Tidningspapper visst giftigt?

[ChristinaR]

Det verkar komma en del diskutabla (täck)odlingsråd från permakulturhåll, som att täcka med ett tjockt lager färsk gödsel och även detta tycker jag låter sisådär. Likaså är en del extrema täckodlingsläror a la Ruth Stout diskutabla. Funkar nog ibland men är ingen universalmetod. Kan tvärtom ge stora problem med sniglar, sorkar, försumpning och mögel.

Om täckodling kräver för mycket resurser så kan man väl ifrågasätta täckodling? Eller snarare ifrågasätta de extrema formerna av täckodling där man etablerar odlingen enbart med täckning eller där man försöker kväva allt ogräs med täckning.

Man kanske ska skilja på täckodling i en redan etablerad odlingsbädd, där man täcker för fukt, temeperaturutjämning, näring, visst skydd mot fröogräs och ibland gödning (färskt gräsklipp, t.ex.) och täckning för att skapa nya land.

Jag har jätteproblem med kvickrot, revsmörblomma, nässlor och en del andra envetna rotogräs och jag täcker ljustätt för att kväva det värsta innan jag gräver upp nytt, liksom i gångar mellan och runt landen. Då tror jag inte det räcker med löv eller gräsklipp, möjligen rejält tjockt med halm. Annars blir det kartong, tidningar eller sån där kraftig svart plast som kan återanvändas många säsonger. Och så envist rensande...

Har man massor med organiskt material så är det väl jättebra att bygga upp lasagnebäddar o.d. för att skapa nya land. Men ska man hämta en massa material långt ifrån  - mindre bra. Sen kan man ju vrida det ett varv till och diskutera energiåtgången för att fräsa eller plöja jämfört med att marktäcka och handgräva. Det finns knappast några enkla svar - som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.

[Anders S]

Man kanske ska skilja på täckodling i en redan etablerad odlingsbädd, där man täcker för fukt, temeperaturutjämning, näring, visst skydd mot fröogräs och ibland gödning (färskt gräsklipp, t.ex.) och täckning för att skapa nya land.

Det var bl.a. det jag försökte göra. Eller så här:
Skilja mellan marktäckning i etablerad odling och som metod att etablera ny odling.

I etablerad odling skilja mellan å ena sidan tunn täckning (5-10 cm) som skydd mot solljus (som många mikroorganismer inte tål) och uttorkning, partiellt skydd mot fröogräs och viss näringstillförsel (kan varieras med val av täckmaterial), å andra sidan tjock täckning (2-5 dm) som kväver allt ogräs

Vid etablering av ny odling ungefär samma åtskillnad men situationen är annorlunda. Se mitt förrförra inlägg.

Jag har jätteproblem med kvickrot, revsmörblomma, nässlor och en del andra envetna rotogräs och jag täcker ljustätt för att kväva det värsta innan jag gräver upp nytt, liksom i gångar mellan och runt landen. Då tror jag inte det räcker med löv eller gräsklipp, möjligen rejält tjockt med halm. Annars blir det kartong, tidningar eller sån där kraftig svart plast som kan återanvändas många säsonger. Och så envist rensande...

Detta tyder på grundläggande problem med odlingsplats och/eller odlingsmetod. Bör inte i första hand hanteras genom att bekämpa ogräs utan genom att försöka komma underfund med vad som är fel. Det kan t ex vara för blött i marken, och tjock täckning kan förvärra problemet. Har du upphöjd bäddar? Testa det annars.

Dessutom gör ogräs en del nytta också. Kvickrot lämnar en fin humus efter sig. Den kan vara väldigt uthålligt på utarmad jord (t ex där man bearbetat bort mull och jordstruktur) men den kan på lite bättre jord förändras: rottrådarna blir bruna istället för vita och mindre aggressiva. Det är då den gör nytta - tror jag. Revsmörblomma verkar ha en viss förmåga att återställa aggregatstruktur i jorden, men även den kan bita sig fast i evigheter utan att till synes förbättra något. Detta varierar.

Har man massor med organiskt material så är det väl jättebra att bygga upp lasagnebäddar o.d. för att skapa nya land. Men ska man hämta en massa material långt ifrån  - mindre bra. Sen kan man ju vrida det ett varv till och diskutera energiåtgången för att fräsa eller plöja jämfört med att marktäcka och handgräva. Det finns knappast några enkla svar - som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.

Håller med om detta. Vad gäller permakultur så är det nog bra i grunden, men jag ifrågasätter hur mycket det har att ge här hos oss. Det är ju utvecklat för Australien. Jag ifrågasätter också att det lätt blir för mycket koncept som kommer litegranna von oben. Man måste nå till det konkreta och jag har inte sett eller hört särskilt mycket av att permakultur på svensk grund har gjort det på något sätt som tillför något nytt. Att man använder ordet "permakultur" tillför i varje fall inte ett skvatt.

[evamarta]

Jag ifrågasätter också att det lätt blir för mycket koncept som kommer litegranna von oben. Man måste nå till det konkreta och jag har inte sett eller hört särskilt mycket av att permakultur på svensk grund har gjort det på något sätt som tillför något nytt.

Johodå! Hos Joel Holmdahl och hans familj på Rikkenstorp i Västmanland, till exempel, där kan man lära sej och och annat om hur dom har gjort.
http://www.rikkenstorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:permakultur&catid=67:metod&Itemid=100

Man behöver bara inte haka upp sej på termer som "design" och sånt, som kanske kan verka lite abstrakta...

... som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.

Ja, det är ju så det är.  Hur klyftigt som helst, tycker jag. 

[Anders S]

Johodå! Hos Joel Holmdahl och hans familj på Rikkenstorp i Västmanland, till exempel, där kan man lära sej och och annat om hur dom har gjort.
http://www.rikkenstorp.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:permakultur&catid=67:metod&Itemid=100

Man behöver bara inte haka upp sej på termer som "design" och sånt, som kanske kan verka lite abstrakta...

Naturligtvis kan duktigt folk göra bra saker utifrån ett permakulturtänk, likaväl som de kan det utifrån något annat tänk som är någorlunda rätt. Jag åtar mig inte att försöka bedöma hur mycket det specifikt permakulturella kan ha tillfört på Rikkenstorp utifrån deras webbsidor. (Jag kan f ö inte se videos f n. Hårdvarufel på datorn eller nåt sånt.)

[Anders S]

Det finns knappast några enkla svar - som alltid är det den lokala anpassningen som gäller. Vilket väl för övrigt är hela poängen med permakultur - att utnyttja det man har i första hand.

Annan reflektion kring detta: Om Sanya har mycket dagstidningspapper hemma så kanske det är en tänkbar variant att använda det. Jag har använt det men har slutat. Har väl ungefär samma känsla som Sanya. Annars så har jag, Evamarta och JOW kommit med en del praktiska tips på mer naturnära material som kanske finns till hands hemmavid eller kan införskaffas i grannskapet, samt alternativa metoder till tjock marktäckning.

Det där med att det skulle finnas ett sätt att bryta mark på permakulturvis som Sanya nämnde misstänker jag är en grov förenkling av vad permakultur egentligen har att säga i frågan. Jag tror citatet från ChristinaR ovan kommer närmare kärnan - förhoppningsvis (särskilt med tanke på dem som vill kalla det de gör hemmavid permakultur).

[ChristinaR]

Detta tyder på grundläggande problem med odlingsplats och/eller odlingsmetod. Bör inte i första hand hanteras genom att bekämpa ogräs utan genom att försöka komma underfund med vad som är fel. Det kan t ex vara för blött i marken, och tjock täckning kan förvärra problemet. Har du upphöjd bäddar? Testa det annars.

Ett stycke igenvuxen gammal åkermark som inte är brukad på sådär en 30-40 år som jag sakta men säkert tar upp till odling igen. Jättefin jord bara man får väck ogräset, fluffig och lucker. Bra med daggmask. Ligger i en svag sluttning, lite fuktigt längst ned, men inte surt. Behöver inte vattna särskilt mycket, men jag bor förstås i Boråstrakten, där för lite regn sällan är något problem. 

Där marktäcker jag ljustätt en bit i taget 1-2 säsonger, gräver igenom, rensar bort så mycket rötter jag bara orkar och sätter potatis första året, squash/pumpa andra året. Sen kan man börja med lite ömtåligare saker. Nästa år kanske jag t.o.m. kan så morötter utan att de försvinner i ett ogräshav. 

Upphöjda bäddar har jag i en annan del av trädgården, uppbyggda på gammal dålig gräsmatta. Fungerar bra, där är det mest problem med revsmörblomma som kryper in från gräsmattan runt om (trots grävda gångar runtom) och får hållas efter hela tiden.

Men jag får ju en massa mat från trädgården, trots ogräset, så helt hopplöst är det ju inte. 

[evamarta]

Heja ChristinaR! Ge inte upp!

Jag konstaterade just att där jag haft jordgubbar och rabarber (jag flyttade dem till ett annat land nu) fanns inte mycket ogräs kvar.
Men vid morötterna, rödbetorna och palsternackorna - prata inte om det! Typ tjocka mattor med ogräs. Nästa år måste jag vara snabbare med att lägga på nåt täckmaterial mellan plantorna! (Sen går det ju att rensa landen för hand också, har jag hört... )

[ChristinaR]

Heja ChristinaR! Ge inte upp!

Nä, här ges inte upp i första taget *envis som en gammal åsna när det behövs*

Jag konstaterade just att där jag haft jordgubbar och rabarber (jag flyttade dem till ett annat land nu) fanns inte mycket ogräs kvar.
Men vid morötterna, rödbetorna och palsternackorna - prata inte om det! Typ tjocka mattor med ogräs. Nästa år måste jag vara snabbare med att lägga på nåt täckmaterial mellan plantorna! (Sen går det ju att rensa landen för hand också, har jag hört... )

Problemet med rotfrukter, tycker jag, är att de gror långsamt och att de stackars småplantorna växer mycket långsammare än ogräset. De har liksom inte en chans förrän kvickroten tagit över - swoosch! Så i rotfruktslandet är det rensa, rensa, rensa som gäller.  Täcka mellan plantorna är ju förstås bra också, men man får ju ha koll på var raderna går så man inte kväver små fnuttiga morotsplantor.

Squash/pumpa är bra, stora snabbväxande saker som är lite mer i samma klass som ogräset. Och så är det ju himla gott.  Annars är ju potatis en klassisk ogräsbekämpargröda,

[evamarta]

Anteckar:
- Potatis
- Squash

 

Hade ingetdera den här säsongen. Men nu har jag upplägget klart för våren!

[christelle]

Jag misstänker att det var ett misstag av rapportförfattarna att dra alla tidningar och reklamblad över en kam, med tanke på hur olika papperskvaliteter som förekommer inom den gruppen.

Den här mikroorganismen verkar vara nån slags plankton? Visst regnar det en del men hur stor är risken att den eller andra organismer skulle sluta röra sig om man täckodlar med tidningar/papper/papp? Urlakningen i en tidnings/pappertäckning sker ju över väldigt lång tid åtminstone om man har många lager.
Det är svårt att dra generella slutsatser utifrån en enstaka undesökning som dessutom inte undersöker utifrån fenomenet täckodling.(?) Glättat papper och färgat papper innehåller säkert mer skadliga ämnen men det är ju lätt att sålla innan täckning. Jag är en hängiven täckodlare sedan 80-talet och de största morötterna jag skördar odlas under tidningstäcke.
 

[Tickelitack]

Nu är det ett par dagar sedan jag läste, men en tanke som kom upp är om jag kommer ihåg rätt från arbetet var att trähaltiga papper var giftigare för D. Magna än kemiska massor. Trähaltiga papper består av mekanisk massa (får sämre styrka än kemisk) och innhåller trädets alla komponenter till skillnad från kemisk massa där processen tagit bort tex lignin. Det som är giftigt för D. Magna kan var en natrulig komponent i trä. Men det kan likväl vara något i trycksfärgen på reklambladen som inte fanns i tryckfärgen på de papperspåsar som också var med i studien och var "mindre" gitiga trotts att de var helt färgade. Eller något i bestrykningsmedlet, brukar bestå mest av lera som dafnierna inte tålde, kanske användes kalk i bestrykningen av pappret i reklambladet för att få vit färg vilket i försöket gjorde att pH väret blev för högt för dafnierna?.

Så det går inte att dra några som helst slutsatser om det skulle vara farligt att anväda tidningspapper i täckodling utifrån examensarbetet.

Författaren gjorde om försöket på några av proverna, dock ej de "giftigaste" som använts för andra anlyser, giftigheten var då lägre, kanske för att "giftet" brutits ned (eller om kalkhypotesen är rätt, provet reagerat med koldioxiden i luften och pH värdet blivit lägre igen).

Det behövs en student till som försöker besvara frågan varför dessa papper påverakr dafnier....och en till som svarar på om samms påverkan sker på maskar osv....

[evamarta]

Jag är en hängiven täckodlare sedan 80-talet och de största morötterna jag skördar odlas under tidningstäcke.

Och du lever fortfarande, av allt att döma...

[christelle]

Och du lever fortfarande, av allt att döma...

[Anders S]

Ett stycke igenvuxen gammal åkermark som inte är brukad på sådär en 30-40 år som jag sakta men säkert tar upp till odling igen. Jättefin jord bara man får väck ogräset, fluffig och lucker. Bra med daggmask. Ligger i en svag sluttning, lite fuktigt längst ned, men inte surt. Behöver inte vattna särskilt mycket, men jag bor förstås i Boråstrakten, där för lite regn sällan är något problem. 

Där marktäcker jag ljustätt en bit i taget 1-2 säsonger, gräver igenom, rensar bort så mycket rötter jag bara orkar och sätter potatis första året, squash/pumpa andra året. Sen kan man börja med lite ömtåligare saker. Nästa år kanske jag t.o.m. kan så morötter utan att de försvinner i ett ogräshav. 

Upphöjda bäddar har jag i en annan del av trädgården, uppbyggda på gammal dålig gräsmatta. Fungerar bra, där är det mest problem med revsmörblomma som kryper in från gräsmattan runt om (trots grävda gångar runtom) och får hållas efter hela tiden.

Men jag får ju en massa mat från trädgården, trots ogräset, så helt hopplöst är det ju inte. 

Fluffig jord med mycket ogräs låter som du har en del kärrtorv i jorden, kan det stämma? Alltså att det är en gammal sankmark med torv av det mer näringsrika slaget, som ger hög mullhalt och får det mesta att växa, men kanske framför allt vissa ogräs.

Har du testat med upphöjda bäddar på åkern?