Stabil världsvaluta

[Bo]

hade vi en tid med guldmyntfot men jag tror det finns ett bättre alternativ.

Man tänker sig att myntfoten består i bestämda mängder av ett antal dagsnoterade råvaror och garantin från centralbanken består i att den köper tillbaka sedlar mot andra  råvaror så snart priset på myntfoten ökar tills priset åter är det rätta. Istället för guldreserv, klarar den sig då med optioner på råvarorna i fråga.

Centralbanken lånar alltså ut sina sedlar (som är skuldförbindelser) mot andra skuldförbindelser och ränta till banker som lånar ut dem i sin tur mot ränta och skuldförbindelser.



Kan det uppstå någon obalans genom att optionerna är i samma valuta vilket de ju blir om den blir allenarådande?

[Jerker Nordlund]

Bra idé Bo, men den är inte ny.

http://en.wikipedia.org/wiki/Terra_Currency

Och vad skall du med räntan till?  Släpp nallebjörnen nu...

The  Trade Reference Currency (TRC)  TM is a new currency privately issued by the TRC Alliance, with a built-in circulation incentive that could play a significant role in getting the world out of recession.  Its unit of account is the Terra.  It would systematically stabilize the effects on the business cycle and re-align financial interests with long-term sustainability.

built-in circulation incentive = demurrage....

[Bo]

för att göra dig glad men fick det inte att fungera. Då skulle det ju inte finnas någon spärr för hur mycket en bank lånade hos centralbanken eftersom det inte kostade något.

Med räntan har centralbanken en kran att vrida på för att få balans mellan in- och ut-flödet av sedlar över en längre tid och därmed stabilt värde på sin valuta.

[Jerker Nordlund]

Med demurrage kan bankerna låna hur mycket de vill.

Lånar de en miljard till 12 % demurrage kostar det dem 10 miljoner kr i månaden. (Det nominella värdet sjunker från en miljard till 990 miljoner)

Du kan också tänka dig att banken får låna hur mycket som helst utan demurrage, bara de själva lånar ut med demurrage.

Då är det kundernas sak att avgöra hur mycket kapital de vill förfoga över.

[Bo]

Jag ser inga. - Skulle man få det att fungera, är det för att man lyckas få till samma incitament som räntan ger och det blir samma ekonomiska effekter för alla aktörer.

[Jerker Nordlund]

Jag ser inga. - Skulle man få det att fungera, är det för att man lyckas få till samma incitament som räntan ger och det blir samma ekonomiska effekter för alla aktörer.

Låt oss sätta upp samma incitament för bägge modellerna och sen ta och räkna lite och se vem som vinner och vem som förlorar.

Förutsättningar (för bägge modellerna):

Incitament för banksparande: 4 %

Räntegap in- utlåning: 2 %

Inflation: Hälften av sparräntan. Ett hyfsad målsättning enligt de flesta nationalekonomer. Demurrageekonomin saknar inflation, då målsättningen är att bygga in den i den nominella valutan.

Sen jämför vi resultaten för fyra olika modellfall i en sluten ekonomi:

A) sparar 100 000 kr på bank

B) 100 000 kr i kommersiell cirkulation

C) lånar 100 000 kr av en bank.

D) Staten/banken som utfärdar valutan

Sammanlagt går det till så här: A) sätter in 100 000 kr på bank, C) lånar dem och spenderar genast ut dem till kretsloppet B)

Efter ett år:

Resultat för A) i ränteekonomin: 100 000 kr. + 4 000 kr ränta ger 104 000 kr nominellt. 2 % inflation på detta ger 101920 kr reellt.

Resultat för A) i demurrageekonomin: 100 000 kr.

A) har vunnit 1920 kr på ränteekonomin.

Resultat för B) i ränteekonomin: 100 000 kr reellt med 2 % inflation ger 98 000 kr.

Resultat för B) i Demurrageekonomin: 100 000 kr med 4 % demurrage ger 96 000 kr nominellt

B) har vunnit 2 000 kr på ränteekonomin.

Resultat för C) i ränteekonomin. 100 000 kr plus 6 000 kr låneränta ger en skuld på 106 000 kr nominellt. 2 % inflation på detta ger en skuld på 103 880 kr reellt

Resultat för C) i demurrageekonomin: 100 000 kr + 2 % låneränta ger en skuld på 102 000 kr.

C) har vunnit 1 880 kr på demurrageekonomin.

Resultat för D) i ränteekonomin: 2 000 kr ränta nominellt ger 1960 kr reellt

Resultat för D) i demmurageekonomin: 2 000 kr ränta nominellt + 4 000 kr demurrage.

D) har vunnit 4 040 kr på demurrageekonomin. (Eventuellt är skillnaden mindre, eftersom inflationen i ränteekonomin ökar utrymmet för ytterligare lån/sedelutgivning för att hålla köpkraften konstant - vilket kan ses som en fördel för sedelutgivaren/utlånaren)

Vinnaren i räntesystemet är spararna och konsumenterna i kretsloppet.

Vinnarna i demurraget är låntagarna och sedelutgivaren. Att låntagarna vinner innebär att demurraget stimulerar lånande och finansiellt risktagande. Att sedelutgivaren vinner innebär att inkomstskatten kan sänkas, vilket kompenserar konsumenterna för förlusterna i kretsloppet och stimulerar till arbete.

Alla vinner på demurrage utom spararna.

Räntan till spararna är helt enkelt en onödig mellanhandskostnad. Nationalekonomer brukar vara duktiga på att avslöja mellanhänder, men sparräntan missar de, eftersom de ekonomiska analysinstrumenten skapats av de kapitalstarka krafter som har mest att vinna på att bevara räntesystemet. Lika lite som en smart bilhandlare vill avslöja för kunden vilken förtjänst han gör genom sitt påslag, lika lite vill rentiärerna avslöja vilka förtjänster de gör på att valutan är felaktigt konstruerad.

[Bo]

eftersom inflationen kan tänkas bort och bara realräntan behöver beaktas.

Att flertalet ekonomer menar att man aldrig kommer under 2% handlar om ett lönebildningsproblem som jag löste genom uppfinningen av en lönevaluta med styrd inflation.

Realräntan kan ju aldrig tänkas bort utan att man hittar en företagsfinansieringsform som inte kräver kapitalinsats. Den bedömda vinstchansen för en investering har ju hittills fungerat för sovringen mellan projekt med olika angelägenhetsgrad. - Och räntan har varit vad de kapitalägare nöjt sig med som lämnat över sovringsansvaret åt mera initierade.

CENTRALBANKEN trycker standardiserade skuldförbindelser som alla känner igen och som är omöjliga att förfalska och som därmed fungerar som valuta. Dessa lånar de ut till BANKER mot en ränta vars nivå är centralbankens instrument för att styra efterfrågan på sedlar.

Som ett effektivt instrument för bevarandet av valutans värdebeständighet förfogar de också (föreslår jag) över omräkningstalet mellan valutan och LÖNEVALUTAN .

Bankerna har då motsvarande skuldförbindelser liggande hos centralbanken som valutan de lånat. Sedlarna som är skuldförbindelser bytar de mot LÅNTAGARNAS skuldförbindelser men kräver dessutom en ränta som låntagarna accepterar att betala eftersom deras egna skuldförbindelser inte fungerar som allmänt erkänd valuta. Den ränta de själv ger till INSÄTTARNA, vars pengar de också lånar ut, är lägre eftersom de vill ha betalt för sin förmedlingsverksamhet.

I denna ordning finns inget som kräver ökning av sedelmängden eller ansamling av profit.

[Jerker Nordlund]

eftersom inflationen kan tänkas bort och bara realräntan behöver beaktas.

I så fall får du en negativ realränta på omsättningskapitalet.

[Jerker Nordlund]

Att flertalet ekonomer menar att man aldrig kommer under 2% handlar om ett lönebildningsproblem som jag löste genom uppfinningen av en lönevaluta med styrd inflation.

Det finns andra förklaringsmodeller och orsaker till inflationen. En är att räntan och den galopperande skuldättningen i sig skapar inflation.

Systemet med demurrage syftar bla till att ta bort det  inflationstryck som skapas av räntan.

[Bo]

som bankerna kräver av låntagarna är det bara den andel de själva betalar som reporänta till centralbanken som kan vara problem eftersom resten är pengar som cirkulerar normalt i ekonomin.

Om räntan centralbanken tar för sin utlåning har funktionen att styra nivån på folks spenderlust så att det inte konsumeras mer än som produceras, bör den helst gälla även redan tagna lån och det är kanske vad som gäller (?).

Att de alls tar ränta skulle kräva tilltagande utlåning exponentiellt, om enda vägen pengarna kunde läcka från centralbanken vore via bankerna och mot ränta men centralbanken har ju egna kostnader för sin verksamhet och sedan spills det väl över i statsbudgeten också.

Lyckades man etablera säkra skott mellan sedelpressarna och statsbudgeten, kunde det uppstå problem men säkert inte utan en bra lösning.

T ex att läckaget till budgeten tilläts men inte fick överskrida reporänteintäkterna.

Hela resonemanget grundas på den gamla ordningen med sedlar i omlopp eftersom jag inte kan genomskåda komplikationer som kan uppstå i den nya kontantlösa ekonomin.

[Bo]

I så fall får du en negativ realränta på omsättningskapitalet.

Vad och varför?

[Bo]

måste styra mer än sedelmängden för att ha någon effekt. Någon som vet?

Sedelmängden motsvarar bara 12000 per svensk.

[Jerker Nordlund]

Vad och varför?

ett senkommet svar:

Om du bara betraktar realräntan får omsättningskapitalet en negativ ränta, eftersom inflationen verkar på det men det inte har några ränteinkomster.

[Don Purush]

jag röstar på rostade pengar.