring ”förr” och ”nu”  är  att veta vad man har för referenser till vad ”modernt” jordbruk är…
När jag läser en del inlägg på Alternativ så känns det som om ”modernt” jordbruk är som det var på kanske ca 60-70 talet? Billig konstgödning och billig soja som produktionsrådgivare åkte runt och propagerade för. Jag minns att skiten sprutade ur pappas kossor och distriktveterinären var väl vår vanligaste gäst… Allt var en balansgång mellan hur mycket korna kunde få i sig och producera utan att bli sjuka. I gamla böcker står det ungefär samma saker som Produktionsrådgivaren sa.
  Jag har en relativt färsk jordbruksutbildning (kan det var 3 år sedan jag gick?) med relativt nya läroböcker. Vi var ett gäng som skulle starta Jordbruksföretag eller behövde utbildning ”på pappret” för att söka Startstöd. Det var allt från Fårbönder-Dikoproducenter-Ungnötsuppfödare-Mjölkbönder till Hästföretagare av olika slag.
Vi fick jobba som en enda grupp och därför lära oss om utfodring av alla djurslagen och beräkning av foderstater osv. Växtodling var ju ett ämne som vi läste mycket om…
 Jag skulle väl tro att ungefär 85-95% av både utfodringsläran och växtodlingen handlade om vikten av ett bra grovfoder, fibrer i maten osv både för djurhälsan och ekonomins skull.. Resten handlade om att odla eller köpa in kraftfoder för att  täcka upp behoven som inte grovfodret kunde fylla.
 Alla studiebesök vi åkte på så talade gårdsägarna om Grovfoder, Grovfoder och åter Grovfoder, vissa berättade visserligen om sina Hackvagnar också som utfodrade med Helfoder.
  Var kommer all användning av kraftfoder in i ett modernt jordbruk? Kraftfoder är dyrt och ska användas endast vid behov! Eller är det så att utbildningen jag gick färgades av att vi höll till i Norrland (”Valland”) där vi inte är lika bra på spannmålsodling? Men vi hade ju rikstäckande läroböcker… Inriktar sig Skånska jordbruksutbildningar fortfarande på att utfodra med stor del kraftfoder?
 Jag blir förvirrad eftersom jag inte alltid riktigt känner igen mig när ”Modernt” Jordbruk beskrivs här på Alternativ…
Och det kanske är därför jag ibland "svara emot" i onödan. Det kanske inte ens är samma "moderna" jordbruk vi diskuterar? Det vissa kallar "modernt" kanske känns förlegat för mig? För mig känns det lite "uråldrigt" att packa i djuren dyrt, överflödigt protein som de bara skiter ut, jag trodde de flesta mer eller mindre "moderna" bönder tänkte lika?
                            Mvh
                      Charlotte

[ulfg]

Jag är inget jordbruksproffs, men av mina kontakter med kobönder runtom i Norra Halland så handlar det ganska mycket om hur mycket man kan trycka i dem utan att de blir sjuka. Men det förändras, tror jag. Kraftfoder har blivit så dyrt nu, att man återigen intresserar sig för det optimala grovfodret med så hög proteinhalt som möjligt. Du har säkert rätt i att det kan skilja sig mellan södra och norra Sverige. Härnere känns det som att grovfodret har varit basen medan kraftfodret varit det som gjort att djuren vuxit och mjölkat max.

Mvh, Jonas

[Birgit]

Läser man Fårskötsel och artiklar i Land osv. från "proffesionella" fårfarmare, så verkar det oftast  som att sättet att gå runt de höga priserna på spannmål är att kräva högre slaktpriser

Det verkar inte ge någon kick till "nytänkande".

Det var någon på ett seminarium jag var på som sa: "köttpriserna kanske är FÖR höga, eftersom man fortfarande tycker det är lönsamt med intensivuppfödning".

Tycker det ligger nåt i det faktiskt.

Hur det är på kosidan är jag inte så uppdaterad på, sen vi sålde mjölkkorna -96. Men då var det höga kraftfodergivor som gällde och djuren höll heller inte särskilt länge.
Hur frisk en ras är ser man ju på hur länge de är produktiva och friska. Inte på hur mycket de producerar under ett par år.
Man hör ju många "fårproffs" rekommendera att man byter ut tackor som passerat 5-6 år. Men då får man ju ingen koll på hur frisk och sund en ras är. Visst kan man byta ut enstaka djur för att släppa in yngre, men inte ha en generell regel att så gör man!
Tvivlar på att man gjorde så förr. Man lät nog duktiga tackor o kor gå kvar så länge de var produktiva. Däremot behöll de säkert inte djur av sentimentala skäl, det kostade för mycket.

Ett argument som ofta används är just att fårens tänder blir dåliga vid 8-10 år. Har aldrig haft ett djur med dåliga tänder. Får jag gissa tror jag det hänger ihop med kraftfoder. Det skapar obalans och ger tänderna dålig motion på rätt sätt. Samma fenomen uppträder ju hos oss människor om vi äter felaktigt. Det märks ofta snabbt på tandhälsan och salivsammansättningen.

[javill]

Har ingen egen erfarenhet men, mjölkbonden som bor närmast är väldigt noga med sitt grovfoder och pusslar och pysslar mellan olika fält och skördar. Allt för att få en optimal sammansatt foderstat. Bonden är relativt ung och har nog lärt sig enligt den nya skolan. Hans far däremot har tyckt att det är onödigt men, har väl fått ge sig när han sett resultatet i reda pengar.

[Charlotte]

 Jag tror det kan bero på hur man VILL tolka sin omvärld också vad man snappar upp....
Kanske?!?
Tex vore väl vi producenter helkorkade om vi inte försökte få upp köttpriset när spannmålen stiger skyhögt, vare se vi utfodrar med den eller ej Spannmålspriserna är nåt även konsumenterna ser. Allt annat som "småhöjs" i en annan takt än vad köttpriserna gör är inget konsumenterna vet om eller bryr sig om. Att deras egna limpor blivit dyrare märker dom.
                                    Mvh
                                Charlotte

[Birgit]

Men, igen Charlotte, vore det inte bättre att försöka hjälpas åt och marknadsföra fårens kvalitéer än att hoppa på ett annat tåg och åka snålskjuts? För det är väl inte spannmålen vi vill åt egentligen? Det finns ju ingen sammanhållning på den fronten. Man styrs av slakterinäringen helt. Alla tror det är lag.
Precis som trovärdigheten hos mjölkbönder diskuterats i betesfrågan. Lyfter man istället fram just hur djuren hålls osv. som ett förstärkt positivt budskap.
Vinterlammshysterin hos slakterinäringen äventyrar ju också trovärdigheten. Varför kan man inte slakta mer på hösten och frysa, man kan ju importera fryst NZ kött och lagra? De slaktar bara på hösten. I Sverige måste vi vara så flexibla och lyssna på storebror. Väldigt få opponerar sig!
Dessutom är det väl då bättre att låta icke höstfärdiga lamm i lugn o ro växa till sig över vintern på grovfoder och skicka dem på våren?
Sparade både miljö och pengar (om nu djuren måste vara så stora till slakt)!

[Charlotte]

 Alla sätt är bra för att få en bättre ekonomi, även lite snålskjuts Nä, skämt åsido...
När jag skrev om att man väljer vad man snappar upp så menar jag att du tar några exempel på att saker inte alls utvecklas till det bättre...
 Medan jag skulle kunna rada upp föreläsningar, seminarer och kurser angående vallodling, ekologisk produktion, utveckling av fårnäringen genom småskalig vidareförädling av produkter, jag känner i alla fall att det blåser förändringsvindar även hos dom "Stora, industribönderna".
Vi har ett trevligt samarbete med ett blivande Ullcentrum och numera en ganska nystartad  förening för ullproducenter och ullintresserade hantverkare, både stora och små fårbönder med alla olika raser är med. Man kan ju välja att utveckla fårens kvaliteer på det sättet eller så kan man välja att gå ut med: Mitt sätt och mina får är bra! Allt annat är Sk-t och inte djurvänligt och bara dåligt.
 Jag har gått klippkurser, utfodringskurser, åkt på inspirerande studieresor och framför allt träffat så mycket fårmänniskor av alla slag och hittills har jag faktiskt inte träffat en enda av alla "kraftfodergalningar" som du gärna skriver om hela tiden.
 Några av dom mest ödmjuka trevliga djurälskare jag träffat är just dom stora fårbönderna.OT: För övrigt har jag aldrig träffat en otrevlig fårmänniska, måste vara djurens temperament som smittar av sig
 Vi har fårbönder med lamm som föds på olika tider här uppe också, dom "stora" bönderna har ofta två olika lamningsperioder för att dela upp jobbet och för att få bättre ekonomi. Tyvärr är det inte dom vinstdrivande bönderna eller slakterierna vi ska hoppa på om att  frysa lammkött. Det är konsumenterna som får lov att lära sig att det går att köpa även svenskt fruset lamm, eller kanske t o m ha en egen frys och köpa ett par hela lamm på hösten! Men även där ser jag positivt på framtiden, närproducerat (åtminstone i samma land) ligger i tiden. Och konsumenterna blir mer och mer medvetna om vad dom stoppar i sig, jag upplever det i alla fall så.
 Sen skulle jag gärna vilja vara med och utveckla någon sorts nischning och samarbete/utveckling av naturbeteskött, gärna från lantraser, deras skinn och ullprodukter osv för att jag tror att det är rätt väg och en hållbar utveckling. Men för min egen del behöver det inte betyda någon sorts smutskastning av alla andra fårägare/raser. Vi får nog först hjälpas åt att ta över så stor del av vår inhemska marknad som möjligt istället för importat kött och andra produkter. Inte ens ALLA fårraser och producenter i landet räcker till på långa vägar så ett tag till tror jag samarbete för att utveckla den Svenska fårnäringen krävs.
                                                     Mvh
                                                  Charlotte

[javill]

Tex vore väl vi producenter helkorkade om vi inte försökte få upp köttpriset när spannmålen stiger skyhögt, vare se vi utfodrar med den eller ej Spannmålspriserna är nåt även konsumenterna ser. Allt annat som "småhöjs" i en annan takt än vad köttpriserna gör är inget konsumenterna vet om eller bryr sig om. Att deras egna limpor blivit dyrare märker dom.
                                    Mvh
                                Charlotte

Även om man inte fodrar med spannmål/kraftfoder så påverkas köttpriset såklart av att spannmålspriserna går upp. Det blir ju mer lönsamt för bönderna att odla just spannmål när priserna är höga. Då får vallen stryka på foten och varje bonde odlar bara så mycket han själv behöver och avsalut minskar. Detta märker vi av här nere hos oss i år. Inte lika många odlade vall i år och vallen som odlades drabbades hårt av torka = brist på ensilage, hösilage och hö= högre priser=mer lönsamt att fodra med sämre grovfoder (gräsfröhalm t ex) och spannmål/kraftfoder. Så någon snålskjuts tycker jag inte det är frågan om. Bönderna vill ha täckning för sina kostnader helt enkelt.

[Charlotte]

Jag menade inte på nåt sätt att man skulle lura konsumenterna... Utan snarare att det för en gångs skull har gått att motivera prishöjningarna. Detta måste väl vara för att det synts direkt att tex brödet och pastan blev dyrare? Jag äter inget sånt så jag har ingen aning men man hörde ju att allt med spannmål skulle bli dyrare. (Hönsmaten blev det i alla fall).
                                      Mvh
                                  Charlotte

[Fåraherden]

Nu är väl inte jag någon direkt motståndare av högre priser, tvärt om. Men jag tror att man kan jobba mycket med grovfoder och bete. Att byta bete ofta ger bättre tillväxt. Så jobbar man i ett av världens största lamm-länder, Nya Zeeland. De stänger i mindre fållor, jobbar mycket med betesputs för att få det att växa. Gräset får bli något i stil med gräsmatta +, sedan betas det.

Jag har själv konstaterat att speciellt gutefåren svarat bra på mer omsorg med bete och vallfoder. Jag har haft fina gutelamm. I år ser de riktigt fina ut, slakt närmar sig, spännande.
I år har de ätit mindre kraftfoder än någonsin tidigare.
Man bör iof ha klart för sig att även bra grovfoder kostar. Att skörda ensilage är inte gratis.

Andra distributionsvägar är väl också ett sätt att tänka nytt. Har börjat sälja legoslaktade helkroppar till ett par invandrarföreningar, bosnier och kroater De betalar bra, och är mycket medvetna och intresserade

[Exotica]

Hittade att det ska vara en rådgivningsdag i Uppsala angående utfodring av får den 12 november! Kanske kan ge klarhet i lite frågor!

http://www.svdhv.org/Artiklar/080904_Inbjudan_utfodring.pdf

[ulfg]

Fåraherden tycker jag har ett bra tips till intelligent marknadsföring av lammkött till medvetna och intresserade kunder.
Man skulle ta kontakt med en invandrarförening (Sydösteuropa, Mellanöstern, Iran, Irak) och erbjuda leverans av lamm i någon för dem intressant form.