Reklam som är svår att värja sig mot.

[sɹǝpuɐ]

På annan plats här på forumet finns en populär tråd:

http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=30133.0

Jag har följt länken för att kolla upp vad det hela handlar om, och till och med klickat för att se vad som händer. Det hela drivs tydligen av en stiftelse som köper upp och skyddar skog. Varje klick ger pengar till stiftelsen genom sponsorer. Sponsorer som får visa upp sig i samband med att man klickar. Alltså reklam.  Stiftelsen har ett 90 - konto, vilket känns förtroendeingivande.

Det verkar ju vara himla trevligt och bra. Tänk så bra att man kan rädda skog genom att klicka på en länk på Internet. Och det är gratis dessutom! Och man kan tipsa andra om att de också skall börja klicka varje dag.

Jag kommer osökt att tänka på uttrycket TANSTAAFL. Eller:  "Om något är för bra för att vara sant, så är det nog inte heller sant." Och börjar fundera. Men är det kanske bara som jag är ogin, fyrkantig och misantropisk?

Som jag ser det finns det (minst) två sätt att se på det hela:

Det positiva altruistiska synsättet:

Detta synsätt är det som presenteras på insamlingsstiftelsens hemsida och i tråden ovan. Det kan sammanfattas ungefär så här:

För varje klick så räddas en bit gammelskog. Och det är bra. Det finns ingen anledning att fundera längre. Klicka, och uppmana andra att också klicka. Tipsa andra som kan vara intresserade så att ännu fler börjar klicka för att rädda ännu mera gammelskog. De som betalar, sponsorerna, gör ett bra jobb. Och insamlingsstiftelsen också. Visst är det reklamfinansierat, men det är ju för ett bra syfte.

Mot det står den misstänksamma, fyrkantiga misantropiska synen:

Någon tjänar pengar varje gång du klickar. En del av det de tjänar läggs på att köpa in och skydda gammelskog. Men ditt klick är inte gratis! Kostnaden tas från ett företags reklambudget och du och andra konsumenter får betala priset när du köper sponsorernas varor. Precis som med all annan reklam. Om sponorn bara ville vara "snäll" hade precis samma pengar kunnat skänkas direkt till stiftelsen utan reklamen. Dessutom försvinner en del pengar till löner och annat för insamlingsstiftelsen.

Ett sätt att se det här, med "ett klick för skogen," är alltså att vi helt enkelt uppmanas att konsumera mera. Med de konsekvenser det har för miljön. Kroken är att en del av det vi betalar kommer att användas för att rädda gammelskog. Vem som betalar i slutänden döljs genom att det är flera mellanhänder. Detta gör att reklam nu plötsligt kan riktas till grupper som annars ofta har "ej reklam" på sina brevlådor. Och dessa personer lockas dessutom att utnyttja sina sociala nätverk och forum på Internet, som alternativ.nu, för att sprida reklamen vidare. Supersmart! Och svårt att värja sig mot. Om man kritiserar detta så kan man ju bli beskylld för att inte vilja vara med och rädda gammelskog...

Men knäck-frågan kvarstår: Vilket gör mer nytta, om jag klickar eller om jag inte klickar?

Är sponsorerna med i "Ett klick för skogen" bara för att de tycker att det är bra att rädda gammelskog? Vem betalar EGENTLIGEN gammelskogen? Kanske du skulle försöka konsumera lite mindre onödiga prylar och istället skicka pengarna du spar till SNF. Eller till Greenpeace. Eller till att rädda svältande barn. Fler förslag?

Hm... Man kanske skulle börja sälja reklamplats genom att få folk att klicka för att rädda barn. Undrar hur många klick det skulle behövas för att rädda ett svältande barn. Kanske Coca-Cola, Unilever eller Monsanto vill ställa upp? Det är ju för ett gott syfte.

Eller är jag helt fel ute?

A.

[anette i bugared]

Men knäck-frågan kvarstår: Vilket gör mer nytta, om jag klickar eller om jag inte klickar?

Är sponsorerna med i "Ett klick för skogen" bara för att de tycker att det är bra att rädda gammelskog? Vem betalar EGENTLIGEN gammelskogen? Kanske du skulle försöka konsumera lite mindre onödiga prylar och istället skicka pengarna du spar till SNF. Eller till Greenpeace. Eller till att rädda svältande barn. Fler förslag?

Hm... Man kanske skulle börja sälja reklamplats genom att få folk att klicka för att rädda barn. Undrar hur många klick det skulle behövas för att rädda ett svältande barn. Kanske Coca-Cola, Unilever eller Monsanto vill ställa upp? Det är ju för ett gott syfte.

Eller är jag helt fel ute?

A.

Det finns redan klicksidor för svältande barn, och djur, och bröstcancer osv.osv...
http://www.theanimalrescuesite.com/clickToGive/home.faces?siteId=5&link=ctg_chs_home_from_chs_home_leftnav_logo
men det visste du säkert redan.

Min tanke är att alla små vägar som leder till något gott är bra vägar. Och jag tror faktiskt att detta klickande leder till att det avsätts mer pengar till de ändamål som beskrivs. Möjligen är jag godtrogen, men då jag anser att mitt klickande inte skadar, inte ens med den eventuella konsumtionsökning som följer i klickandets spår, så fortsätter jag att klicka, varje dag.

Men jag skänker också. Jag är i den ekonomiska situationen att jag kan avvara några 100-lappar varje månad till ändamål jag anser behjärtansvärda eller viktiga.
Så det ena behöver inte utesluta det andra, utan hänger nog samman med vår syn på, att som enskild, ha en möjligehet att påverka i positiv riktning.

[Mirami]

Jag tror också att ett "klick för skogen" tex, påminner oss varje dag
om att det är ngt värt att bevara...att vi ska värna om vår natur!
Ett klick är ett steg i rätt riktning som kan bli flera steg...kanske bara för
att det är så skönt att göra ngt och den känslan växer för varje g vi gör ngt!
Jag iallafall behöver må bra för att orka/vilja vara bra!
Varje g jag gör ngt bra för miljön så orkar/vill jag göra ngt mer..för att det
skapar en bra känsla i mej...
Det kan vara allt från "ett klick" till beslut att vara bilfri, köpa mindre, bara köpa ekologiskt mm

Innan jag började "klicka" så kollade jag upp hur det funkade (någolunda) å kände mej nöjd..
Många av företagen är miljövänliga och säljer ekologiskt...skolklasser osv..
En schysst form av reklam...skog räddas å jag kan se vilka som säljer ekologiskt..
Men jag kollar iof inte på deras reklam...köper nästan aldrig ngt...

Jag skulle inte klickat om det var cola eller mc donalds som stod för sidan..
Men nu är det en genomtänkt stiftelse...
Skönt att ngn gör ngt....tänker på stiftelsen alltså!!!

[Norrsken]

"ingen reklam tack" på brevlådan skyddar ju inte från reklam nån annanstans. Finns nog inte en sida på nätet som inte har nån reklam, så också alternativ.nu. Öppna vilken dagstidning som helst, och du har reklam. Slå på TV:n och du har reklam. Åk buss och du har reklam, på bussen, på busskuren. Gå utanför dörren, och du passerar reklam. På busskurer, utanför affärer, eller helt enkelt på stora belysta skyltar uppsatta enbart för endamålet! DU väljer ändå i slutändan om du ska köpa produkten eller ej! Medvetet eller omedvetet. Men det är ditt val, hur påverkad du än är. Tänk kritiskt. Du behöver inte köpa en ny soffa för tio tusen bara för att nån möbeljätte har en annons i lokalblaskan. Du behöver inte köpa nikotintuggummi för att det sitter en stor reklamaffisch med martin timell på busskuren. Och du behöver inte heller köpa en sädeskvarn för hemmabruk bara för att du läser på alternativ. Inte heller behöver du köpa kläder från en svensk modeskapare för att du väljer att klicka för skogen. Det är helt upp till dig! Sugen kan du naturligtvis bli, men det är du som har ansvaret att vara uppmärksam på vilka begär som reklamen skapar, och huruvida det är värt att ge efter för dem! Att en modeskapare eller nån annan väljer att sponsra "ett klick för skogen" tycker jag faktiskt är bra i slutänden! Och om sponsorn gav pengarna direkt till stiftelsen istället så skulle ju lika mycket skog kunna köpas upp och bevaras, men det skulle knappast få lika mycket uppmärksamhet! Jag tycker att det fyller ett syfte i sig att medvetandegöra folk!

Sen kan jag meddela att just den stiftelsen började helt ideellt, med två tjejer som var upprörda över att en plätt på 80 ha gammelskog skulle säljas till avverkning, och att ingen gjorde nåt åt det. De jagade pengar, startade en stiftelse och fick lite uppmärksamhet i lokalpressen. De fick ihop en hel del pengar, men det var ändå oklart in i det sista om de skulle få tillräckligt för att kunna köpa upp skogen. Jag skulle hålla det för trovärdigt att just denna gång handlar det om hårt ideellt arbete, och ett otroligt engagemang. Tjejerna lyckades köpa loss den skogen, och glada över framgångarna ville de fortsätta, och köpa upp mer skyddsvärd skog! Sen flyttade jag från länet, och vet itne vad som skrivits i lokalblaskan längre. Vem vet, stiftelsen kanske har blivit för framgångsrik, de ursprungliga eldsjälarna kanske har drabbats av storhetsvansinne, men jag väljer att tro att engagemanget är fortsatt äkta. Och jag har ändå inte köpt kläder av just den modeskapare som sponsrar klicket!

[sɹǝpuɐ]

Som sagt, det är svårt att värja sig. Dessutom tycks det som att jag är den enda personen som har problem med att ett socialt nätverk som alternativ.nu utnyttjas för att sprida reklam. Eller?

I sin bok "Den själviska genen" tar Richard Dawkins upp fenomenet med "memer". Tanken med "memer" handlar om att det bland oss människor uppstår (eller skapas) tankar och idéer. En del är mer framgångsrika än andra och sprids och utvecklas. En del har till och med inneboende mekanismer som gör att de kan spridas vidare. Exempelvis idén om mission i en religion. Eller uppmaningen att skicka ett kedjebrev vidare till 5 vänner innan du hinner drabbas av en otäck olycka. Memer fungerar alltså som virus. De innehåller bara information, och behöver lura en annan organism för att kopieras och sprida sig. Ibland uppstår fel när virusen/memerna kopieras och ibland leder det till att ett ännu effektivare och mer anpassat virus, eller mem, uppstår. Richard Dawkins hävdade att det pågår en evolution även bland memerna. De bästa memerna slår ut de som inte är lika anpassade.

Kom ihåg att Dawkins skrev sin bok redan 1976, alltså långt innan "virus hoax", påhittade virusvarningar och "chainletters" började bli vanliga på Internet. De är väldigt tydliga exempel på smarta "memer". Eller "virusliknande" idéer som har inbyggda mekanismer för att sprida sig.

Observera att ett "bra" virus, eller mem, inte skadar sin värd. Bara stjäler lite resurser och kanske påverkar beteendet för att underlätta den vidare spridningen av informationen. Ett riktigt bra virus, eller mem, gör kanske till och med nytta för värd-organismen. Kanske rentav ger immunitet mot andra, mindre välanpassade parasiter.

Men vad har då memer med "ett klick för skogen" att göra?

Jo, som jag ser det är upplägget med "ett klick för skogen" ännu ett exempel på en framgångsrik mem, inte så olikt ett kedjebrev. Hur skulle man annars göra för att nå miljömedvetna konsumenter med reklambudskap? Sådana har ju typiskt Ej Reklam, tack! på sin brevlåda. Dessutom kanske dom inte tittar så mycket på TV. Här finns en stor potentiell grupp konsumenter som är knepiga att nå med reklambudskap. Hur skall man då göra för att marknadsföra sig mot en sådan grupp?

Jag kommer direkt på ett antal bra metoder, som naturligtvis gärna kan kombineras:

• Ha en engagerande sob story som är sann.
• Var liten. Ingen litar på stora företag numera.
• Infiltrera sociala nätverk. Anlita "agenter" för att prata om din produkt på olika mötesplatser.
• Skapa goodwill för att bli omtalad, utan att behöva anlita agenter. Kanske genom att bidra till olika välgörande ändamål!
• Arrangera roliga och medryckande aktiviter, där produkterna du gör reklam för visas upp.
• Utnyttja framgångsrika metoder från kedjebrev och falska virusvarningar för att sprida din marknadsföring.

Det finns en uppsjö av internet-siter som utnyttjar allt, eller en delar av detta, för att få fram sina reklambudskap. Som du kan se av länkarna ovan, så undervisas det om detta till säljare. En speciell finess med att använda olika "sob stories" är att du då kan locka olika kategorier av konsumenter. Så genom att välja rätt snyfthistoria kan man rikta sitt marknadsföringsbudskap mycket bättre än exempelvis via annonser i en tidning eller i TV.

Den riktigt fina finessen med denna typ av marknadsföring är att konsumenterna ofta är TACKSAMMA för att de blir utsatta för den. Himla bra. Det  är annat än svårflirtat folk som slänger på telefonen när man ringer dom, eller som eldar upp i kakelugnen med reklamutskick.

Observera att jag inte har något emot att folk vill bidra till att rädda gammelskog. Det jag har problem med är när marknadsföringen blir så effektiv att den till och med infiltrerar (spontant - inte via betalda agenter väl?) alternativ.nu.

A.

[Norrsken]

Observera att jag inte har något emot att folk vill bidra till att rädda gammelskog. Det jag har problem med är när marknadsföringen blir så effektiv att den till och med infiltrerar (spontant - inte via betalda agenter väl?) alternativ.nu.

A.

Problemet är väl om man upptäcker nåt man verkligen vill engagera sig för, så är det svårt att agera utan att upplåta nån form av reklamlats. Dock tycker jag inte detta är skäl nog att låta bli att agera i ett ämne som känns angeläget! Synd att sitta på baken och bara se på när skogen skövlas bara för att slippa en annons på sin hemsida..

[sɹǝpuɐ]

Problemet, som jag ser det, är att man, genom att hålla på och klicka sådär, hjälper till att visa att reklam fungerar. Och att världen verkligen VILL bedras. Lite trist att se sådant på ett forum som alternativ.nu där man tycker att medvetenheten borde vara lite högre.

Reklam, i detta fallet, är inte ett nollsumme-spel som man kan utnyttja för att göra gott. Det är ett sätt att *lura* folk att konsumera fast de inte behöver det. Och att därmed bidra till skövling av vår natur. Att det skall vara så svårt att fatta att ett klick inte är gratis, utan att det totalt sett bara kostar och förstör mer än vad det räddar gammelskog?

Skicka gärna pengar till insamlingen. Men ge fan i att sprida reklambudskap som om det vore ett frälsningsbudskap!

Ännu värre blir det när man försöker visa hur präktig man är genom att tala om att: "Jag har minsann har klickat idag!" Precis som att det skulle vara någon form av positiv handling. <suck> Och tanken med det är väl att andra skall vilja känna sig lika präktiga?

Det är väl OK om du vill klicka. Men, snälla, låt bli att föra fram det som att det var något bra du gjorde. För det var det inte. Bara lite korkat. Och att dessutom skriva om det gör det ännu lite mera korkat. Som jag ser det i alla fall...

A.