Upprättstående vävstol

[idamaria]

Vet inte riktigt vad man ska kalla den, är det upprättstående vävstol?

tänkte ja startar en ny tråd, för jag är nyfiken på den här vävtekniken och som ja förstår det måste det ju finnas flera versioner av denna vävstol, och olika varptekniker.

Tar mig friheten att ta Shadows frågor och funderingar med hit.

"Men jag förstår inte hur du menar: "Man väver på en bandgrind inte en brickväv"?
Missförstod du det jag skrivit....?"

nej tror inte ja missförstod vad du skrivit, jag menar att just det jag känner till, där har man använd en bandgrind, utan brickor, skillnaden kanske inte bli någon nämnvärd, det var bara en parentes egentligen.

Varpstolen är jag också undrande över? Har inte sett eller hört om någon sådan i vikingakretsar.

Jag vet inte hur det går till i vikingakretsarna det ska ja erkänna inom ranvävningskretsarna där använder man sig av en varpstol som inte liknar den som man har till vanlig vävstol. bifogar en bild så ser man hur den ser ut ungefär Jag har som sagt var aldrig vävt på en sådan här väv så jag vet ju inte hur det går till i praktiken, men jag blir mer o mer sugen på att lära mig det

[482]

Fiffig varpstol det där!
De modellerna jag har sett bygger på samma princip och verkar komma från de samiska kulturområden allihopa.
Man har satt upp varpar med bandgrindsvävda band, med brickvävda band eller bara genom att lägga varpen runt ett snöre. Tror det tidigaste fyndet av en bandgrind är från 1200-talet men tuskaftsvävda band finns från stenåldern... så man vet nog inte hur folk gjorde egentligen. Även om man använder brickor behöver man ju någon sorts varpstol eller anordning som håller reda på varpen.
Tänkte passa på att säga att uttrycket "rundväv" används för två olika saker: dels tyg där man lägger inslaget runt om  (på bredden) och dels en vävstol där man varpar runt om - på längden alltså. Det kan bli missförstånd av sånt...
Det finns ingen gräns för hur brett man kan väva i en varptyngd vävstol eller i en rundväv(stol). Tror det bredaste tyget man har hittat är 3 meter brett och då har flera vävare arbetat samtidigt. På den varptyngda kan man också väva så långt man vill medan på rundväven begränsas längden av omkretsen på vävstolen.

[Shadow]

Varptyngd vävstol är det jag har hört eftersom varpen spänns av tyngder som hänger ned. Men upprättstående vävstol kan man väl också kalla det eftersom det är så den står.
Vad gäller själva varpningen så sker det, på de vävar jag sett på vikingamarknader, direkt på vävstolen med brickvävt band i början. Där inslagen i brickväven blir varptrådarna i den stora väven. Men varpningen sker på samma sätt som det bilden på varpstolen visar!
Tuskaftsvävda band har jag inte sett alls vid de vävarna. Men har hört att tygremsor (antagligen tuskaftsvävda) användes som dekoration på kläder.
Vad gäller bandgrind så är det medeltid fynden kommer ifrån. Har hört 1200-talet jag också.
Visst kan man väva så långt tyg man vill på en varptyngd vävstol, men med tanke på att det blir en hel del varp att hålla ordning på så håller jag fast vid att det är enklast med några meter istället för ett tiotal.
Det jag har i tanken är ju vikingatid, men visst kan teknikerna förändrats genom tiderna. Och även från olika kulturer.
Nyfiken på tyget på 3 meters bredd! När är det fyndet från? Och hur långt är det + användningsområde?

[482]

Tror 3-meters tyget var från ett mossfynd i Danmark eller Norra Tyskland så det kan ha varit Hald som skrev om det. Eller Schlabow - eller Hoffmann kanske? Skall se om jag hittar ref.  Här är i varje fall en bild från en lite bredare grekisk vävstol där man är två vävare.



På Island hade de på 1200-talet lagar  som sa att vadmal skulle vävas minst 20 aln långt (ung. 10-11m) och ungefär 1 m brett. Det var standardiserat då och det finns teckningar av Olavius där man ser varpflätan hänga på översidan av vävstolen. Jag hittar ingen bild på nätet tyvärr.
Tror det är mycket forskning kvar tills vi får veta allt om historiska vävstolar! Många gånger förstår man ju heller inte vad man hittar - det ser ju mest ut som  en hög med pinnar  

[Shadow]

Ställde frågan på Historiska museets forum och fick svar om att samerna började använda den ganska sent, 1500-talet.
Och att det är vanligt att man startar väven med brickband, som jag tidigare skrev.
Om det nu var lag på att vadmal skulle vara 1 meter brett så varför skulle man väva andra tyger bredare?
Det förekom kanske bredare vävstolar, men det var nog inte bland "svenssons". Iaf inte under vikingatiden.

Ska nu läsa hela tråden där o återkommer med mer fakta!

 

Har nu läst, men det stod inget nytt av intresse där :-)

[482]

Ställde frågan på Historiska museets forum och fick svar om att samerna började använda den ganska sent, 1500-talet.

Bäst att precisera att jag skrev om varpstolen - inte om vävstolen. Det är alltså varpstolen som återfinns på bild lite varstans.

Och att det är vanligt att man startar väven med brickband, som jag tidigare skrev.

Mja, det kanske man kan säga... Men av t.ex Överhogdalsbonaderna har en ett  tuskaftsvävd band (3x3 tr), en annan öglor med rester av ett snöre och  den tredje har bara öglorna kvar, alla är alltså utan brickvävda band. Så man kan kanske säga att det motsatta är sant också?

Om det nu var lag på att vadmal skulle vara 1 meter brett så varför skulle man väva andra tyger bredare?

Det är väl helt enkelt så att de som inte var isländska produktionsvävare på 1200-talet  kunde göra som de själv ville? Och gjorde det?

[idamaria]

Ställde frågan på Historiska museets forum och fick svar om att samerna började använda den ganska sent, 1500-talet.
Och att det är vanligt att man startar väven med brickband, som jag tidigare skrev.

Hm, jag har läst källor där man säger att samerna vävt ranor på den här typen av vävstol sedan 600-talet, och möjligen tidigare. Var dom uppgifterna kommer ifrån vet jag inte mer än att fått veta det via norska husfliden, men varför det kanske inte är lika känt att man vävt innan 1500-talet är för att det finns nedtecknat att samerna på 1500-talet använde ranor att betala skatt med.

bland samer idag är det i nog bara sjösamerna som väver på upprättstående vävstol och där är det inte idag vanligt med brickband, där använder man sig av en enkel grindväv/bandgrin/vävsked. Men så kan man ju ha använt det förr, men under 1900-talet, enligt det jag läst och hört är det inte brickband som används. men kanske bland andra som använt denna vävteknik att man använt brickband.

nåväl, idag är det ju ett ganska smalt område, man väver i princip bara inom ett område, o då är det bara ranor man väver, ja en del bild/konstvävnader har ja också sett, men inte tyger på det sättet, undrar om man gjorde det förut...aldrig hört något om det...

undra varför dom hade en sån lag, en meter brett är ju väldigt smalt, ganska opraktiskt kan man tänka sig om det ska bli kläder eller sånt av det.

[482]

Intressant att samerna vävde ranor på 600-talet, jag skulle gärna ha mera info om det! Det vanliga är annars att man säger att samerna inte hade får före 1500-talet och därför heller inte hade vävstolar. Det behöver inte finnas någon sammanhang mellan de två tycker man - om det med fåren stämmer.
De isländska lagarna kom säkert till för att folk inte gjorde som de skulle, de fuskade Man tror att vävarna där hade svårt i konkurrencen med de engelska och nederländska vävarna som redan använde trampvävstolen. För att få såld sin vadmal var de tvungna att ha en standardiserad produkt - "ett starkt varumärke" och vadmalen skulle då vara 20 alnar långt och 2 alnar brett. (1 alen=57 cm).  Det fanns olika kvaliteer, en del kunde användas som "inpackningspapper" och annat till kläder. Kläderna på den tiden var nog huvudsakligen gjorda på raka stycken och då räcker bredden till.

[Shadow]

Några av uppgifterna jag tidigare skrev har jag fått från en tjej som läst på textilhögskolan i Borås, Textilvetenskap med inriktning mot handvävning.

Om man ser på fynd av kläder från vikingatid ser man oftast att kläderna är gjorda av smala (ca 70-90 cm) tygstycken och massor av kilar!!! Alltså inte alls opraktiskt med den bredden på väven! Snarare väldigt praktiskt med tanke på att det inte blir lika mycket jobb med att klippa till och sy kläder.

När jag nu pratar om varptyngd vävstol är det forntid jag tänker på och inte nutid! Och då var det vanligast med brickband (vilket jag skrivit tidigare!) i början av väven.

Vad gäller samernas tidigare vävsätt (från 1500-talet) så borde det ju vävts både raner och tyger på samma sorts vävstol!?! Jag förstår inte vitsen med att ha olika vävstolar!?

Kallades folkgruppen samer redan under Vendeltiden? Undrar bara med tanke på det som skrevs om att de använde varptyngd vävstol redan på 600-talet. Då är vi ju på samma tidsperspektiv som jag pratar om! Och sannolikt så användes nog vävstolen då på det sätt jag tidigare skrivit. De vävde nog sina raner, men även allt annat tyg som de behövde på samma vävstol! Men med dåtidens teknik, inte nutidens.

Allt förändras genom åren!

[idamaria]

jo, allt förändras genom åren, det var nog det jag syftade på, att förr i tiden kan mycket väl brickband ha används, det vet ju inte jag någonting om eftersom jag inte är så påläst inom ämnet, kan bara gå på det jag läst och hört

jag vet inte då hur det är rent historiskt när man började och hur man gjorde, det kan ju mkt väl vara så att samerna inte vävt innan 1500-talet, men när det finns skrivet att man vävt redan på 600-talet så borde det ju finnas någon grund bakom den informationen, vet dock inte var man ska få reda på mer om den saken. jag själv är väl mest intresserad av hur traditionerna sett ut dom senaste si så där 200-300 åren och hur det ser ut idag, och pratar både om dåtid och nutid. Det är intressant att veta en tekniks ursprung och hur den har förändrats.

Nå vad gäller samer och olika vävstolar kan man kanske förklara det som så att den varptyngda, rátnostuolet tar väldigt mycket mindre plats än en vanlig vävstol, och plockades också ner efter användning eftersom man inte hade så mkt plats, eller inte var bofast på samma plats året om, men kanske eftersom fler blev boftasta och fick kanske större hus så började man använda vävstolen, så det kan ju hända att man använt dom paralellt med varandra kanske. Man kanske började väva annat på den vanliga vävstolen, medans man fortsatte att väva ranor på rátnostuolet. Jag vet ju inte, ja bara funderar lite kring saken Men jag tror också man kan ha vävt tyger på den rátnostuolet.

Okej, ja men då låter det ju inte alls opraktiskt, har inte någon kunskap om vikingatida kläder så ja visste inte bättre

[482]

När jag nu pratar om varptyngd vävstol är det forntid jag tänker på och inte nutid! Och då var det vanligast med brickband (vilket jag skrivit tidigare!) i början av väven.

Nu har jag läst vad du skrev på Historiska Världar - men vi har ju inte diskuterat vilken av den samiska eller den greska vävstolen som var äldst? Eller olika sätt att varpa?

Du fick ju några bra lästips t.ex Kirkes Vaev. Här kommer ett citat därifrån s.98:" Opsaetningsbånd med trendeffekt (trendreps) är de almindeligste og mest utbredte med de tidligste kendte eksempler fra schweizisk stenalder og det seneste fund fra Skjoldehamn i Nordnorge fra ca. 1500 e. Kr."
De vanligaste uppsättningsbanden är alltså tuskaftsvävda skriver Staermose Nielsen. Nu kan man iofs väva sådana band med brickor men det är nog inte det du menar när du skriver "brickvävda band"?

(Skjoldehamndräkten är nu daterad till runt år 1000 och man tror att den  möjligen tillhörde en samisk kvinna.)

I samma bok nämns också att Marta Hoffmann som "ad filologisk vej kunde fastslås at alle betegnelser for samevaevens forskellige dele er låneord fra primitiv norsk, hvilket betyder, at ordene er overtaget samtidig med vaeven fra norsktalende naboer på et tidspunkt forud for 600 e.Kr. og maens det vaevede opsaetningsbånd fulgte opstadvaeven loyalt."

Skönt - så var det uppklarad var de uppgifterna kom ifrån!

[idamaria]

ja se där, det var intressant

nej o nej, jag ska vara tydlig o säga att ja mende att samerna använder sig av en teknik som härstammar från grekerna, ja alltså inte att samerna skulle varit tidigare än dom med vävtekniken, så där så ingen har missförstått mig

hur det nu än gick till på den tiden så är ja intresserad av att lära mig den vävtekniken som man idag tillämpar för ranvävning, men då måste jag till Norge, och när ska man ha tid och möjlighet att göra allt man vill? :/

[Shadow]

Det vore ju synd om du måste till Norge för att lära dig väva ranor! Har du hört med Husfliden om de kanske har något kompendium eller liknande som de kan skicka? Borde ju vara lättare...  

Med brickvävda band menar jag att banden, oavsett teknik, är vävda med just brickor! Enkelt!  

[482]

Norsk Folkemuseum hade en "Filmautomat" där man kunde titta på filmer om vävning på varptyngda vävstoler,  den har varit nere ett par år nu   Men om man söker på "greneveving" i databasen så får man i det minsta upp rätt så många sv/v bilder:
http://www.norskfolkemuseum.no/primusweb/index.html
bl.a. några där man varpar med band på varpstol.

[482]

Tänkte bara tillägga att det är Marta Hoffmann som skriver om tre meter breda vävar. Det skall vara i "The warp-weighted loom" - har tyvärr inget sidnummer.

[idamaria]

Det vore ju synd om du måste till Norge för att lära dig väva ranor! Har du hört med Husfliden om de kanske har något kompendium eller liknande som de kan skicka? Borde ju vara lättare...  

Med brickvävda band menar jag att banden, oavsett teknik, är vävda med just brickor! Enkelt!  

jo men ja vet ju i teorin hur man gör, har ju läst på o hört mig för ganska mkt, men inte något hantverk är lätt att lära sig från ett kompendium, dessutom handlar det om speciella mönster för just dom ranorna ja vill väva, ja vill väva just dom från en plats som heter Manndalen

men det är väl en speciell teknik att väva med brickor? i mina ögon ser det inte så lätt ut, men ja antar att ja e för insnöad på att väva på bandgrind o plocka mönster

[482]

Tror du fixar att väva med brickor hur lätt som helst Det är bara att ta en hög spelkort och börja. Klipp korten kvadratiska med avrundade hörn, rita en så stor cirkel som möjlig på korten och gör hål (med hålslag?) i varje hörn på den ritade cirkeln.
Så är det bara att trä brickorna i valfria färger och börja väva efter att ha fäst ena änden av trådarna någonstans och den andra i ett vanligt midjeband.

Tyvärr finns det inte några riktigt bra böcker om man vill lära sig, man får plocka lite från alla och leta på nätet. Det som krånglar till det i onödan är att saker heter olika hos de olika författarna - det finns ingen allmän accepterad terminologi förutom Collingwoods kanske.

[idamaria]

Hm, men hur får man mönster, man måste väl ha nå system i hur man trär brickorna?

[482]

Mmm - det är bra att ha något system!
Mönstret bildas av trådarna i brickorna, inslaget syns inte alls så om du träder t.ex en bricka med rött, grönt, blått och gult får du små stygn av rött, grönt, blått och gult på höjden i väven om du vrider framåt. Vrider du bakåt blir det gult, blått, grönt och rött på höjden. Flera brickor bredvid varandra bildar  mönstret. Om du ritar färger i 4 rutor på höjden och i så många rutor på bredden som du vill ha, får du en trädningsordning.

Varptrådarna vrids om varandra och låses av inslaget och beroende av åt vilket håll man har trädd brickan, lutar stygnen åt höger / eller åt vänster \. Om stygnet lutar åt vänster ena gången och åt höger andra gången får man det som ser ut som stickat - en \/  - det brukar kallas maskeffekt.

Var det begripligt?

Jag har ett bra nybörjarmönster på 8 brickor som jag kan ladda upp senare idag om du vill - men då kanske vi skall starta en ny tråd?

[idamaria]

hm...jag hänger inte helt med, försöker föreställa mig hur det ska gå till, men eftersom ja aldrig ens sett någon göra det, utan bara lite bilder o sånt i vävböcker e ja rätt förvirrad.

Tja, just nu har jag inte tid att sätta mig ner o lära mig detta, har flera meter band som ska bli klar till en vagga som ska ställas ut om en månad, så nu får ja nog hålla mig till mitt mönsterplock

Men tack så mkt för förklaringen