Blä :(

[Insanity]

Vår hund, en rottweilerkorsning på 2,5 år var i våras till och från väldigt stel.
Vi tog honom till veterinären i början på maj, han röntgades och allt såg bra ut, inga höftfel osv.
Blodprov togs och det konstaterades då att han fått ehrlichia, och därmed blivit stel i benen pga det. Han fick antibiotika och även Rimadyl

2 veckor senare hoppade han ner från en stenmur, landade fel, förmodligen pga att han var stel i benen, han skriker till och hoppar på 3 ben resten av dagen, men stöder lite på benet till och från.
Jag ringde djursjukhuset dagen efter och rådfrågar och dom tycker vi ska komma in.
På eftermiddagen haltar han knappt alls, så jag ringer djursjukhuset igen som tycker vi ska avvakta ett par dagar.

Efter ett par dagar gick han hyfsat normalt.
Dock så har han varit halt till och från ända sen detta hände och vi var för 2 veckor sen (eftersom det blivit värre igen) inne på djursjukhuset igen då han inte blivit bättre.

Vi fick ju höra att ehrlichia kan ta tid innan det försvinner.. över ett halvår, så vi har ju trott att han varit stel och det pga det också.

Veterinären drar och sliter i hans bakben, konstaterar att han fortfarande är stel, samt i högra bakbenet, det ben han skadade vid hoppet, där är det nåt fel med knäleden, nån inflammation trodde hon då det "knastrade" lite.
Han fick återigen Rimadyl vilket han ätit i 2 veckor nu, men han är fortfarande halt och igårkväl ville han knappt gå, och han har svårt att lägga sig ner på sin högra sida.
Dock så är hans ben inte svullet.
Han går bättre idag, ibland haltar han mer, ibland mindre.

Har pratat med djursjukhuset och vi ska dit på tisdag och då träffa en ortoped.

Har nu börjat fundera på om det är hans korsband som blivit förstört.
Är det bara operation som gäller vid korsbandsproblem?
Hur lång är konvelecenstiden?
Hur bra är resultaten efteråt?

Han är en stor kille på nästan 50 kg, och han blir extremt stressad om han inte får röra sig fritt och rusa och härja som han vill.
Bara han får vara inne några timmar och inte rusa runt ute blir han stressad och börjar jagar sin svans och bråka. Vid mentalträning hetsar han upp sig en massa och blir jätteglad och studsar runt.

Så att hålla honom lugn i ett par månaders tid känns som det kommer knäcka honom helt
Är det värt att riskera att han blir sönderstressad över en operation som ändå kanske inte fixar hans ben helt?
Är det då kanske bättre att avliva honom?
Hur hade ni gjort?

[Anthea]

Vi har en groenendaeltik som fått korsbandet opererat (fått helt nytt korsband). Hon har återhämtat sig väldigt väl och har inga tecken på besvär och korsbandet har hållt sig helt sedan skadan, vilket är 3,5 år sedan. Hon är 9 år nu.

Det var dock en stor operation. Operationen tog sina timmar och hon fick ett stort sår längs med hela låret. De första veckorna skulle hon i princip inte röra sig alls, och första dagarna bar jag på henne. De följande 3 månaderna fick hon bara gå till brevlådan och tillbaka 300 m, i kort koppel, ett par gånger om dagen. När de andra hundarna var ute och lekte fick hon vara inne. Det var nog först efter ett år som hon fick vara lös och leka med de andra igen.

Jag aktiverade henne med aktiveringsleksaker och annan  stillsam mental träning. Som tur är har hon alltid varit väldigt nöjd bara över att få vara med och vara hos matte.

Att det har gått så bra beror nog mycket på att hon varit så lugn och så lätt i kroppen. Hon väger 18-19 kg (det mesta är päls!) och det var aldrig problem att bära henne eller lyfta henne i trappor, i och ur bilen etc.

Jag stretchade henne för att få upp rörligheten och hon gick på smärtlindranade en tid.

Det är en stor operation, speciellt på en stor hund, och det krävs att det får läka i lugn och ro. Jag är glad för att jag valde operationen, men hade jag varit ägare till din hund vet jag inte om jag gjort samma val. Men det är lätt för mig att sitta här och säga.

Avvakta besked och prata med veterinär och gärna någon som jobbar på djursjukhusets rehablitering.

Lycka till!

[Insanity]

Tack för ditt svar!

Det är ju mycket det, med att det måste läka i lugn och ro, och Melle är verkligen ingen stillsam hund.
Inte ens nu med sitt skadade ben tar han det lugnt, och det går liksom inte få honom att göra något stillsamt då han blir så så uppspelt och stressad över minsta lilla i princip.

Sen är han ju så stor också, visst, något kg skulle inte skada om han tappar men han är väldigt kraftigt och muskulöst byggd, så även om vi bantar ner honom lite kommer det ändå vara en stor och tung hund att bära.

Vi var 3 personer som skulle lyfta upp honom på röntgenbordet.. visserligen var han ju då lite borta då han fått lugnande, och väldigt tung i kroppen på så sätt, men ändå.

Usch, jag blir alldeles ledsen bara jag tänker på det här, för det bästa för honom är nog ändå att få somna in om det nu är korsbandet som behöver åtgärdas.
Månader i stillhet skulle han aldrig klara av är jag rädd

Dumt att ta ut något i förskott iofs, men man kan ju inte låta bli att tänka det värsta

[Alfa]

Hej, känner verkligen med dig!
Jag hade en boxertik som fick avlivas för ca 2 år sedan. Hon var väldigt sjuk och sen gick även korsbanden. När det första gick av förklarade veterinären att det var ett enkelt ingrepp som ofta utfördes och att vi inte skulle vara oroliga.
Jag kan bara delge att lilla Lajka var helt ifrån sig av smärta, hon låg i gnydde i flera dagar ville inte äta eller gå ut. Sen skulle man stretcha flera ggr om dagen i flera månader. Väldigt roligt på en hund som har svin ont. Visst fick hon smärtstillande med perioderna mellan tabletterna glappade ibland och då hade hon jätteont. Efter ca ett halvår betraktas de som läkt men hon blev aldrig riktigt bra. Efter nått år gick nästa korsband på andra benet, och vi bestämde att inte operera igen. Vi gjorde det stora misstaget, visserligen i samråd med veterinär att låta henne leva ett tag till fast då med flytande smärtstillande. Det fungerade rätt bra och hon hade inte så ont och gick rätt bra. Någon månad efter det fick hon njursten tror jag och hon slutade helt äta och efter ett par dagar bestämde vi att hon skulle avlivas.
Jag ångrar av hela mitt hjärta att jag utsatte henne för så mycket smärta. Jag tycker att du ska överväga att avliva innan alla operationer och skit. Men du gör som du vill. Hoppas att allt går bra men detta är min erfarenhet och jag hoppas den stöttar dig i ditt beslut. MVH Alfa

[Lasse C]

Hur hade ni gjort?

Mycket enkelt: Se till att hunden kommer till veterinären, så att den får hjälp och ni får veta hur ni skall göra! Vad väntar du på?  

Lasse C

[Insanity]

Som jag skrev i mitt första inlägg så hade vi en tid hos veterinären på tisdagen, för att där träffa en ortoped.
Ortoped har dom bara på djursjukhuset i Växjö av de veterinärkliniker som finns här i trakten annars hade jag självfallet tagit honom till en veterinär tidare