Komposterad stallgödsel

[Anders S]

Hallå
Svaren finns till stor del i det jag redan skrivit.

Angående storleken på era gårdar så framgår den inte av vad ni skrivit. Det blir naturligtvis större ansvar med en större gård, mindre med en mindre, men principerna kan vara ungefär desamma. Dock verkar det som djurhållningen är mer omfattande än växtodlingen (en del av problemet väl?), så storleken på grönsakslandet säger väl inte allt? Hur många djur, hur mycket betes- och slåttervall?

Att kunna odla jorden är väl en urgammal kunskap och inte särskilt akademisk? Skaffa en grundläggande odlingsbok.

jag tycker fortfarande att ditt resonemang är rent teoretiskt, det låter som att du läser innantill ur en bok. jag förstår hur du menar, i teorin, men jag förstår ändå inte hur du tänker. så hellre än att odla exempelvis pumpor eller andra gurkväxter direkt i gödseln, ska man göra vaddå med den? lägga den i säckar och hoppas att nån vill ha den, vilket det uppenbarligen är problem att hitta någon som vill?
som någon tidigare skrev, alla odlar inte vall. jag har ett 50 kvm stort grönsaksland no more. och tillgång till obegränsade mängder fårgödsel. självklart gödslar jag inte jorden mer än nödvändigt, jag har även gammal gödsel, smulig och fin att jordförbättra med. men varför skulle jag inte lägga gödsellimpor (dvs blanda ut gödseln med annat organiskt material + bladmassan när säsongen är slut, för att på så sätt tillverka ny jord på sikt= kompostering)  att odla pumpa i, när den gödseln annars ligger oanvänd i ett stort berg och hursomhelt läcker ut en massa kväve? eller helt enkelt sätta plantorna direkt i högen, när den ändå finns?

du skriver "om vi lärde oss odla jorden". det verkar vara ett bergrepp i din akademiska värld; vill du förklara vad du menar?

det du beskriver riktar sig inte till oss husbehovsodlare, utan till större småodlare och storskaliga odlare. i det fallet håller jag med om vad du säger.

[Anders S]

Intresse finnes. Jag sitter nu med en stooor hög hästgödsel, från 20 hästar under 2 års tid. Ena hälften (den äldre) är kutterspån och den andra är havrehalm.

Jag har inga planer på vallbrott då det blir för dyrt. Jag har 12 hektar betesmarker som är "gamla", kanske 10 år. Jag har fått löfte om en fastgödselspridare model äldre på lån.

Jag har beslutat att inte använda konstgödsel längre på vallarna, så jag skulle uppskatta tips på hur jag går till väga för att bäst använda denna stack.

Kompostering av gödsel

I liten skala görs det för hand, i större skala med frontlastare (helst, annars handkraft) plus stallgödselspridare. Gödsel med strö behöver i princip ingen annan tillsats än jord, ca 10% av färdig mängd, helst lucker och fin jord. Man kan även sätta till kalk, stenmjöl och/eller aska (ca 1% tillsammans). Det är också bra att sätta till mogen kompost om man har (ca 10%) men man kan starta utan. Gödsel utan strö behöver tillsättas strömaterial, i ungefär samma mängd som man normalt strör i ladugård/stall. Strömaterial kan vara t ex halm, (oanvändbart) hö, torv, eller träflis/spån. Torv brinner dock inte särskilt varmt, så kanske man finner att man även något stråmaterial (halm el dyl) behöver tillsättas. Trämaterial brinner långsamt. Sådana högar bör få brinna längre tid.

Allt detta blandas väl och sätts upp i en relativt luftig hög. Dock kan en del gödsel vara för luftig. Det kan bero på att väldigt mycket strömaterial (halm) använts, samt att gödseln lagrats alltför luftigt och kanske varmt/soligt. Detta är egentligen dålig gödselvård och dålig förberedelse för kompostering, men man kan i viss mån balansera detta vid kompostläggningen.

Som vid all kompostering gäller det att balansera luft med vätska. Den färdiga högen ska vara fuktig men inte blöt. Den ska vara luftig (ha porer/luftrum) men inte överdrivet luftig så den torkar ut.

Högen formas lämpligen som en limpa. Bredd vid basen ca 1-1,5 meter, max 2. Höjd kring en meter. Krönet bör vara avrundat (som en limpa) så regnvatten lättare rinner av.

Blandning/uppsättning med hjälp av stallgödselspridare går till så här:
Kasta/lasta upp alla ingredienser på spridaren. De behöver inte blandas, det gör spridaren, men de bör inte placeras ut alltför ojämnt. Ställ traktor och spridare så spridarens bakdel är ungefär där högen ska börja. Börja lasta av. När lagom material lastats av så flyttas ekipaget en lagom bit framåt. Så fortsättar man till högen är klar. Man kan förstås lägga på flera lass i en hög, som blir längre och längre.

Det finns två varianter: med och utan spridarvalsen igång. Om spridarvalsen är igång så får man en bättre blandning, men gödseln kan bli för luftig, och därför brinna för varmt. (Se nedan.) Man får därför prova sig fram.

Om man lägger högen för hand så kan man lämpligen lägga ut tunna skikt på några cm gödsel varvat med proportionsvis tunnare skikt för övriga ingredienser. Skikten blir lite mindre efterhand som man går uppåt, och på det viset formar man högen.

Högens sidor jämnas sen av, så det blir en någorlunda jämn limpform. Därefter täcks högen med ca en cm jord, helst smulig och fin jord. Detta skyddar högen mot för mycket ljus, och kan i viss mån motverka avgång av kvävehaltiga gaser under den mer intensiva förbränningsfasen, som istället kan tas upp av komposten. Därefter lägger man på ett lager stråmaterial, som har liknande uppgift. Strået hjälper också till att avleda en del regnvatten. Man brukar ibland säga att jordlagret är kompostens hud, och strået är dess päls.

Efter ett par dar bör högen börja ta värme. Hur varm den blir varierar, beroende på gödseslag, luftighet, årstid etc. Värmen kulminerar efter någon-några veckor och avtar sen. Det är lagom om högen blir 30-40 grader varm tycker jag. En del tycker att den ska bli varmare, för att döda ogräsfrön och/eller sporer o dyl. Dock kan detta ge förluster av näring, som avgår som gas (typ växthusgaser). Man kan väl säga 50-60 grader är OK, men 70-80 grader är i mesta laget. Även vid lägre temperaturer elimineras en hel del oönskade mikroorganismer under en längre brinntid och mognad. (Hur detta är med tarmparasiter vet jag inte.)

Under den varma fasen är det mest bakterier som är verksamma. Även svampar gör den stor del av arbetet (särskilt i komposter med mer trämaterial och även om där är mycket stråmaterial). Jag vet dock inte vid vilka temperaturer svamparna är mest aktiva. När temperaturen sjunker flyttar maskar och andra småkryp in i högen och fortsätter arbetet, ihop med andra svampar och bakterier. När kompostmaskarna (de ganska små rödbruna maskarna) har försvunnit helt eller till större delen och komposten luktar mylla så är den klar. Den kan då vara smulig, jordartad. Den kan också vara mer sammanhängande, lite svampaktig, men ändå sönderfallande. Det blir en del kväveförluster under brinningen, men det som finns kvar är relativt fast bundet i mullmaterial.

Därefter kan komposten användas på lämpligt sätt, ungefär som man använder brunnen gödsel. Den kan också användas som ingrediens i egen plantjord. Helst bör den myllas men den kan också spridas ovanpå mark och nyskördad vall om man inte har bättre alternativ. Här är det en fördel att den dels är smuligare än brunnen gödsel, dels såvitt jag vet har näringen bättre bunden.

Kompostering är ungefär som brödbak. Man får lära sig av egen erfarenhet. För en del går det lätt, för andra är det svårare, men de flesta kan lära sig om de vill.

[Anders S]

PS om kompostering

Placera komposthögen relativt skuggigt om det går. På dränerad mark. Skala helst av växtskiktet på platsen, eller repa upp det så det blir kontakt med jorden, så brinner det bättre.

Det ska inte rinna pressaft eller brunt lakvatten från komposten, då är den för blöt.

Brinntid är ca ett halvt till ett år, för komposter med träspån i kanske det dubbla.

[Anders S]

Jag får erkänna att jag själv delvis odlar i brunnen gödsel eller (oftast) kompost med gödsel i. Som plantjord använder jag nämligen 25-50% kompost plus 75-50% bra trädgårdsjord. Dock gör jag detta bara i krukor och ibland i planteringsgropar, inte i högar.

Jag har i denna tråd framhållit synpunkter som jag tycker behövs för balansens skull. De kan vara mer relevanta för vissa, mindre för andra. Hos en del kan det kanske vara en rimlig anpassning att till stor del odla i brunnen gödsel. Det är svårt att säga om man inte har hela bilden. För andra kan det kanske vara ett steg på vägen i att lära sig odla. För åter andra kan det vara en ohållbar eller olämplig situation där ett överskott av näring samlas på en alltför liten plats. Var och en av er får själv bedöma hur mycket ni vill/kan/bör ta till er av det jag skrivit.

[Anders S]

Jag vill lägga till ett par saker om kompostering av stallgödsel:

Ska den bli smulig så den går bra att sprida på vall så kan det vara en fördel att öka andelen jord till mer än 10%. Hur mycket vet jag inte - testa själv.

Om gödseln är måttligt strödd kan det också vara en fördel att sätta till mer stråmaterial. Likaså om den bara är strödd med torv eller trämaterial så kan det vara en fördel att sätta till stråmaterial. Visserligen kan det leda till luftigare kompost, högre värme och mer kväveförluster, men det kan också ge en luckrare och smuligare slutprodukt. Hästgödsel brukar vara såpass luftig i sig och dessutom väl strödd så där behövs sällan mer stråmaterial, men om den inte är strödd med strå så kan det vara bra att sätta till lite. Strå brinner varmare och luftigare än träspån och torv.

[AnnaPanna_is_back]

En jätteintressant tråd!

Jag har 12 minigrisar och deras dynga plockar jag från hagen och lägger på gödselplattan. Inne har de sågspån och/eller säckspån som de kissar i. Allt hamnar på gödselplattan i norrläge. På våren (igår) täcker jag högen med ca 10 cm halm.

När jag använder denna gödsel nästa vår tillsätter jag stenmjöl. I år var den väldigt urlakad på näring, det märktes tydligt på mina plantor i växthuset. Tillsatte hönsguldvatten.

Skulle gärna ha tips och råd på hur jag kan påskynda bränningsprocessen, för det är en hel del som inte är totalt förmultnat.

Kan man lägga ut det i en sån där korv du beskriver Anders? Jag trodde man var tvungen att använda gödselplatta för att inte sprida ner något i grundvattnet?

/A

[ieenilorac]

Om man har tillgång till frontlastare/skopa så är det bra att vända gödseln ett par gånger under förbränningen, så blir den mer jämnt nedbruten. Har man inte så mycket gödsel funkar såklart skyffel också. Var 4-6 vecka under den varma årstiden skulle jag säga är ett lagom intervall. Och som Anders Skarlind skrivit tidigare, inblandning av halm kan skynda på processen, eftersom syretillförseln blir bättre, samtidigt riskerar man att mer näring avges till luften/marken, men om man täcker med ett tjockt lager halm, utom precis där man fyller på, så minskar man avdunstningen, och jämnar även ut temperaturen och får en jämnare förbränning. Den halmen lägger man åt sidan när man vänder gödseln, och lägger sedan på den igen. Torra löv bör kunna fungera på samma sätt som halmen.

Det är viktigt att högen inte torkar ut, då avstannar processen, så om man inte täcker med halm måste man nog vattna på högen när det är torrt. Om man har möjlighet att samla upp lakvattnet kan man använda det som övergödsling (inte samma som övergödning, övergödsling är när man tillför lättillgänglig näring till växterna när de växer som mest, detta ger skördeökning, samtidigt som väldigt lite läcker ut till omgivande natur, eftersom växterna i denna tillväxtfas är väldigt effektiva på att ta upp näring.

Man får inte lägga gödsel där man inte har platta, men om du gör en kompost/odlingslimpa, där du blandar diverse material, så är det ingen gödselstack längre, och då behöver man vad jag kan förstå ingen platta. Man bör inte ha för stor andel gödsel dock, för då lakas näringen ur utan att komma växterna till nytta.

[AnnaPanna_is_back]

Jag har ingen skopa/traktor e. dyl... gör allt arbete manuellt, så att vända högen känns såklart övermäktigt
Men att lägga in lite halm emellan efterhand som jag fyller på ska jag göra! Tack för det tipset, missade det när jag läste Anders inlägg.

Lite nyfiken på vilka proportioner som gäller för "limpa". Kanske borde kolla med kommunens miljönisse.

[Skytten]

Kan man inte vänd högen, kan man skaffa en (latrin)kompostborr, man borrar ner och drar upp, så att det kommer till mer syre.

[ieenilorac]

Bäst att inte kolla med kommunens miljönisse... Men det står dig och alla andra som odlar fritt att sprida gödsel på dina odlingar, såväl färsk som brunnen, men ibland kan det finnas begränsningar på vilka datum man får sprida, tror dock att detta bara gäller bönder och på åkrar, inte i trädgårdar.

I en limpa tar man grenar och kvistar underst, typ tunnare än 2 cm i diameter, sedan varvar man organiskt material, som gräsklipp, höstlöv, gödsel, kompost, ogräsrens, och sedan lägger man på ett lager matjord så att man kan så/plantera. När plantorna kommer upp täcker man mellan dem med gräs/halm/löv eller vad man nu har tillgång till. Skulle säga att max 1/4 får vara obrunnen gödsel, och att den bör vara minst 15 cm under ytan, så att småplantornas rötter inte tar skada. Om man har väl brunnen gödsel, med mycket strö i, kan man ta betydligt mer, om man har mycket gödsel och små odlingar.

[Skytten]

Här gäller för trädgård, att en viss yta ska finnas för en viss mängd gödsel. Detta inkluderar torrtoa och human urin.  Man får inte sprida utanför växtsäsong, och skiten ska vara komposterad minst sex månader.

Djur som går fritt räknar de inte som gödselspridning. Fast detta har stor påverkan, hade några år alldeles för många fjäderfä ute sommartid, och det blev lite väl gödslat.

[Anders S]

Om man har tillgång till frontlastare/skopa så är det bra att vända gödseln ett par gånger under förbränningen, så blir den mer jämnt nedbruten. Har man inte så mycket gödsel funkar såklart skyffel också. Var 4-6 vecka under den varma årstiden skulle jag säga är ett lagom intervall. Och som Anders Skarlind skrivit tidigare, inblandning av halm kan skynda på processen, eftersom syretillförseln blir bättre, samtidigt riskerar man att mer näring avges till luften/marken, men om man täcker med ett tjockt lager halm, utom precis där man fyller på, så minskar man avdunstningen, och jämnar även ut temperaturen och får en jämnare förbränning. Den halmen lägger man åt sidan när man vänder gödseln, och lägger sedan på den igen. Torra löv bör kunna fungera på samma sätt som halmen.

Det är viktigt att högen inte torkar ut, då avstannar processen, så om man inte täcker med halm måste man nog vattna på högen när det är torrt. Om man har möjlighet att samla upp lakvattnet kan man använda det som övergödsling (inte samma som övergödning, övergödsling är när man tillför lättillgänglig näring till växterna när de växer som mest, detta ger skördeökning, samtidigt som väldigt lite läcker ut till omgivande natur, eftersom växterna i denna tillväxtfas är väldigt effektiva på att ta upp näring.

Man får inte lägga gödsel där man inte har platta, men om du gör en kompost/odlingslimpa, där du blandar diverse material, så är det ingen gödselstack längre, och då behöver man vad jag kan förstå ingen platta. Man bör inte ha för stor andel gödsel dock, för då lakas näringen ur utan att komma växterna till nytta.

Det finns olika sätt ... men några kommentarer ändå:

Att vända så ofta som du föreslår medför troligen kväveförluster och säkert extra arbete. Jag anser inte att det behövs om högen är väl sammansatt. Behöver man vända har man gjort högen för tät eller kanske för tjock.

Det brinner bättre med markkontakt så det är bra om det finns vissa möjligheter att lägga på mark.

Urlakning får man om högen är för blöt eller om det regnar för mycket.

Jag tror även det jordlager jag beskrev är bra, och stråmaterial ovanpå det.

Jag beskriver i huvudsak den kompostering som används i biodynamisk odling, eftersom biodynamikerna är de som kan kompostering bäst, enligt min uppfattning. Jag har dock inte tagit med preparaten, eftersom det skulle föra lite väl långt. Metoden fungerar bra även utan biodynamiska preparat.

Denna variant innebär även att man normalt lägger hela högen på en gång. Det är ingen påfyllnadsmetod jag beskriver. Kanske kan man anpassa den till att bli en sådan, men jag har hittills inte funnit anledning. Jag tycker det är bättre att samla material på hög tills man har tillräckligt och sen lägga upp "riktig" komposthög enligt beskrivning. (Jag har komposterat gödsel på lantbruk några gånger med traktor och stallgödselspridare, samt många gånger för hand i husbehovsskala, då dock oftast mer blandat material. Så jag har en viss erfarenhet men jag kan förstås inte alla varianter.)

Varianter utan skyddande hölje är inte bra. Gödseln i ytan blir mer eller mindre förstörd. Det ser man på den. Den urlakas i regn och förbränns (oxideras) i luft och sol.

[ieenilorac]

Jo, men att lägga allt på en gång, och att samla materialet i olika högar för att sedan lägga ihop dem i lagom proportioner kräver ganska stor plats, och att man har tillgång till mycket material på en gång. Dessutom tar det längre tid, eftersom förbränningen inte startar på allvar förrän man lägger ihop allt.

Många har dessutom inte tillgång till så många olika material.

Då tänkte jag att man kunde leva med förlusterna, och minimera dem, genom att täcka med halm, och genom att samla in lakvattnet och använda till gödningsvatten.

[AnnaPanna_is_back]

I en limpa tar man grenar och kvistar underst, typ tunnare än 2 cm i diameter, sedan varvar man organiskt material, som gräsklipp, höstlöv, gödsel, kompost, ogräsrens, och sedan lägger man på ett lager matjord så att man kan så/plantera. När plantorna kommer upp täcker man mellan dem med gräs/halm/löv eller vad man nu har tillgång till. Skulle säga att max 1/4 får vara obrunnen gödsel, och att den bör vara minst 15 cm under ytan, så att småplantornas rötter inte tar skada. Om man har väl brunnen gödsel, med mycket strö i, kan man ta betydligt mer, om man har mycket gödsel och små odlingar.

Du skriver kompost.. ska det alltså vara färdig kompostjord från tidigare år? Det har jag ingen..
För mig är hela korven en kompost, så jag förstår inte vad du menar när jag ska varva in kompost.

[ieenilorac]

Om man har lite färdig kompost så finns det bra mikroorganismer där som hjälper till att snabba på nedbrytningen. Har man inte det kan man använda matjord från under limpan eller från gångarna, eller så struntar man i det.

[AnnaPanna_is_back]

Kan man använda samma procedur för att göra egen jord?

Jag har grisgödsel blandat med sågspån, hästskit blandat med spån - båda har legat på plattan sedan i höstas men är inte färdigbrunnet än, det är massor av maskar i framför allt hästskiten. Denna gödsel är urlakad på kväve.  Har tillgång till hönsgödsel, färsk.  Har en stor trädgårdskompost från förra året som jag ännu inte rört. Den är täckt med halm.

Har även stenmjöl och sand i två stora högar.

Hur använder jag detta för att göra den bästa och ultimata jorden?
Använder massor av jord i mitt växthus, odlar i krukor/hinkar.

Tack på förhand!
/Anna

Hur ska jag dosera det?

[AnnaPanna_is_back]

puttar upp lite... tänkte börja idag och vore jätteglad för lite svar så jag inte gör fel! 

[ieenilorac]

Det går inte att säga exakta proportioner, men kan inte bli mycket fel. Tar du för mycket näringsrikt material kommer det att lakas ut, tar du för lite kommer det att växa dåligt om du inte ger mer näring.

Annars handlar det mest om att få en bra struktur, som är luftig, släpper igenom överskottsvatten och håller kvar lagom mycket fuktighet.

Du har jättebra ingredienser för att göra ett bra odlingssubstrat, och om du vill kan du ju blanda lite olika blandningar på olika ställen för att kunna jämföra.

[AnnaPanna_is_back]

Tack! Nu har jag gjort en första jordkorv, tänkte göra ett par till. Trädgårdskomposten var mer förmultnad än vad jag trodde. Grisarna låter högen vara (den är i hagen) och jag längtar till dess jag kan börja använda den jorden.

[zeina66]

Anna-Panna; du kan blanda i tallkottar för att få lite luftigare "miljö"... Jag har gott om tallkottar som är lätta att kratta ihop och det "luckrar" upp. Fick tipset av en gammal trägårdsintresserad man som odlar i pricip alla man kan äta,han hämtar gödsel hos mig