Hjälp med Ligghall

[Tjalve]

För slaktdjur så räknar man väl slaktvikten, dvs ca 1/3 av djurets levande vikt?
Men hur räknar man med kilovikt på kalvarna? Det måste ju vara levandevikten man räknar på?

Men om man får lika mycket för en kalv som för ett fullgånget slaktdjur varför har någon då ens slaktdjur?

Halva levandevikten brukar man säga är slaktvikten som man får betalt för. För kalvar och livdjur är det som sagt levandevikten som räknas. Ca 18kr/kg för levandevikten för tjurkalvar.
Köper man köttjurar för 8000kr på hösten så kan man slakta de till sommaren för minst 300kg * 40kr/kg=12000kr. Ofta väger de mer och med lite antal får man upp kgpriset än mer.

[Mört´n]

Men jag ha hört att jag inte kan räkna med mer än ca 7000 kr per djur..
Är det stora prisskillnader mellan slakterierna? om ja, vilket/a ska jag kolla närmare på?

[Tjalve]

Det kanske är stor skillnad mellan södra Sverige och Norrland. Men det måste väl finnas inköpare på era slakterier också som man kan förhandla med och få upp priserna en bra bit över notering.

[Karlsdotter]

Det brukar vara skillnad på vad man får av slakteriet om man har kontrakt med dem eller inte. Sedan kan man söka leverera tex gourmeklassning på köttet och då får man också mer betalt.

Men för att köpa in kalvar och föda upp sista tiden för slakt så är det dåligt betalt om man ser skillnaden på inköpt pris och uppfödningskostnad mot vad slakten ger.
Har köpt in tjurar förr och fött upp och det bär sig inte, speciellt inte nu när bidragen sjunker med.

Så kor och föda upp kalvar som säljs till andra som föder upp ger mer. Har man kor som är av mindre ras så drar de mindre foder över vintern i underhåll, tex abeerdin angus.

[Mört´n]

Jag tror jag nu har kommit fram till att jag ska köra på att föda upp kalvar, tack för tipset!
Sen så ska jag bara riva ut allt som är i ladugården och ha den som hölada, den ska vara nog stor för det.
Då sparar jag in att lägga nytt golv i alla fall.
Sen så bygger jag ett matbord mot ladugården och har en skrapränna bakom, och gödselstacken bakom skraprännan.
Sen så bygger jag ett "paragrafskydd" med jordgolv 30 m bort på en liten backe.

Jag tror att det blir billigast så.

Men om jag nu inte ska ha djuren inne i värmen under vintern så behöver jag veta hur mycket mer dom kan förväntas äta.
Jag har hört att Hereford behöver mellan 7-10 kg hö/dag beroende på om man tillskottsfodrar eller inte.
Är det vad jag kan förvänta mig?

Sen en bild på vad jag hade tänkt.


Jo en sak till, behöver jag hägna in gödselstacken, eller kommer dom inte att va i den?

[mwson]

Jag har Hereford ,7 kor, tjur och 6 kalvar, de äter ca en 500 kg rundbal/dygn (enbart grovfoder).
De är nyfikna djur så du behöver nog hägna in gödselhögen, du bör också grusa en del runt matplats och ligghall för att öka bärigheten höst och vår.

[Karlsdotter]

Skrapgången i en lösdrift ska vara bred och grund inte som i en mjölkladugård. Helst så att du kan köra en traktorskopa för att göra rent.
Hur har du tänkt fylla foderbordet?

[Tjalve]

De flesta utfodrar med traktor och har därför matbordet ytterst men det är klart ska du bara bära foder för hand ligger det mer skyddat intill väggen som på din ritning.
Skrapgången behöver nog vara minst tre metet bred, det är ju där djuren står och äter och det måste gå att passera bakom ett ätande djur. Regler för bredd finns hos Jordbruksverkets hemsida. Jag skulle göra ett matbord ca en halvmeter högre än skrapgången. Sedan en klack tjugo cm bred och tio cm högre än skrapgången precis framför matbordet, detta minskar risken för att djur skiter på bordet.
Det blir ganska rinnande gödsel eftersom inget strö finns i gången så det bästa är nog att göra det i en brunn. På platta rinner det bara iväg. Eller en djup platta med kanter som du skrapar gödseln direkt i från skrapgången.

[hummelur]

Hej
Tittade på din skiss. Funderar på om du kanske vinner på att ha gödselförvaring, som en rät förlängning på skrapgången.
Om du gör enligt skissen då måste du "bära" i exempelvis skopa. Det kommer att ta mycket längre tid, blir mer arbete o likaså kostnad.
Det  jämfört med att kunna "skrapa".
(Skriver "gödselförvaring" eftersom jag inte vet vilket du bestämmer dg för.)

[Guran]

Men varför inte gatsten? Det borde väl finnas med olika yta eftersom det används som... gatsten..? Samt eftersom det används som gatsten torde det väl fungera att skotta och köra på eftersom det skottas och körs en hel del över just gatsten? Visst ser man att vissa gatstenar släppt någon gång men de brukar (väl?) sättas tillbaka i sådana fall?

Apropå minus 30 så ska att det ändå ska gå att ha nötter i kall lösdrift. Jag själv är ingen vän av kalla lösdrifter i vårt land då jag själv tycker det är alldeles för kallt dels för mig att jobba med djuren dels att det syns att djuren fryser, enligt mig. Flera förfrysningsskador på juver och ffa spenar redan vid ganska få minusgrader vittnar om det. Visst kan det fungera i kombination med varmstall; när djuren fryser så tar man in dem. Men det är okej att ha kall lösdrift enligt djurskydd så måhända överväger fördelarna med att djuren kan röra sig hyfsat fritt (hagarna/lösdriften brukar ju verkligen inte vara tilltagna så att de stimulerar till rörelse...) och födointaget ska till viss del kunna stävja att djuren fryser. Mängden päls har förstås betydelse men pälsen har vi antagligen anpassat efter avel så att den inte är särskilt funktionsduglig åtminstone vintertid. (Förstår förresten inte riktigt att en del har vanan att klippa mjölkkor som går i kall lösdrift?)

Många får trixa och greja för att få lös nyfödda kalvar ur frusen gödsel (fötts någon gång mellan 20 och 06.00) och det är allt ifrån djurvänligt tycker jag.

[Karlsdotter]

Här har korna tre väggar och tak i form av ett godkänt format. Och på hösten så gödslas det ut en gång ganska tidigt så att en ny bädd hinner börja bildas. Den börjar då kompostera sig innan det fryser till i marken, vilket är förutsättningen. Sedan fyller man på halm eftersom korna skitar ner så det alltid är rent och varmt. Jo det blir som en varmkompost och alltså varmt för djuren att ligga där inne.
Fyller halm ca varannan gång mot foder som fylls på var tredje dag. Tre rundbalar åt gången. Just nu 16 djur i gruppen och då alltså ca en bal per dag i förbrukning. Ingen spannmål eller andra tillskott förutom mineralbalja och saltsten. Två vattenkoppar, en i ligghallen och en på andra sidan deras rasthage båda eluppvärmda.
Enda rengöringen som görs vintertid är runt foderhäckarna för rundbalarna. Och då med traktorn. Inget i ligghallen för att inte störa komposteringen och värmen i bädden.
Har aldrig varit problem med köldskador på några djur inte ens årskalvarna.

Och gatsten med kogödsel och urin blir som en halkbana åt djur och ägare. Risk för många svåra skador där.

[Tjalve]

En skrapgång som skrapas med traktor behöver nog vara av cement. Men om du ska använda det som hårdgjordning under en djupströbädd spelar halkigheten liten roll eftersom djuren alltid går på en ströbädd. Men även där tror jag det blir svårare att mocka ut när man inte har helt golv.

[Mört´n]

Skrapgången i en lösdrift ska vara bred och grund inte som i en mjölkladugård. Helst så att du kan köra en traktorskopa för att göra rent.
Hur har du tänkt fylla foderbordet?

Jag hade tänkt bära för hand och ge foder från insidan av ladugården. Alltså stoppa fodret genom väggen och rakt ner i en foderhäck.
Detta för att slippa springa lika långt med höet samt slippa klämmas bland ivriga kor.

Skrapgången i en lösdrift ska vara bred och grund inte som i en mjölkladugård. Helst så att du kan köra en traktorskopa för att göra rent.
Hur har du tänkt fylla foderbordet?

Tack så mycket för informationen, jag visste inte att den skulle vara så bred.

Hej
Tittade på din skiss. Funderar på om du kanske vinner på att ha gödselförvaring, som en rät förlängning på skrapgången.
Om du gör enligt skissen då måste du "bära" i exempelvis skopa. Det kommer att ta mycket längre tid, blir mer arbete o likaså kostnad.
Det  jämfört med att kunna "skrapa".
(Skriver "gödselförvaring" eftersom jag inte vet vilket du bestämmer dg för.)

Det lät smart. Varför jag tänkte som jag tänkte var ett det sluttar ner mot gödselstacken från den tänkta skrapgången. Sen där gödselstacken skulle stå är det ett tvärt fall med ca en meter med en väg alldeles nedanför. Jag tänkte att det skulle underlätta lastningen av gödselspridaren på vårkanten avsevärt.

[Karlsdotter]

Ett förslag
Sjukboxen är gjord på samma sätt som kalvningsboxarna men lite större, går att dela av om det behövs annars är rörelse bra. Foderbordet dit är i samma linje som det för kalvningsboxarna.
En dörr kan öppnas från insidan ladugården ut på foderbordet så du kan gå säkert mellan grindarna och inte bland djuren.
Inredningen gör du enklast och billigast av lösa grindar som förankras i stolpar som du fäster med jämna mellanrum i ladugården. De grindarna kan du även sen nyttja utomhus vid flyttar eller då grupper ska delas osv.

[Mört´n]

Det är inget fel på den idé Karlsdotter men jag tror den hamnade 200 000 kr över budget tyvärr

Kan man ha ett tillfälligt "mini tak" över foderbordet men som inte når över skrapgången?
Detta för att min traktor som jag för tillfället har ska kunna skotta skrapgången. Jag tänkte att jag kunde skaffa en mindre traktor när ekonomin tillåter.