Getingbo inne i väggen vid ingångsdörren

[Svart]

Kanske för att getingar blir en plåga när sommarens arbetsuppgifter tagit slut för dem.
* De ska in i huset hela tiden.
* De kryper ner i småbarnens saftglas.
* De lägger sig i sängarna.
* De lägger sig i skorna.
* De blir som tonåringar och attackerar hellre än kliver undan.

Jag avskyr getingar och det står jag gärna för. Men nu med bebis och småbarn blir det ju ännu värre, hittar jag dem i barnsängen på kvällen blir jag arg.

[torpjens]

(Jag tycker det är märkligt hur människor som i vanliga fall är djurvänner, är så förtjusta i att använda grymma metoder för att döda djur som faller utanför den mänskliga vänskapen; getingar, skator, ormar...)

Det finns inget egenvärde i grymhet. Många effektiva metoder är grymma och det är effekten jag är ute efter. Vet inte om olika människor är olika irriterande för getingar men mig verkar de ogilla. Jag har, sant, varit med om att sitta i lugn och ro ute och en geting som flyger förbi ovanför mig störtdyker ned och sticker mig i nacken.


Du har tur som har snälla getingar, inte alla har det så bra.

[ensamhet]

Getingar vaktar gården också, de känner igen de som ska va där och jagar främlingar.

När de kommer in och inte hittar ut, så tar man lite sylt på fingret och låter de sitta där medan man bär ut dom.
En burk/glas och nån skiva som en del använder blir de bara förbannade av.
Jag brukar ställa nån dricka burk, med en skvätt i eller ett fat med sockervatten i fönster som är öppna och då nöjer dom sig med det och yrar inte runt inne.

[Själv är bäste dräng]

Getingar är rätt intressanta, men det finns lägen då man verkligen inte vill ha dem i närheten. Ibland har man dock bara kommit på kant med dem tidigare och har svårt att komma på god fot med dem. Det finns fler arter och dessutom kan de vara olika snarstuckna

Jag var fem år när vi flyttade ut på landet, och fick en dålig start med getingar. De var verkligen arga och kunde sticka helt utan anledning. Som barn var jag inte speciellt smärttålig heller, så getingarna blev inte något favoritdjur. Nu för tiden så stör de inte mycket, men ibland behöver de tas bort. De kan ju vara farliga för små barn och givetvis om man är allergisk, men man bör komma ihåg att barn över huvud taget tycker att getingstick är en stor grej, som vi vuxna kanske inte bryr oss om så mycket. Synd om barnen blir getinghatare i onödan.

Jag låter inte getingar sitta på min hud som ensamhet gör. Getingar kan göra små provstick och så bits de också ibland. En gång när jag stod och plockade fisk ur nät så var det fullt av getingar som lockats dit, så jag drog på mig ett par latexhandskar (tunna som läkare använder) och getingarna kröp på händerna. Det tunna gummit hindrade dem från att få till sina provstick, men jag tror att de orkat igenom om de blivit arga. Kände tydligt när de bet i alla fall. De var inte arga, utan skulle bara hämta kött åt larverna. Två dagars arbete med näten och jag fick bara ett stick, det var en förvirrad en som gjorde ett provstick genom ett lufthål i kepsen

[Själv är bäste dräng]

Har idag för första gången blivit stucken av en bålgeting. Den kom i kläm mot underarmen när jag vek ihop en pläd. I början gjorde det ont som av en vanlig geting, men smärtan är kvar efter två timmar så lite skillnad är det allt. Jag minns min mors varning för dem när jag var liten - Två bålgetingar kan döda en häst.  Men jag tror nog man kan ändra den gamla skrönan till - Tio bålgetingar värmer som ett knippe nässlor

[bo_i_dala]

En metod som har funkat ypperligt för mig är att låta getingarna vara. De vill nämligen inte bli störda, och det är därför de som regel bygger sina bon ur vägen för människor (vinden på ett hus, under ett golv eller i en vägg som i denna jättegamla tråd). Låter man dem vara är det ingen fara, och risken att bli stucken är liten, för att inte säga obefintlig.
Anekdotiskt exempel:
Förra försommaren upptäckte vi ett litet getingbo i hörnet av innertaket på vår pensionärskuvös. Det hade stått några saker där, så getingarna hade boat i skydd av sakerna, som vi alltså tog bort. Min man var lite bekymrad, men jag sa att boet fick vara så länge getingarna inte störde oss, för då skulle det väck. Vi lämnade en liten springa öppen i skjutdörren hela tiden, så de skulle kunna flyga ut och in som de ville. Och sommaren gick och boet växte. Getingarna lät oss vara, de var bara intresserade av att bygga sitt bo och sköta det. Vi satt ofta ute och fikade, men de var inte intresserade av fikabordet heller, de bara flög fram och tillbaka till sitt bo, raka vägen. Ingen blev stucken heller, förstås. Så vi levde i fred, människor och getingar, hela sommaren.
I år fanns ingen avskild plats i pensionärskuvösen för dem att hålla till, så därför har där inte blivit något getingbo.

(Jag tycker det är märkligt hur människor som i vanliga fall är djurvänner, är så förtjusta i att använda grymma metoder för att döda djur som faller utanför den mänskliga vänskapen; getingar, skator, ormar...)

Hej!

Håller i sak med dej MEN nu var det frågeställarens problem som skulle lösas- vi kan i en annan tråd diskutera det du tar upp. MVH/ Bo

[Skogsvilde]

Hej!

Håller i sak med dej MEN nu var det frågeställarens problem som skulle lösas- vi kan i en annan tråd diskutera det du tar upp. MVH/ Bo

Spännade blir det när gammalt flyter upp till ytan.