Kanske en dum fråga om tillväxt

[Anso1971]

Satt och förklarade för min nioåring hur bankerna tjänade pengar genom att betala henne en lägre ränta på sparpengarna är vad de får in genom att låna ut pengar. Hon ställde massa frågor så till slut kom vi in på tillväxt. Och till slut insåg jag att jag inte kunde förklara allt.

Blir det mer och mer pengar i omlopp i världen och hur pytsas dessa i så fall ut i systemet. Eller är pengarna liksom konstanta och enbart byter ägare?

Min man tyckte att pengar är ju bara en symbol för ett värde som skapats genom att någon producerat något. Så genom att producera mycket så ökas världens rikedom.

Men i vilket fall så kan man inte köpa det som producerats om man inte äger pengar som man på något vis tillskansats sig.

Om pengarna är siffror i ett datasystem eller på papperslappar och mynt har ju ingen betydelse, de finns ju där och har kommit någonstans ifrån.

Försökte simulera hela effekten i excel genom att skriva rubriker som olika privatpersoner och olika företag och fördelade en summa tillgångar att börja med och sedan skulle jag liksom försöka förstå hur allt skedde, men det gick inte. För mig blev pengarna konstanta.

Förmögenheten räknat i föremål kan ju enkelt öka genom att man tillverkar föremål, tex en träslev av en träbit. Så alla prylar jag äger idag är ju fler än antalet prylar jag ägde när jag flyttade hemifrån.
Men hur är det med pengarna? Alla dessa miljarder som shejkerna sitter på, fanns dessa redan för 300 år sedan, bara att de var fördelade annorlunda? Och vilka är det i så fall som blir så mycket fattigare när så många blir rikare?

Kan någon förklara på ett enkelt sätt som även en nioåring kan förstå? Jag tror att svaret kanske är självklart och att jag suckar och tycker att jag är lite korkad när någon förklarat det för mig...men det får jag väl ta.

[Bo]

från utgivarens sida och tillgodohavandebevis från innehavaren sett.
De är löften om att det går att få reala värden för dem.

Börjar man från noll, kan man tänka sig ursprunget till en bank vara någon som åtog sig att förvara folks realvärden som t ex deras veteskörd mot ett antal skuldsedlar som var och en motsvarade ett mått säd. Alla i trakten kunde då använda dessa skuldsedlar (– eller tillgodohavandebevis sett från andra hållet) som valuta för att förenkla sitt varuutbyte.

Om nu någon var i trängt läge, kunde han också mot sitt hus eller sina åkrar som säkerhet, låna ett antal sådana sedlar av samme man som då fungerade som bankir. Han byter då alltså skuldsedlar med bankiren eftersom hans egen skuldsedel inte går att handla med vilket bankirens sedlar gör eftersom de är välkända och accepterade (och bör vara svårförfalskade).

Nu kan det finnas en som inte har någon säkerhet men ett väldigt trovärdigt projekt. Han kan ha kommit på, att man kan bygga en vattenkvarn i forsen där han sedan kan mala mjölet åt alla odlarna i trakten. Bankiren lånar då ut en massa sedlar utan säkerhet men mot en viss ränta för risken att entreprenören kanske  inte orkar fullfölja sitt projekt.

Nu börjar gränsen flyta mot ren svindel eftersom bankiren har gett ut sedlar utan täckning men utlåningen var ju ändå försvarbar. Med räntan inräknad skall det i längden betalas tillbaka lika mycket som lånats ut, om det är många som lånar utan säkerhet.

Sedan tar ju bankiren ut inte bara riskränta utan också en liten ränta som skall kompensera honom för hans arbetsinsats.

En bugg i valutasystemet gör numera att bankerna lånar ut pengar mot alltför dålig säkerhet vilket försätter massor av folk i skuldfälla - http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=736678 - och ger återkommande bankkriser.

[Anso1971]

Tack för svaret.
Men ytterligare frågor dyker upp. Kan banken låna ut mer pengar än vad de har?
Om det finns en säkerhet som försvarar en utlåning, och banken mot förmodan skulle ha slut på pengar, då lånar de av... riksbanken?
Och där behövs ingen säkerhet? Det är väl riksbanken som ger ut nya sedlar, men vad får de i gengäld? Enbart ränta? De har ju en massa guld, men har guldreserven ökats vid ngt tillfälle för att kunna ge ut mer sedlar?

Vad händer om guldet ökar i värde? Kan man då trycka upp mer sedlar? Och vem skulle i så fall göra anspråk på dessa sedlar?

Varifrån kommer guldet från början? Vem lämnade in det för att få sedlar istället?

Man kanske skulle kunna ansöka om få vara den som får förfoga över nya sedlar  

[Bo]

Ni trycker man bara (skuld)sedlar som fungerar som valuta så länge folk litar på centralbankens beslutsamhet och förmåga att försvara valutans värde.

Innan gick låntagaren från banken med en bunt sedlar och centralbanken hade ett utmärkt instrument i den ränta de tog av bankerna för sedlarna de behövde som sedan återverkade på den ränta bankerna tog av sina låntagare. Då kunde denna reporänta fungera för att kontrollera sedelmängden och därmed inflationen.

Nu har det blivit mycket knepigare med den kontantlösa ekonomin.

Allt handlar här om utbyte av skuldsedlar. Låntagaren vill ha in ett tillgodohavande på sitt konto och banken får en skuldförbindelse istället på samma belopp. När banken behöver sedlar från centralbanken, betalar de med en skuldförbindelse på samma belopp.

Hade alla skuldsedlar fungerat som valuta, skulle inte bankerna behövas, men vi vill ju ha en valuta som är svårförfalskad och standardiserad.

[Anso1971]

Vilket intressant ämne...! Jag blir alltid frustrerad när jag inte förstår saker och jag har svårt att släppa tanken på saker som inte är alldeles solklara. Nu har jag börjat fundera på pengar och då är det bara pengar i mitt huvud.

Nästa undran som flög genom mitt huvud var vad som skulle hända med ekonomin om ingen lånade pengar, utan man konsumerade bara för pengar man sparat ihop. Om alla lån var avbetalda och inga fler togs, vilken effekt skulle det få?

Jag har ju själv alltid ogillat att leva över mina tillgångar och hatat att vara skuldsatt.

[Bo]

där valutan bestod i odlarnas tillgodohavandebevis förutsätter ju inte några lån men ordningen kan ju också tolkas som att odlarna lånat pengar mot spannmålen som säkerhet.

Likadant omvänt: De som intecknar sin villa för att få loss pengar kallas ju låntagare men de har ju tillgångar som uppväger skulderna.