Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: lottalotta72 skrivet 07 apr-14 kl 08:34
-
Eller berättar i alla fall hur man gör. Hjälp oss att få vår bok om naturnära skogsbruk publicerad! Just nu crowdfundar vi för att få in pengar itll layout och tryckning (skrivandet har vi klarat av ideellt).
https://www.fundedbyme.com/en-us/campaign/3604/skogspraktika-bok-om-nytt-satt-att-bruka-skog-2/#.U0AUjJX-B_A (https://www.fundedbyme.com/en-us/campaign/3604/skogspraktika-bok-om-nytt-satt-att-bruka-skog-2/#.U0AUjJX-B_A)
-
Vem räddar skogsägaren från alla kostbara nya idéer?
-
Nu var väl det här snarast fråga om gamla idéer i ny förklarande förpackning, och boken är ju just avsedd för att ge skogsägare beprövade alternativ. Kunskap är är ju aldrig dyrbar, det är vidskepelse och fördomar som kostar.
-
Kænner du till føreningen Skydda skogen? Dær finns det riktiga proffs som vet allt om alternativt skogsbruk. Jag ær inte sjælv proffs men jag har varit med på skogsfestivalen några gånger. Dit kommer respekterade forskare och biologer. Dom sa att før skogsægaren ær blædning eller luckhuggning mest lønsamt før då får han mest kvalitetstimmer, men før massaindustrin ær kalhyggning lønsammast. Det ær billigare att kalhugga men då tar man ju æven væxande træd Merarbetet med att køra mindre maskiner (eller hæst) och hugga selektivt betalar sig før skogsægaren på sikt før då får han ju hugga igen om tjugo år eller så och får som sagt mer kvalitetstimmer. En skog med olika trædslag i olika åldrar står emot stormarna bæst och i genomsnitt så kommer det en stormen Gudrun vart femtionde år - alltså inom trædets livstid i en produktionsskog.
-
MagnusH: En av poängerna med naturnära skogsbruk är just att det inte är kostsamt. Precis som Nina W skriver så är detta sätt att bruka skog mer lönsamt för den enskilda skogsägaren eftersom man slipper många av de kostnader som är förknippade med kalhyggesbruk. Det är också mer stormsäkert och mindre risk för skadeangrepp. Dessutom mindre risk för näringsurlakning som sänker markens produktivitet - vilket gör att man slipper gödsla. Läs gärna vår bok när den kommer!
-
Du gör reklam för en metod som du påstår är bättre än allt annat, och så skall vi köpa din bok för att veta varför? Jo, det knepet är väl kanske inte helt nytt. Vad innebär mer exakt "naturnära skogsbruk", och vad skiljer det från tex blädning? Eller är det Hagners Naturkultur som det handlar om? Att låta slumpen avgöra vad som skall växa bra, men det är väl knappast för skogsägarens bästa.
De studier jag har läst har kommit fram till att med dagens teknik är trakthyggesbruk det mest lönsamma för skogsägaren. Övriga metoder producerar betydligt mindre virke, helt enkelt.
Näringsurlakning? Näringen försvinner när man tar ut biomassa. Det är klart, hugger man inte så mycket virke så försvinner inte så mycket näring... Gödsling sker inte alls i södra halvan av Sverige, så det är inget vidare argument.
-
Nu var väl det här snarast fråga om gamla idéer i ny förklarande förpackning, och boken är ju just avsedd för att ge skogsägare beprövade alternativ. Kunskap är är ju aldrig dyrbar, det är vidskepelse och fördomar som kostar.
Mmm, och hur beprövade är de här metoderna som förespråkas? Hur länge har ekonomin, skötseln och det slutgiltiga resultatet studerats?
-
Naturligtvis vill vi som skrivit boken gärna att du ska köpa den. :)
Förhoppningen är emellertid att den också ska gå att hitta på bibliotek när den kommit ut. Då kan du läsa den alldeles gratis och få svar på alla de frågor du nu ställer. Det är liksom poängen med att skriva en bok: att ge utförlig info i stället för snuttifierad, som det lätt blir på sådana här forum. Vi som skriver debatterar gärna i forum också, men ibland vill man få breda ut sig och tala till punkt i lugn och ro.
Vill du veta mer reda nu så kan du googla på naturnära skogsbruk. Då hittar du nog en del svar.
Snabba svar på några av dina frågor:
Naturkultur och naturnära skogsbruk är inte samma sak.
Hög virkesproduktion är inte detsamma som god lönsamhet.
Näring lakas ur marken när det regnar och marken är uppbruten.
-
De studier jag har läst har kommit fram till att med dagens teknik är trakthyggesbruk det mest lönsamma för skogsägaren. Övriga metoder producerar betydligt mindre virke
Set finns nya studier som påvisar minst lika bra tillväxt och lönsamhet med hyggesfria metoder, metoder som dessutom ger höge naturvärden.
http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/ (http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/)
SLU håller väl på med en studie just nu också, borde kunna bli klar i slutet av året. Den ska bli intressant att läsa.
Rätt metod på rätt plats är viktigt och ska man besluta om produktionsmetod ska man göra det på fakta och inte på antaganden som blivit "fakta". Trakthyggesbruket kommer alltid finnas kvar men det finns ett stort utrymme för hyggesfritt i vårt land med stora arealer som lämpar sig för detta. Det vore ju bra att öka den arealen betydligt om det nu inte ger avkall på ekonomi och tillväxt. Det skulle ju kunna rädda många hotade arter. Win-win-situation
-
Jag tycker det låter praktiskt att slippa röja. ;)
Det är bra med "nya" ideer som inte bara handlar om snabba pengar.
-
Jag tycker det låter praktiskt att slippa röja. ;)
Det är bra med "nya" ideer som inte bara handlar om snabba pengar.
Toll det är inget nytt utan gammalt beprövat som tas upp på nytt bara :)
-
Toll det är inget nytt utan gammalt beprövat som tas upp på nytt bara :)
Ja, det var därför jag satte ordet nya inom citattecken. Jag menade att de inte var nya.
-
Till skogsfestivalen kom en skogsmästare som heter Martin Jentzen. (www.silvaskog.se (http://www.silvaskog.se) På skogsfestivalen kommer jag ihåg att han pratade om att Oslo marka, alltså Oslos stadsskog, hade skötts genom plockhuggning länge nu med gott resultat. Han gav även svenska exempel på det. I norra Sverige finns en gammal man som heter Harald Holmberg. Han har till och med gått till rätten för rätten att bruka sin egen skog på det sätt han alltid gjort och han har segrade till slut! Det har stått mycket om honom i Land skogsbruk. I Tyskland har Lybäcks stadsskog också skötts på detta sätt och man har noga bokfört uttag, återväxt etc och kommit fram till att det lönar sig bättre än kalhuggning. Var även något exempel på det från södra Sverige. I en skog där man högg vart 6 träd så fick man ut 1/4 i slutlig inkomst mot om man kalhuggit. Kvar fanns en massa växande träd av olika slag i olika åldrar. Om tjugo år eller till och med tidigare kan han göra om det. I en blandad skog med olika trädslag i olika åldrar minskar också risken för skadeinsekter och sjukdomar. Och som sagt, stormar det så står de flesta träd pall. I sådana skogar är det trevligt att vandra och plocka bär och svamp. Kalhyggen med dito planterad skog är inte bara fula, dom är dessutom mer eller mindre svårframkomliga.
Minns också att någon pratade om värdet av lövskog. Till ex rönn ger virke som är mycket värdefullare än björk för möbelindustrin, det gäller bara att det kommer i rätt händer.
Angående näringsläckage. Spåren efter dom tunga skogsmaskinerna blir ibland som nya bäckar som dränerar marken. Det är inte bara spåren, utan tyngden förstör ofta det underjordiska, naturliga vattensystemet som vi inte tänker på för att det inte syns. Det finns regler för hur nära vattendrag dom får hugga men vid mindre bäckar och åar som bryter man ideligen mot lagen utan att det får några konsekvenser. Näring lakas ur och hamnar i vattendragen med övergödning till följd. Och följande näringsbrist i marken.
Massaindustrin står för 1/4 av landets export, om jag minns rätt. Dom har en massa lobbyister som påverkar de som beslutar om skogsbruket på alla nivåer ända upp i riksdagen. Även utbildningen av skogsmästare. Därför är det bara några få som ifrågasätter deras synsätt.
Nu fick du lite att tänka på, hoppas jag. Kom ihåg att kolla upp Martin Jentzen och Silvaskog! www.silvaskog.se (http://www.silvaskog.se)
-
Ja, det var därför jag satte ordet nya inom citattecken. Jag menade att de inte var nya.
Ok det missa ja :)
-
[...] det finns ett stort utrymme för hyggesfritt i vårt land med stora arealer som lämpar sig för detta. Det vore ju bra att öka den arealen betydligt om det nu inte ger avkall på ekonomi och tillväxt. Det skulle ju kunna rädda många hotade arter. Win-win-situation
Är det ett antagande, eller har du några fakta som stödjer det?
Hyggesfritt och olikåldrigt är inte riktigt samma sak, tex är plantering/sådd under skärm hyggesfritt men räknas knappast som olikåldrigt.
-
Är det alltså Lübeckmodellen som ni försöker sälja in, det verka så med tanke på att Silvaskog AB redan har en bok som heter "Lilla skgospraktikan". Jobba rni ihop med dem, kanske?
Lübeckmodellen uppfanns 1994, så den är varken gammal eller beprövad.
Forskning i ämnet:
http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUBLIKATIONER/Skogsskotselserien/PDF/11-Bladningsbruk.pdf (http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUBLIKATIONER/Skogsskotselserien/PDF/11-Bladningsbruk.pdf)
-
Är det ett antagande, eller har du några fakta som stödjer det?
Hyggesfritt och olikåldrigt är inte riktigt samma sak, tex är plantering/sådd under skärm hyggesfritt men räknas knappast som olikåldrigt.
Ja det är väl ett antagande.. Jag utgår ifrån att finnarnas studie inte är gjord i någon extrem biotop som är extremt olik all annan mark i deras land, det förtar ju studiens syfte.
Och förhållandena i Finland är ju tämligen lika Sverige så där kan man väl flytta över resultaten till Sverige.. Är man ovillig att göra det får man väl vänta på resultatet från SLUs studie..
-
Minns också att någon pratade om värdet av lövskog. Till ex rönn ger virke som är mycket värdefullare än björk för möbelindustrin, det gäller bara att det kommer i rätt händer.
Det är för att det är så svårt att få tag i. Om det skulle finnas lika mycket rönn som gran att köpa för snickerierna, tror du de hade köpt de enorma volymerna och till det priset som är idag?
Men som nischprodukt är det säkert bra, tillsammans med tex masurbjörk och fågelbär. Det finns skogsägare som har prövat det med, med oftast inte så jättebra resultat.
-
Ja det är väl ett antagande.. Jag utgår ifrån att finnarnas studie inte är gjord i någon extrem biotop som är extremt olik all annan mark i deras land, det förtar ju studiens syfte.
Och förhållandena i Finland är ju tämligen lika Sverige så där kan man väl flytta över resultaten till Sverige.. Är man ovillig att göra det får man väl vänta på resultatet från SLUs studie..
Finnarnas studie är gjorda i ett bibliotek. :-)
Nej, det var påstående att stora delar av Sverige skulle passa för den här typen av skogsbruk och att det skulle rädda många arter, som jag undrar om det var ett antagande eller fakta? Stog inget om det i abstraktet för rapporten du länkade till.
-
Finnarnas studie är gjorda i ett bibliotek. :-)
Nej, det var påstående att stora delar av Sverige skulle passa för den här typen av skogsbruk och att det skulle rädda många arter, som jag undrar om det var ett antagande eller fakta? Stog inget om det i abstraktet för rapporten du länkade till.
Aha, nej det var från en svensk studie som kommit fram till att en blandning av trakthyggesbruk och hyggesfritt, på nationell nivå, är det som ger flest arter chans att överleva.
Och det är klart studien är gjord teoretiskt.. Det lär den svenska också vara,inte mkt nytta att sitta ute i skogen och glo när man ska räkna på ekonomi.
-
MagnusH,
Det kan väl knappast komma som en överraskning att här, på detta forum, finns människor som inte tänker modernt m a p skogsbruk.
Så många biotoper som är döda/förminskade efter den stora mängden kalhyggen.
Jag vill ha en levande skog. Inte bara granar.
-
MagnusH,
Det kan väl knappast komma som en överraskning att här, på detta forum, finns människor som inte tänker modernt m a p skogsbruk.
Så många biotoper som är döda/förminskade efter den stora mängden kalhyggen.
Jag vill ha en levande skog. Inte bara granar.
Väl talat. Det finns fler värden än pengar och vi är inte den enda organismen som skall vara med och dela på skogarna.
-
Tycker det är tråkigt att snudd på alla skogsägare använder sig av i princip obeprövade metoder t.ex. kalavverkning. Har den metoden ens 100 år på nacken? 100 år är ingen ålder för en skog. För att inte tala om markberedning som knappast ens har 50 år på nacken? Sen det senaste påfundet, flis, där alla kvistar och stubbar tas från skogen också. Blir ju kanon det här bara marknadskrafterna får spela fritt...
-
Man säger ju "våran skog" om skogen som är närmast där man bor. Om man gjort sig hemma i en skog och känner till alla små stigar, vart det finns svamp och bär, vart olika fåglar häckar o s v och den sedan kalhuggs så är det inte konstigt om man sörjer den nästan lika mycket som om ens hem brunnit upp. Om det finns hotade arter i skogen så lyckas det ibland att få den skyddad. Ibland är det bara ett mindre område där till ex en viss slags lavar trivs som lämnas. Men skogen är de vilda djurens och fåglarnas hem också och det tar man inte hänsyn till. Jag önskar att man kunde göra ett uppehåll i avverkandet på vår och försommar -när beror på vart i landet, pga häckande fåglar och rådjurskid och harungar som ligger o trycker här o var. Men icke. För dyrt...
-
Man säger ju "våran skog" om skogen som är närmast där man bor. Om man gjort sig hemma i en skog och känner till alla små stigar, vart det finns svamp och bär, vart olika fåglar häckar o s v och den sedan kalhuggs så är det inte konstigt om man sörjer den nästan lika mycket som om ens hem brunnit upp. Om det finns hotade arter i skogen så lyckas det ibland att få den skyddad. Ibland är det bara ett mindre område där till ex en viss slags lavar trivs som lämnas. Men skogen är de vilda djurens och fåglarnas hem också och det tar man inte hänsyn till. Jag önskar att man kunde göra ett uppehåll i avverkandet på vår och försommar -när beror på vart i landet, pga häckande fåglar och rådjurskid och harungar som ligger o trycker här o var. Men icke. För dyrt...
De brukar väll dra ner på avverkandet under sommaren för att det blir för mycket körskador när det inte är tjäle? För övrigt så asfalterade de över "min skog" från uppväxten, de lyckades pricka in otroligt många fina ställen från mina barndomsminnen med den motorvägen :P
-
De brukar väll dra ner på avverkandet under sommaren för att det blir för mycket körskador när det inte är tjäle? För övrigt så asfalterade de över "min skog" från uppväxten, de lyckades pricka in otroligt många fina ställen från mina barndomsminnen med den motorvägen :P
Beror på vilken vinter det varit, varma vintrar hindrar ju avverkning vilket måste tas igen. Här nere i södra Sverige där varma vintrar är tämligen vanligt så är det inte alls ovanligt med sommaravverkning
-
Jag vill ha en levande skog. Inte bara granar.
Då ska du nog inte välja hyggesfritt eftersom det är just gran som fungerar under de förutsättningarna :) Tyvärr är det som alltid så att de som har minst kunskap har de starkaste åsikterna :-\
-
Tyvärr är det som alltid så att de som har minst kunskap har de starkaste åsikterna :-\
Du menar att jag har dåliga åsikter? Och som skogsägare dålig kunskap?
Jag har alla möjliga träd i min skog. Granen är stark, ja.
-
Det funkar med fler träd än gran, här i Sverige borde det fungera utmärkt med exempelvis bok.
-
Är det alltså Lübeckmodellen som ni försöker sälja in, det verka så med tanke på att Silvaskog AB redan har en bok som heter "Lilla skgospraktikan". Jobba rni ihop med dem, kanske?
Lübeckmodellen uppfanns 1994, så den är varken gammal eller beprövad.
Hej
Martin Jenzen, som någon nämnde tidigare här i tråden, är en av medförfattarna till boken. Han var med och startade Silvaskog men har lämnat över till en annan person nu. "Lilla skogspraktikan" är, om du tittar efter, inte någon bok utan mer en broschyr, eller ett utkast till den bok vi nu skrivit.
Lübeckmodellen är en variant av naturnära skogsbruk. Den "uppfanns" inte 1994 men började kanske implementeras då, jag har inte koll på årtalen. Mycket av kunskaperna den bygger på är betydligt äldre.
Kul att detta är ett ämne som engagerar!
-
Då ska du nog inte välja hyggesfritt eftersom det är just gran som fungerar under de förutsättningarna :) Tyvärr är det som alltid så att de som har minst kunskap har de starkaste åsikterna :-\
Det är konstigt att det alltid är de starkaste förespråkarna för trakthyggesbruket som hänvisar till forskning men vägrar att ta till sug forskning/erfarenheter från annat håll. Jag kan faktiskt inte förstå den rabiata inställningen MOT hyggesfria metoder.. Det hänvisas till att Sverige blev hekt skogligt utarmat för 120 år sedan med blädningsbruket.. Det är ju inte ens ett argument! Det är ju ingen som förespråkar att vi ska tillbaka till ett läge utan regelverk samt ignorera 120 års forskning! Att tralthyggesbruket lyckades då var ju pga att man införde regelverk samtidigt! Med de regler vi har idag samt den kunskap som finns idag så finns inga risker kvar.
Att hårdnackat vägra ta till sig kunskap som bevisar motsatsen till det man tycker och bara samla på kunskap som backar upp redan cementerade kunskaper är knappast någon jag skulle vilja kalla för "påläst i ämnet". Forskning på hyggesfria metoder har varit starkt eftersatt i Sverige pga Skogsstyrelsens (och skogsbolagens) påverkan men det har ju börjat svänga lite nu och forskning har gjorts och kommer att göras. De som gjorts påvisar att hyggesfria metoder kan vara minst lika lönsamma som trakthyggesbruk.
Och när det kommer till skogtyper så passar olika metoder olika bra beroende på skog-/mark-typ men de som använder metoderna praktiskt vet att det går att använda hyggesfria metoder på i princip all mark, inklusive tallmarker. Men det kräver kunskap så att man vet vad man gör! Att sköta skogen hyggesfritt är betydligt mer kunskapskrävande.
Att andelen areal som sköts hyggesfritr ökar i Sverige kommer alla att tjäna på, jag kan inte riktigt förstå varför vissa blir så enormt anti emot det, trakthyggesbruket lär ju ändå vara det dominerande under överskådlig tid framöver.
-
Någon gång på 50-talet gjordes en utredning som visade att skog som plockhuggits (blädning) hade dåligt återväxt. Denna gamla rapport brukar förespråkarna av trakthyggesbruk hänvisa till. Men då tänker dom inte på att på 50-talet så gick kreaturen på bete i skogen och får och getter käkar mer än gärna upp unga träd och ringbarkar de ngt äldre om dom har god bark... Hästar är inte alltid så snälla mot träden heller men dom gick kanske inte på skogsbete. För övrigt så är det som jag sagt i ett tidigare inlägg - trakthyggesbruk ger mest massa och massaindustrin har lobbyster som påverkar högt och lågt...
-
Någon gång på 50-talet gjordes en utredning som visade att skog som plockhuggits (blädning) hade dåligt återväxt. Denna gamla rapport brukar förespråkarna av trakthyggesbruk hänvisa till. Men då tänker dom inte på att på 50-talet så gick kreaturen på bete i skogen och får och getter käkar mer än gärna upp unga träd och ringbarkar de ngt äldre om dom har god bark... Hästar är inte alltid så snälla mot träden heller men dom gick kanske inte på skogsbete. För övrigt så är det som jag sagt i ett tidigare inlägg - trakthyggesbruk ger mest massa och massaindustrin har lobbyster som påverkar högt och lågt...
I Norrland släpptes hästarna på skogen vet ja där dom fick gå hela sommaren . Så har det alla fall förtals mig när ja var upp i Överkalix
-
Hmm... Det var många påståenden, och mycket som inte stämmer.
- Kalhuggit skogen har vi gjort i Sverige sen åtminstone 1700-talet. Hela södra och det mesta av mellersta Sverige är inne på minst tredje generationen skog efter kalhuggning.
- De gamla studierna av blädning i Norrland gjordes inte på 1950-talet utan under 1890-1940 ungefär, och det mesta var i knappt bebodda områden, utan skogsbete.
- Lübeckmetoden har man hållit på med i ganska prick 20 år, i Lübecks statsskogar, alltså ungefär tiden mellan två gallringar, så de som håller på där vet inte hur det blir på lång sikt. De som hållit på i Sverige har hållit på i ungefär 10 år och vet alltså ännu mindre om vad som händer på sikt.
- Om man med hyggesfritt menar vanliga fröträds- och skärmställningar, som avverkas när föryngringen kommit upp till 0,5-1,0 meters höjd, så har man över 100 års erfarenhet och forskning om hur det fungerar i tall- och granskog.
- Om man bara tänker sig nåt i stil med blädning, alltså att man bara gallrar, så finns det väldigt lite erfarenhet och ganska litet forskning, men det som finns säger att det bara fungerar i granskog, eller också blir gran även om det är tall från början.
Att skriva böcker för att sprida kunskap är ju ett bra initiativ, när det finns kunskap att sprida. Naturnära skogsbruk och Lübeckmetoden finns inte dokumeterat hur det fungerar på lång sikt. Om man föreslår att vi ska kasta ut dagens skogsbruk, eller dra ner på avverkningarna, så är det nog bra om man samtidigt förklarar vilka konsekvenser det får för hela Sveriges ekonomi. Sverige är helt beroende av att bruka sina naturresurser, både skog, åkermark, vattenkraft och malm. Stockholm producerar väldigt lite för resten av landet att leva av.
-
Ok så de studier som gjorts som pekar på minst lika bra lönsamhet med hyggesfritt, olikåldrig, de är bara bluff och båg? Det är ju klart att det bli enkelt att ta ställning om man ignorerar sådant som talar emot det man själv vill..
Ska bli extremt intressant att läsa SLUs nya studie sim kommer ut under året.
-
Nej, de är inte bluff och båg. De finska studierna jämför nuvärden sett på några tusen års sikt. Frågan är väl hur relevant det är.
Ekonomi beror på förutsättningar, vilken skog du har, och hur du värderar inkomster om flera decennier i förhållande till inkomster idag.
-
Om man föreslår att vi ska kasta ut dagens skogsbruk, eller dra ner på avverkningarna, så är det nog bra om man samtidigt förklarar vilka konsekvenser det får för hela Sveriges ekonomi. Sverige är helt beroende av att bruka sina naturresurser, både skog, åkermark, vattenkraft och malm. Stockholm producerar väldigt lite för resten av landet att leva av.
Nej, varför ändra något som fungerar perfekt? Eller hur var det nu med t ex mångfalden och den sjunkande lönsamheten inom det konventionella skogsbruket?
Vad gäller ekonomi: med kontinuitetsskogsbruk får vi en skog som har inte bara har ekonomiskt värde utan också socialt och ekologiskt. Vi får dessutom en skog som lämpar sig för aktiviteter som också kan inbringa pengar, som skogsturism (kalhyggen och ungskog brukar inte vara så attraktivt som turistmagnet). Vilket gör att alldeles oavsett om kontinuitetsskogsbruk skulle vara sämre för dagens skogsindustri så kan det likafullt vara mer lönsamt för svenska staten (och definitivt för den enskilda skogsägaren). Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.
Det är inte lätt att styra om ett stort system, där många investerat stora delar av sitt liv i det rådande, men dagens situation i skogen och för skogsindustrin tycker jag visar väldigt tydligt att vi måste tänka om och tänka nytt, och fortsätta att skaffa oss mer kunskaper om hur ekosystemet skog fungerar, och hur vi kan dra nytta av det på klokaste sätt.
-
Man kan ju också lyfta fram de fördelar hyggesfri olikåldriga skogar har i jämförelse till trakthyggesbruket. Jämnar inkomst, för skogsägare med mindre arealer kan detta vara en stor sak då inkomsterna för en skog med trakthyggesbruk hamnar på var tredje generation medan kostnaderna ligger på varje generation.
Ökade naturvärden och ökad biologisk mångfald. Mindre näringsläckage. Bättre virkeskvalite.
Att öka andelen hyggesfritt kommer hela landet att tjäna på, både ekonomiskt och biologiskt. Däremot ska inte det hyggesfria skogsbruket ERSÄTTA trakthyggesbruket, det ska komplettera det. Men för att andelen kontinuitetsskogar ska öka måste trakthyggesbruksivrarna sluta med sina domedagsprofetior som de inte har något fog för egentligen.
En bra blandning mellan kontinuitetskogar och hyggesskogar kommer gynna alla då man får en mix av båda metodernas goda egenskaper.
-
Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.
Nej, inte de närmaste 80-100 åren. De träd du ska avverka hyggesfritt finns ju redan i skogen och har den kvalitet dom har.
Det enda dom som pratar om hyggesfritt egentligen gör är att gallra i gammal skog, och att gallra är inget nytt. Men när man försökt sånt tidigare har det alltid slutat med att man avverkat för många träd så det har blivit glesa, dåliga skogar. Hur ska ni förhindra det? Har ni koll på grundyta, stamantal, osv?
-
Intressant att skogslobbyn hittade hit så snabbt. ;)
-
Nej, inte de närmaste 80-100 åren. De träd du ska avverka hyggesfritt finns ju redan i skogen och har den kvalitet dom har.
Det enda dom som pratar om hyggesfritt egentligen gör är att gallra i gammal skog, och att gallra är inget nytt. Men när man försökt sånt tidigare har det alltid slutat med att man avverkat för många träd så det har blivit glesa, dåliga skogar. Hur ska ni förhindra det? Har ni koll på grundyta, stamantal, osv?
Bröderna Uhlås har en annan uppfattning, och kan backa upp det med handfasta bevis.
http://www.hyggesfrittskogsbruk.se (http://www.hyggesfrittskogsbruk.se)
Visst, kontinuitetsskogsbruk kräver mer kunskap än trakthyggesbruket men regelverk och övervakning finns ju redan idag, oavsett metod. För hyggesfria skogar finns ju trots allt och har alltid funnits
-
Bröderna Uhlås har väl aldrig presenterat några handfasta bevis. Bröderna Uhlås tjänar väl dessutom pengar på att ge kurser och att stämpla åt folk.
Jag tycker att det är konstigt att ni litar mer på konsulter som tjänar pengar på att sälja "tjänster" till folk än på forskarna. Det var en exkursion i Halland för nåt år sen och då var Silvaskog där. Markägaren hade anlitat Silvaskog för att få råd och få stämplat. Det blev dyra gallringar och den lilla vinsten som det ändå blev den försvann helt när Silvaskog tagit betalt. Skogsägaren gick back på alltihop.
1000 kr/timme tog Silvaskog för att stämpla gallring.
Det finns ju en massa gratis kunskap på nätet, som bygger på forskning. Varför läser ni inte det istället?
-
Ska bli intressant att läsa SLUs studie sedan, men pekar den åt samma håll som den finska studien så är det väl något fel på den också.. :)
Visst tjänar Uhlås pengar.. Det är ju deras arbete också. Men ser man till lobbyarbetet som svensk skogsindustri sysslar med så är det en piss i missisippi.. I princip alla annan information är formad av en enorm liktiktning som växt fram de senaste 100 åren, vilka trycker på där? Man pressar hela tiden omloppstiden på skogarna nedåt, med ännu större tapp bilogiskt som följd och sämre och sämre kvalite.
I Europa, Tyskland främst kanske, så är ju hyggesfria metoder väldigt vanligt, förvisso inte direkt jämförbara biotoper oftast men att hyggesfritt fungerar är det ju inga tvivel om. Om de klarar av att säkerställa kvalite och tillväxt gör nog vi det med.
-
Du vet väl att man klassar fröträdsställningar och hyggen mindre än 3-4 ha som hyggesfritt i en del tyska förbundsstater?
Genomsnittlig omloppstid har inte alls sjunkit, inte under de senaste 10-20 åren. Genomsnittsåldern på den skog som slutavverkas är fortfarande drygt 100 år.
Vad ingår i din idé om hyggesfritt? Hur ser skogen ut och hur sköter man den?
SLU håller väl inte bara på med EN studie? Det forskas ju om allt möjligt hela tiden, och hyggesfritt är inget undantag.
-
Intressant att skogslobbyn hittade hit så snabbt. ;)
Intressant synpunkt. Så om man inte håller med er så tillhör man skogslobbyn? Det kan ju faktiskt vara så att ni har fel och "skogslobbyn" rätt. En skillnad mellan dom och er är väl att dom är utbildade i skogsbruk?
-
Apropå "skogslobbyn", som bonde och skogsägare, så tycker jag att en av de intressantaste sakerna är att när jag söker efter forskningsrapporter på nätet inom t.ex. spannmålsodling eller husdjursskötsel, så finns det massor att hitta från SLU, där man oftast helt gratis kan läsa HELA dokumenten, eller åtminstone hitta rubriker och en summary, så att man kan beställa sådant som verkar intressant. Detta inkluderar på sedvanligt sätt inom akademisk forskning källhänvisningar, använd metodologi, beskrivning av försök i detalj o.s.v.
När det gäller skog, så finns i stort sett inga fullständiga dokument utlagda, utan man kan enbart hitta sammanfattningar eller omtuggningar via Skogsstyrelsen eller Skogsforsk.
Varför mörkas det så mycket runt svensk skogsförskning, som påstås vara i världsklass? Varför får jag inte ens se listan över forskningsrapporter?
När jag letade efter mer information om markberedning, inför ett eventuellt avverkningsprojekt, och började inse att det inte gick att läsa om hur försöken som ska bevisa nyttan var uppbyggda, blev jag misstänksam...
Jag har nu, flera år senare, fortfarande inte fått tag i några grunddokument, utan endast funnit böcker som i svepande ordalag, och med ett fåtal diagram, beskriver påvisad nytta i ett fåtal försök, på väldigt små provytor, som dessutom endast varit kontrollerade i ett fåtal år, i en begränsad typ av ståndorter...
-
Du vet väl att man klassar fröträdsställningar och hyggen mindre än 3-4 ha som hyggesfritt i en del tyska förbundsstater?
Genomsnittlig omloppstid har inte alls sjunkit, inte under de senaste 10-20 åren. Genomsnittsåldern på den skog som slutavverkas är fortfarande drygt 100 år.
Vad ingår i din idé om hyggesfritt? Hur ser skogen ut och hur sköter man den?
SLU håller väl inte bara på med EN studie? Det forskas ju om allt möjligt hela tiden, och hyggesfritt är inget undantag.
Givetvis håller de på med flera studier.. :) dock görs det just nu en större studie om bland annat ekonomin i hyggesfria metoder, ska vara klar under 2014 efter vad jag förstod.
Vad gäller hyggesfria metoder så tycker jag det är oviktigt exakt vilken som används, olika metoder passar olika bra beroende på skogens förutsättningar. Det viktigaste är väl dock att skogen är olikåldrig, så man har en skog bestående av träd i olika faser.
Jag måste säga att jag tycker det är intressant att vissa känner sig så hotade av detta.. Något som används i Europa tämligen frekvent, som det finns där lite forskning på men den som är gjord pekar ändå på likartad lönsamhet som trakthyggesbruket, metoder som kan komplettera trakthyggesbruket och ge högre naturvärden.. Det är motståndarna helt ok med att bara vifta bort, med väldigt få hållbara argument som grund.
-
Får väl räkna mig som skogslobbyist eftersom jag faktiskt arbetat med skogsbruk i 40 år. ;D
Ser inga problem med att enskilda markägare hugger lite kors och tvärs enligt vilka udda tankar som helst. Går det bra så gör det. Går det inte bra så drabbar det bara dem själva. Men om det finns ett "hot" så är det om politiker tycker att "hyggesfritt" låter så mysigt så att de inför regler som trasslar till det för hela näringen och landsbygden.
-
Som snickare har jag märkt av en kvalitetssänkning de senaste åren då det gäller snickerifura. När jag köper ett a-kvalitetsgolv i fura så finns det relativt gott om svartkvist i det, vilket iaf jag inte är nöjd med, och kollar man på furulimfog, salningsbrädor mm så är det ganska dåligt med kvistrenheten. Jag tolkar det som att det inte finns samma urvalsbas längre, man får helt enkelt ta det som finns.
Jag tycker mig se att i en naturlig skog med blandade trädslag skjuter furorna i höjden och tappar låga grenar tidigt, och när jag själv har möjlighet att välja enstaka träd att såga virke ur så finns ofta de bästa bitarna i såna lägen.
Och det där med lönsamhet. När svärfar högg en hop frötallar i vinter kom en representant för aktuellt sågverk kom ut och avsynade på rot och märkte de rotstockar han ville ha med önskad längd. När mätkvittot kom så genererade dessa stockar drygt 1300sek/m3, dvs mer än dubbelt mot vanligt timmer. Så man får väl säga att kvalitet slår kvantitet. Som vanligt.
Jag träffade en man i höstas med stark förankring i konventionellt skogsbruk som hävdade att "våra fina granskogar" har vi äldre tiders hormoslyrbesprutning att tacka för, men framgent skulle det gå åt helvete då man inte kan hålla efter lövet... Huvva!
-
Apropå "skogslobbyn", som bonde och skogsägare, så tycker jag att en av de intressantaste sakerna är att när jag söker efter forskningsrapporter på nätet inom t.ex. spannmålsodling eller husdjursskötsel, så finns det massor att hitta från SLU, där man oftast helt gratis kan läsa HELA dokumenten, eller åtminstone hitta rubriker och en summary, så att man kan beställa sådant som verkar intressant. Detta inkluderar på sedvanligt sätt inom akademisk forskning källhänvisningar, använd metodologi, beskrivning av försök i detalj o.s.v.
När det gäller skog, så finns i stort sett inga fullständiga dokument utlagda, utan man kan enbart hitta sammanfattningar eller omtuggningar via Skogsstyrelsen eller Skogsforsk.
Varför mörkas det så mycket runt svensk skogsförskning, som påstås vara i världsklass? Varför får jag inte ens se listan över forskningsrapporter?
När jag letade efter mer information om markberedning, inför ett eventuellt avverkningsprojekt, och började inse att det inte gick att läsa om hur försöken som ska bevisa nyttan var uppbyggda, blev jag misstänksam...
Jag har nu, flera år senare, fortfarande inte fått tag i några grunddokument, utan endast funnit böcker som i svepande ordalag, och med ett fåtal diagram, beskriver påvisad nytta i ett fåtal försök, på väldigt små provytor, som dessutom endast varit kontrollerade i ett fåtal år, i en begränsad typ av ståndorter...
Forskning om skogsbruk publiceras på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter, där studierna granskas av andra forskare innan de publiceras. Kan det vara så att det du läser om spannmål osv är publicerat på svenska, i nån intern rapportserie och utan vetenskaplig granskning?
Sen brukar forskarna sammanfatta vad en hel massa olika studier kommit fram till i så kallade review-artiklar som också är på engelska och granskade av internationella kollegor. Men nu har vi sån tur att det gjordes en satsning för några år sen att sammanfatta massor på svenska. Forskare och lärare på SLU skrev ihop en hel rad sammanfattningar på svenska, med källhänvisningar.
Att allting ligger på Skogsstyrelsens web beror på att dom var villiga att sköta det tekniska. Gå in på www.skogsstyrelsen.se (http://www.skogsstyrelsen.se) och sök på Skogsskötselserien. Det är helt gratis, up-to-date, med källhänvisningar och står vilka som skrivit de olika delarna.
-
Får väl räkna mig som skogslobbyist eftersom jag faktiskt arbetat med skogsbruk i 40 år. ;D
Ser inga problem med att enskilda markägare hugger lite kors och tvärs enligt vilka udda tankar som helst. Går det bra så gör det. Går det inte bra så drabbar det bara dem själva. Men om det finns ett "hot" så är det om politiker tycker att "hyggesfritt" låter så mysigt så att de inför regler som trasslar till det för hela näringen och landsbygden.
A. Det behövs knappast fler eller andra regler än idag vad gäller trakthyggesbruket, det behövs mer information och möjligtvis lite tillämpningar av regler för hyggesfritt.
B. Hyggesfritt lär inte trassla till det för vare sig landsbygd eller skogsbolag.
-
B. Hyggesfritt lär inte trassla till det för vare sig landsbygd eller skogsbolag.
Att skogsbruket kritiserar hyggesfritt är ju därför att det utlovas som nån universallösning på ALLA problem i skogen. Bättre för miljö, högre lönsamhet, bättre kvalitet, vackrare skogar, bättre för rekreation, högre tillväxt, osv. Dessutom är man oroliga att det blir som Skogsola skriver, att politiker luras av hyggesfrittlobbyn och förbjuder kalhuggning.
Det är fullt tillåtet att testa hyggesfritt inom lagens vida gränser. Räcker det inte med det? Hyggesfritt har fördelar och nackdelar, som allt annat.
-
Att skogsbruket kritiserar hyggesfritt är ju därför att det utlovas som nån universallösning på ALLA problem i skogen. Bättre för miljö, högre lönsamhet, bättre kvalitet, vackrare skogar, bättre för rekreation, högre tillväxt, osv. Dessutom är man oroliga att det blir som Skogsola skriver, att politiker luras av hyggesfrittlobbyn och förbjuder kalhuggning.
Det är fullt tillåtet att testa hyggesfritt inom lagens vida gränser. Räcker det inte med det? Hyggesfritt har fördelar och nackdelar, som allt annat.
Jag kan inte svara för andra men jag har nog aldrig hört någon seriös person hävda att hyggesfritt är det enda alternativet, dock hör man väldigt ofta raka motsatsen. Att få till en bra mix, på nationell nivå, mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt tycker jag borde vara ett mycket prioriterat mål för Skoggstyrelsen. Att det blir en bra blandning av de två metoderna kommer att gynna alla, även biologiskt, då det finns en hel del arter som gynnas även av kalhuggning.
Det går idag inte att avfärda alla hyggesfria metoder som olönsamma och skadliga för skogen, det finns helt enkelt inte vetenskapliga underlag för att höra det.. Ändå är branschen inklusive Skogsstyrelsen antingen negativa till metoderna eller "neutrala" en brasklapp att det minsann kan vara en dålig ide..
Jag ser ingen motsättning mellan de två systemen, jag kan bara se fördelar med att de kan finnas jämsides med någorlunda likvärdiga förutsättningar
-
Du hänvisade till bröderna Uhlås förut. Dom argumenterar för förbud mot hyggen. Mats Hagner, som hittade på naturkulturmetoden, säger samma sak. Skydda skogen, Miljöförbundet Jordens Vänner, osv. kräver förbud mot hyggen. Många av de som skriver här inne kräver samma sak.
Vill du ha fler exempel?
-
Du hänvisade till bröderna Uhlås förut. Dom argumenterar för förbud mot hyggen. Mats Hagner, som hittade på naturkulturmetoden, säger samma sak. Skydda skogen, Miljöförbundet Jordens Vänner, osv. kräver förbud mot hyggen. Många av de som skriver här inne kräver samma sak.
Vill du ha fler exempel?
Det räcker bra.. :)
Nå jag tycker i alla fall inte att förbud är vägen att gå.. Äganderätten för sin skog behöver definitivt inte begränsa ännu mer.
Men jag tycker att Skogsstyrelsen gör alldeles för lite för att lyfta fram kontinuitetsskogsbruk som ett alternativ, inte bara för den biologisk mångfaldens skull, utan även för att det även är ett reellt alternativ i andra avseenden också. Som det är nu har ser ju svängt lite ändå, Skogsstyrelsen är inte direkt avoga längre, men man behöver ändra sig ännu mer och verkligen lyfta fram hyggesfritt för att alla gamla förlegade föreställningar och lögner ska bekämpas.
-
Det tycker jag att dom gör men dom begränsar sig till sånt man vet fungerar, alltså skärmföryngring och blädning. Det kan man dessutom läsa om i Skogsskötselserien.
Finns det nåt annat som det finns konkreta erfarenheter av på lite längre sikt, åtminstone 50 år, så det verkligen går att ge råd som bygger på forskning eller dokumenterad erfarenhet? Som inte bara blir tro och tyckande?
För mig är det helt okej om en intresserad skogsägare läser på och sen vill testa nåt i egen skog. Men en konsultfirma som säljer dyra kurser eller som åker ut och stämplar hos folk för 1000 kr/timme när alltihop bygger på en egen idé, utan ordentlig kunskap bakom, det är inte okej. Då lurar man folk för att sko sig själv.
-
Forskning om skogsbruk publiceras på engelska i internationella vetenskapliga tidskrifter, där studierna granskas av andra forskare innan de publiceras. Kan det vara så att det du läser om spannmål osv är publicerat på svenska, i nån intern rapportserie och utan vetenskaplig granskning?
Sen brukar forskarna sammanfatta vad en hel massa olika studier kommit fram till i så kallade review-artiklar som också är på engelska och granskade av internationella kollegor. Men nu har vi sån tur att det gjordes en satsning för några år sen att sammanfatta massor på svenska. Forskare och lärare på SLU skrev ihop en hel rad sammanfattningar på svenska, med källhänvisningar.
Att allting ligger på Skogsstyrelsens web beror på att dom var villiga att sköta det tekniska. Gå in på [url=http://www.skogsstyrelsen.se]www.skogsstyrelsen.se[/url] ([url]http://www.skogsstyrelsen.se[/url]) och sök på Skogsskötselserien. Det är helt gratis, up-to-date, med källhänvisningar och står vilka som skrivit de olika delarna.
Så som akademisk utbildad (dock ej inom de gröna näringarna, utan inom "ren" biologi), så känner jag väl till det "normala systemet" runt publicering av forskning i peer-reviewade internationella tidskrifter etc., och att sedan 15 år tillbaka ungefär så publiceras som ett minimum "innehållsförteckningen" över forskning inom den svenska akademiska världen via Internet.
Jag vet också hur man hittar dessa tidskrifter och deras webbplatser, och hur man, ofta mot betalning för enstaka artikel, ibland är de gratis, eller via kompis med tillgång till tidskrifterna/webbplatserna som finns på lämplig högskola, får tag i intressanta artiklar.
Via SLU:s hemsida och de olika områdena, kan man få tag i stort sett allt som gjorts inom lantbruksområdet, via rätt duktiga sökmotorer. Man får en titel, summary, ibland en komplett rapport och alltid en möjlighet att beställa fullständigt material/kontakta relevant institution.
Det är just det med Skogsstyrelsens webb som är rena natten. Det är ju det mest flagranta exemplet på "omtuggad" och "tillrättalagd information", eftersom de försök/den forskning som det hänvisas till absolut INTE går att få tag i, i form av "original dokumentation".
Skogsskötselserien är ett flagrant exempel på sönderhackad och tendensiös publicering, där komplett källhänvisning ytterst sällan förekommer. Det är mer typiskt att man hänvisar till "vid försök gjorda på plats x visade det sig att y inträffade/fungerade/fungerade inte".
Relevanta hänvisningar till hur man får tag på genuina och kompletta rapporter över gjorda försök lyser normalt helt med sin frånvaro.
Någon gång har jag via omvägar lyckats hitta komplett information. Nivån på försöken har ofta varit skrattretande låg. Ofta har det handlat om (i skogssammanhang) pyttesmå provytor, och korta (mycket korta) försökstider.
-
Kan du ge nåt konkret exempel?
-
Nej, varför ändra något som fungerar perfekt? Eller hur var det nu med t ex mångfalden och den sjunkande lönsamheten inom det konventionella skogsbruket?
Vad gäller ekonomi: med kontinuitetsskogsbruk får vi en skog som har inte bara har ekonomiskt värde utan också socialt och ekologiskt. Vi får dessutom en skog som lämpar sig för aktiviteter som också kan inbringa pengar, som skogsturism (kalhyggen och ungskog brukar inte vara så attraktivt som turistmagnet). Vilket gör att alldeles oavsett om kontinuitetsskogsbruk skulle vara sämre för dagens skogsindustri så kan det likafullt vara mer lönsamt för svenska staten (och definitivt för den enskilda skogsägaren). Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.
Det är inte lätt att styra om ett stort system, där många investerat stora delar av sitt liv i det rådande, men dagens situation i skogen och för skogsindustrin tycker jag visar väldigt tydligt att vi måste tänka om och tänka nytt, och fortsätta att skaffa oss mer kunskaper om hur ekosystemet skog fungerar, och hur vi kan dra nytta av det på klokaste sätt.
Hej!!
Hur menar du att vi ska få bättre lönsamhet med minskad tillväxt? Eller har jag missuppfattat?!
MVH/ Bosse
-
Hej!!
Hur menar du att vi ska få bättre lönsamhet med minskad tillväxt? Eller har jag missuppfattat?!
MVH/ Bosse
Det är skillnad på volymproduktion i skogen och ekonomisk vinst i din plånbok.
Vänligen
Eva-Lotta
-
Lübeckmodellen är en variant av naturnära skogsbruk. Den "uppfanns" inte 1994 men började kanske implementeras då, jag har inte koll på årtalen. Mycket av kunskaperna den bygger på är betydligt äldre.
Okej, då kan jag upplysa dig om att Lubeckmodellen uppfanns 1994 av Lutz Fähser. Inte särskilt beprövat, med andra ord.
-
Det funkar med fler träd än gran, här i Sverige borde det fungera utmärkt med exempelvis bok.
Ja, kanske i de sydligaste länen. Sen om det är ekonomiskt eller ej är en annan fråga.
Hur gör vi med tallen, hur får vi upp den?
-
Tycker det är tråkigt att snudd på alla skogsägare använder sig av i princip obeprövade metoder t.ex. kalavverkning. Har den metoden ens 100 år på nacken? 100 år är ingen ålder för en skog.
Snarare 150 år. Det finns nog ingen metod som är så väl beprövad och undersökt.
Ja, om vi bortser från "hugg allt du behöver och skit i resultatet", fast det är ju inte så mycket skogsskötsel som skogsutnyttjande.
-
Överhållen skärm är väl en "kompromiss" men det funkar ju.
-
Nej, varför ändra något som fungerar perfekt? Eller hur var det nu med t ex mångfalden och den sjunkande lönsamheten inom det konventionella skogsbruket?
Vad gäller ekonomi: med kontinuitetsskogsbruk får vi en skog som har inte bara har ekonomiskt värde utan också socialt och ekologiskt. Vi får dessutom en skog som lämpar sig för aktiviteter som också kan inbringa pengar, som skogsturism (kalhyggen och ungskog brukar inte vara så attraktivt som turistmagnet). Vilket gör att alldeles oavsett om kontinuitetsskogsbruk skulle vara sämre för dagens skogsindustri så kan det likafullt vara mer lönsamt för svenska staten (och definitivt för den enskilda skogsägaren). Dessutom ger naturnära skogsbruk bättre kvalitet på virket, vilket ger ökade möjligheter till mer lönsam förädling, i stället för massaproduktion.
Mmm, som vanligt är det bara "vi" mot "skogsindustrin". Du glömmer att det är skogsägaren som skall betala detta nya skogsbruk, och får inte ett öre för de sociala och ekologiska värdena. Eller heller för turisterna, snarare tvärt om. Så får skogsägaren är det inte särskilt lönsamt med skogens alternativa värden.
Hur många hundra kr per hektar och år är det värt att betala skogsägaren för att överge trakthyggesbruk?
Det är inte lätt att styra om ett stort system, där många investerat stora delar av sitt liv i det rådande, men dagens situation i skogen och för skogsindustrin tycker jag visar väldigt tydligt att vi måste tänka om och tänka nytt, och fortsätta att skaffa oss mer kunskaper om hur ekosystemet skog fungerar, och hur vi kan dra nytta av det på klokaste sätt.
Det är dessutom dumt att styra om ett stort system när det finns så lite forskning och prov som visar att det blir bättre.
-
Överhållen skärm är väl en "kompromiss" men det funkar ju.
Det är en del av dagens trakthyggesbruk, och särskilt hyggesfritt är det inte.
-
Jämnar inkomst, för skogsägare med mindre arealer kan detta vara en stor sak då inkomsterna för en skog med trakthyggesbruk hamnar på var tredje generation medan kostnaderna ligger på varje generation.
Huh? Även små skogsägare bruakr ha en någorlunda ålderfördelad fastighet. Har du 100 hektyar så har ud säkert 10 ha skog som går att avverka, och du kanske i snitt hugger 4 ha vart tredje år.
det är ju INTE så att alla skog är liak gammal bara för att man har trakthyggesbruk.
Ökade naturvärden och ökad biologisk mångfald. Mindre näringsläckage. Bättre virkeskvalite.
Ökade kostnader för drivnnig och planering. Kan inte dra nytta av förädlat material. Kan inte välja nya trädslag (tex oliak sorters löv).
Och högre risk med tanke på hur dåligt utforskad metoden är.
-
Det går idag inte att avfärda alla hyggesfria metoder som olönsamma och skadliga för skogen, det finns helt enkelt inte vetenskapliga underlag för att höra det.
Ursäkta men tråden började med någon som påstod att det det är lönsammare och nyttigare för skogen med hyggesfritt. Finns det vetenskapligt underlag för det?
-
Det är en del av dagens trakthyggesbruk, och särskilt hyggesfritt är det inte.
Det beror på hur mkt man sparar och hur lång tid man tar på sig för att glesa ur.
Skogsstyrelsen pratar om minst 50 träd/hektar och utglesning under 40 år
-
Ställer du 100 träd/ha så uppfattar de allra flesta det som ett hygge skulle jag tro. Särskilt när hälften blåst ner. ;)
Men det är tillräckligt glest för att det skall komma kruståtel och för att det skall behövas markberedas, i alla fall i södra Sverige.
Och jag tror ingen skulle kalla det "naturnära skogsskötsel" eller vad man brukar säga.
-
Lite intressant att du tydligen vet mer än Skogsstyrelsen som ändå har gjort fältförsök..
-
I delar av Tyskland är fröträdsställningar naturnära och hyggesfritt. I en del av delstaterna uppfattar man ju små kalhyggen, sådär 1-2 hektar, som naturnära och hyggesfritt.
Ni som gillar hyggesfritt och ogillar trakthygesbruk, kan ni förklara hur de 250-300 år som man sysslat med trakthyggesbruk i delar av Sverige, exempelvis Bergslagen, räknas som för kort tid för att man ska veta nåt säkert, samtidigt som 20 års erfarenhet av gallring i Lübeck räknas som fullt tillräckligt för att veta allt man behöver veta om hyggesfritt?
-
Lite intressant att du tydligen vet mer än Skogsstyrelsen som ändå har gjort fältförsök..
Hur länge har de fältförsöken funnits? Deras hyggesfritt-projekt är ju inte ens 10 år gammalt.
-
Lite intressant att du tydligen vet mer än Skogsstyrelsen som ändå har gjort fältförsök..
Jag behöver ju bara titta på grannens fröträdsställning för att se att a) det ser ut som hygge, b) det kommer kruståtel och c) det blåser ner. Hon var en optimist i alla fall!
Så vad är det i skogsstyrelsens fältförsök som motsäger det jag skrev?
-
Det beror på hur mkt man sparar och hur lång tid man tar på sig för att glesa ur.
Skogsstyrelsen pratar om minst 50 träd/hektar och utglesning under 40 år
Ska man lämna 50 träd/hektar som man sedan glesar ut under 40 år? Ett träd om året? Jisses... Den som har gett det rådet vet tydligen ingenting om hur man föryngrar under fröträd.
-
Ska man lämna 50 träd/hektar som man sedan glesar ut under 40 år? Ett träd om året? Jisses... Den som har gett det rådet vet tydligen ingenting om hur man föryngrar under fröträd.
Ja det står bara i deras broschyr.. ;)
-
Nej, det gör det inte. Läs texten!
"Överhållen skärm innebär att beståndet successivt utglesas under en längre tidsperiod (20-40 år). Metoden bör kunna hänföras till de hyggesfria metoderna under förutsättning att minst 20-50 skärmträd/hektar får stå kvar i det nya beståndet. "
Man glesar alltså ut den gamla skogen, precis som i vanlig skärmställning. Man gallrar alltså 2-3 ggr och sen när det bara är 20-50 träd/ha kvar så får de stå som evighetsträd. Så istället för 10 evighetsträd/ha så blir det 20-50. Fast dom har aldrig testat detta. Det är bara ett spekulativt påhitt från Sverker Rosell, som skrivit texten. Det finns studier av vad som händer om man inte avverkar fröträdsställningar och på många tallmarker blir resultatet att föryngringen aldrig kommer upp mer än 0,5-1,0 meters höjd. Det finns testat i massor i bland annat Norrbotten. Det funkar inte.
-
Eftersom jag av olika skäl lämnat fröträd av tall lite för länge, kan jag meddela att *gran* kommer upp under dem. :-) Tallen däremot har väl älgen tagit. Eller så var det för bördigt. Det var lite innan min tid.
De som ojjar sig över förgraningen av vårt land borde nog titta på viltstammen.
-
Under tråden, varsamt naturnära skogsbruk, beskriver jag en skötselmetod där man hugger var tredje träd var femte år. Metoden tillkom när markägare sålde till skogsbolagen. Dom fick då rätt att hugga ved och virke för eget bruk på bolagsmarken. Men dom fick maximalt bara hugga var tredje träd och dom var tvungna att vänta i fem år innan dom återkom med huggning på samma platts. Jag blev uppmärksammad på fenomenet när jag jobbade med skogsinventering åt skogshögskolan i början på 70talet. Huggningsmetoden hade då funnits i hundra år.
-
Svedjebruk har funnits i tusentals år, men nuförtiden tycker vi att det är ganska ineffektivt sätt att producera säd.
-
Jag tänker inte uttala mig om lönsamhet och producerade kubiker men jag som snickare och timmerman ser ett stort problem i det moderna skogsbruket. Nämligen vad slutprodukten duger till.
Eftersom man strävar till att öka volymtillväxten så gallrar man hårt. Dels för att få så stor volym massaved som möjligt från gallringen och dels för att få snabb volymtillväxt i de få träden som är kvar efter gallringen. Träd som står i så hårt gallrad skog blir blir lösvuxna och grovkvistiga. En stor del duger bara till massaved och sämsta sortens virke. Sedan kalhugger man då träden är mitt i bästa växande åldern och påstår att större träd får smalare årsringar och därför är olönsamma. Det är visserligen sant men om man tänker litet längre än till massavedskubiker ser man att en grövre stock ger mycket större andel fullkantat virke och mindre andel bakan jämfört med en klenare stock. Med andra ord högre utnyttjandegrad. Dessutom är såvitt jag kan förstå volymtillväxten ganska bra även med smalare årsringar om trädets omkrets är stor. De allt klenare sågstockarna leder till att det blir allt svårare att få tag i grövre virkesdimensioner och då tvingas man ta till alla möjliga konstiga nödlösningar som bara blir till förträt på bygget. Dessutom blir det allt mindre andel kärnved i virket då träden fälls som allt yngre.
Samtidigt blir stocklängderna allt mer standardiserade. Numera tycks bara 4,20 och 4,50 duga som stocklängder. Virket kommer i jämnlånga knippen. Det blir mycket större virkesspill på bygget när allt skall tas ut ur jämnlångt virke plus förträten att inte hitta en enda bräda som är tillräckligt lång då man behöver den. Rimligtvis gör det här systemet också att utbytet i sågstock per träd blir mindre. Där jag tar ut en 6 meters stock och kapar bort en krok eller en sprötkvinst tar skogsbolaget ut en 4,50 meters stock och en massavedsbit. Rent slöseri. I synnerhet snickarvirke får gärna vara kort så länge kvaliteten är bra. Jag har sett hur tätvuxen furu av högsta kvalitet som skulle ha kunnat bli till de bästa fönstren i trakten blev till massaved för att längden inte var mer än 3 meter. Det blev över hundra sådana fina stockar som gick i massatraven av 11 hektar gammal tallskog. Samtidigt är det brist på snickarvirke av den kvaliteten.
Med andra ord så strävar det moderna skogsbruket ensidigt till att producera massaved och formvirke helt utan hänsyn till samhällets övriga behov.
Jag har ingenting emot några mindre kalhyggen..... men maskingallring och annan modern gles gallring borde förbjudas i lag.
-
Under tråden, varsamt naturnära skogsbruk, beskriver jag en skötselmetod där man hugger var tredje träd var femte år. Metoden tillkom när markägare sålde till skogsbolagen. - - Jag blev uppmärksammad på fenomenet när jag jobbade med skogsinventering åt skogshögskolan i början på 70talet. Huggningsmetoden hade då funnits i hundra år.
Bolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet. Hur gammal är du? Var det på 1870-talet du inventerade skog??
-
Bolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet. Hur gammal är du? Var det på 1870-talet du inventerade skog??
Jag hörde senast för några veckor sen om en bit privat skogsmark som nyligen sålts till skogsbolag.
-
Enda undantaget är om bolaget samtidigt säljer lika mycket skogsmark.
Är du säker på att skogsägaren sålde själva marken och inte bara virke/avverkning? Ofta säger man ju att man säljer skog till ett bolag när man menar att man säljer virke från en avverkning.
-
Enda undantaget är om bolaget samtidigt säljer lika mycket skogsmark.
Är du säker på att skogsägaren sålde själva marken och inte bara virke/avverkning? Ofta säger man ju att man säljer skog till ett bolag när man menar att man säljer virke från en avverkning.
Som jag uppfattade det var det marken som såldes. Men det skulle vara en överdrift att påstå att jag är säker.
Dessutom finns nu en kontrovers i Orsa jordägare/besparingsskog i samband med att skogsbolag köpt in sig i besparingsskogen genom att köpa privat skogsmark (kanske även privata gårdar).
Dessutom har jag genom åren hört många berättelser från 1900-talet om skogsbolag som köpt upp gårdar, särskilt i trakter där jordbruket varit olönsamt. De har ibland styckat av marken och sålt husen, ibland behållit husen. Åkrarna har oftast planerats igen. Jag har däremot sällan hört talas om privatpersoner som köpt av skogsbolag, även om det lär förekomma.
-
Jag skulle tro att detta är så pass mycket substans som finns i "skogskunnigs" påståenden om att det skulle finnas lagstiftning mot bolagsköp av privat skogsmark:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrl%C3%A4ndska_f%C3%B6rbudslagen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Norrl%C3%A4ndska_f%C3%B6rbudslagen)
"Norrländska förbudslagen eller Bolagsförbudslagen är en lag som antogs av Sveriges riksdag år 1906.
Lagen, som antogs av riksdagen den 4 maj 1906, tillkom som resultat av den flera decennier långa debatten kring Norrlandsfrågan, och dess syfte var att begränsa de stora skogsbolagens uppköp av enskild skogsegendom i Norrland för att behålla de självägande bönderna där."
"Lagen gällde först i Norrland ner till övre Hälsingland och övre Dalarna, men utsträcktes 1912 till hela Hälsingland och 1917 även till Värmland.[1] Den ersattes 1925 av en huvudsakligen likalydande lag för hela Sverige.[2]
Förbudet mot bolagsförvärv av jord- och skogsbruksfastigheter upphävdes 1965.[3]"
-
tänkte väl det med tanke på att bolag köper och säljer mark hela tiden. ulf
-
Intressant bakgrund när det gäller Norrländska förbudslagen m.m. finns här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Baggb%C3%B6leri (http://sv.wikipedia.org/wiki/Baggb%C3%B6leri)
-
Kolla jordförvärvslagen. Bolagen behöver förvärvstillstånd för att få köpa skogsmark, och för att få det skall de visa att de behöver den i verksamheten (dvs sågverk) och att de på sikt säljer lika mycket som de köper.
-
Räddningen för skogen och för naturen är en fastighetsskatt relaterad till markens exploateringsgrad. - Den blir alltså lägre ju mer det finns kvar av skogens värden utöver att producera ved och virke.
Rätt utformad räcker en sådan skatt för att ge den rätta balansen mellan naturvård och exploatering.
-
Räddningen för skogen och för naturen är en fastighetsskatt relaterad till markens exploateringsgrad. - Den blir alltså lägre ju mer det finns kvar av skogens värden utöver att producera ved och virke.
Rätt utformad räcker en sådan skatt för att ge den rätta balansen mellan naturvård och exploatering.
Skulle högre naturvärden (och kanske vissa kulturvärden) ge lägre skatt?
Eller skulle högre grad av exploatering ge högre skatt?
Hur mäter och poängsätter man naturvärden respektive exploatering? Det finns många olika sorter av båda slagen.
-
Under en ideal ordning betalar man den förre ägaren till en fastighet för värden som skapats av människor men betalar en årlig skatt för den naturgivna resurs man tar i anspråk. Nivån på denna bör då vara högre ju mindre värde som är över för oss andra att njuta.
Högst avgift blir det för monokulturer och inhägnad mark, - Lägst för marker där exploatören lyckas få det han vill ha och där ändå naturen och artrikedomen finns kvar och vi inte stängs ute.
-
Detta skulle väl gälla all mark då? Så villa- eller sommarstugetomter skulle få extremt hög skatt, liksom all åkermark.
Ni som vill "rädda" skogen, har ni nån som helst aning om hur stor ekonomisk betydelse skogsnäringen har för Sverige? Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?
-
Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?
Jag var mer ute i skogen förr. På 70-talet fanns det i alla fall rester av njutbar skog kvar här och där. Svårare att hitta idag. Det har blivit mer och mer trädplantage, mindre och mindre riktig skog.
-
Jag var mer ute i skogen förr. På 70-talet fanns det i alla fall rester av njutbar skog kvar här och där. Svårare att hitta idag. Det har blivit mer och mer trädplantage, mindre och mindre riktig skog.
Ytterligare en fördel med lilla Blekinge.
-
Ni som vill "rädda" skogen, har ni nån som helst aning om hur stor ekonomisk betydelse skogsnäringen har för Sverige? Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?
Väldigt ofta.
Pengar från miljödålig verksamhet är inte intressanta, enligt mig. Dessutom används de ofta till fortsatt miljöskadande.
-
Ytterligare en fördel med lilla Blekinge.
Ja, men det är ju en trädgård. ;) Eller hur menar du?
-
Ytterligare en fördel med lilla Blekinge.
Ja, det var verkligen som att komma tillbaka från en näradödenupplevelse när man körde ut från granplanteringens mörka småland och kom ner i det gröna och frodiga Blekinge. Som ljuset i tunneln.
-
Ja, men det är ju en trädgård. ;) Eller hur menar du?
Skogligt så finns tex en hel del lövskog. Mycket bok, som bäst sköts hyggesfritt. Rätt mycket naturbeten och ca 90 reservat. Fast de producerar inte mycket trä, men en hel del kött.
-
Jo jag vet. Jag har bott ett år i Blekinge och jobbat på lantbruk. Där är reservat nu. Blekinge är fint. Och kanske skogsbruket gått mindre hårt fram där de senaste decennierna. Jag har inte varit där så mycket på senare år, så jag har ingen klar bild.
-
Finns en hel del granåkrar som sköts med kalhygge också, men inte bara. Och så blir det inte lika påtagligt, när det är smått och plåttrigt.
-
Jag: Under en ideal ordning betalar man den förre ägaren till en fastighet för värden som skapats av människor men betalar en årlig skatt för den naturgivna resurs man tar i anspråk. Nivån på denna bör då vara högre ju mindre värde som är över för oss andra att njuta.
Högst avgift blir det för monokulturer och inhägnad mark, - Lägst för marker där exploatören lyckas få det han vill ha och där ändå naturen och artrikedomen finns kvar och vi inte stängs ute.
Detta skulle väl gälla all mark då? Så villa- eller sommarstugetomter skulle få extremt hög skatt, liksom all åkermark.
Ni som vill "rädda" skogen, har ni nån som helst aning om hur stor ekonomisk betydelse skogsnäringen har för Sverige? Hur ofta är ni för övrigt ute i skogen?
Denna resursavgift skulle bli en kostnad jämförbar med vi förut betalat i fastighetsskatter, förmögenhetsskatter och låneräntor men med en fördelaktig styreffekt och en kostnad vi själva kan påverka genom att minimera vår negativa påverkan på miljön: Skogsbruket lär sig odla timmer och massaved utan att därmed slakta naturen och sommarstugorna undviker att hävda revir och försöker istället gömma sig i vegetationen.
Kommuner får då tänkas betala för hela det tätbebyggda området och själva ta ut en markanvändningsskatt relaterad till läge och exploateringsgrad.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=5417.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=5417.0)
-
Kommuner får då tänkas betala för hela det tätbebyggda området och själva ta ut en markanvändningsskatt relaterad till läge och exploateringsgrad.
Och vem ska kommunen betala till? Den allvisa staten som ska rättvist styra och fördela detta? Och vem ska staten betala till? Gud?
Jag noterar att du inte besvarade mina frågor om problem kring mätning och värdering av naturkvaliteter och exploateringsgrad. Där tror jag haken finns. Ditt system förutsätter en god, vis och allvetande stat. Helst även en likadan befolkning. Hade vi dessa förutsättningar så vore det nog enkelt att ordna ett bra samhälle på lämpligt sätt. Det är det som är knutpunkten, snarare än en att skissera en teoretisk modell som du gör.
-
Om vi inte förutsätter att det finns en stat som behöver pengar att spendera, får vi väl dela intäkterna mellan oss. - Besväret som krävs för att klassa olika miljöers skyddsvärde och värdera hur mycket där är kvar, är värt att göras och görs väl redan nu av engagerade miljövänner.
På färgrika kartor kan man sedan utläsa den aktuella klassningen och vilka slags användning det betalas avgift för och hur mycket vilket underlättar för felfinnaren.
-
Allmän diskussion av detta passar inte riktigt i tråden. Annars kunde jag troligen ha fler synpunkter och frågor.
-
Jag var mer ute i skogen förr. På 70-talet fanns det i alla fall rester av njutbar skog kvar här och där. Svårare att hitta idag. Det har blivit mer och mer trädplantage, mindre och mindre riktig skog.
Och jag som är ute i skogen lika mycket nu som på 70-talet hittar lika mycket njutbar skog nu som då. Kanske förändringen har mer med dig än med skogen att göra?
Jag tror att problemet inte handlar så mycket om skogen som om er själva: Ni har förväntningar om nåt slags Elsa Beskow-skog som formades när ni var barn och som inte ens då hade så mycket med verkligheten att göra. Den svenska skogen har brukats i flera hundra år. Allt det ni ser omkring er när ni är ute i skogen är format av tidigare skogsbrukare. Den enda riktigt stora skillnaden mot förr är att det nu finns mycket mer vägar av bra kvalité så det är mycket lättare att komma ut i skogen.
-
Att det finns gott om riktig natur runtom där jag bor, beror på att jag flyttade dit just av den anledningen från ett alltmera skövlat Skåne. Jag hade aldrig sett en blåsippa och visste inte hur ett rådjur lät innan och då var jag 37. Nu kan jag ibland gå och samla ihop svamp till måltiden medan tevattnet värms på uteköket.
-
Och jag som är ute i skogen lika mycket nu som på 70-talet hittar lika mycket njutbar skog nu som då. Kanske förändringen har mer med dig än med skogen att göra?
Nej. Jag vet flera fina skogsområden som skövlats. Jag vet inte på rak arm bara ett smultronställe i skogen som jag kan och vill åka till (ett naturreservat). Jag har under samma tid (70-talet till nu) inte sett något skogsområde utvecklas från ordinärt till ett område som ger mig fina upplevelser. Skogarna sköts alltmer likformigt och alltmer maskinellt. De oplanerade nischerna blir färre. De planerade nischerna blir något fler, men de blir ofta för små för att fungera bra som motvikt.
Det beror nog på vad för skog man tycker är njutbar. Jag giller framför allt skog som fått vara opåverkad av människan riktigt länge (med vissa undantag som pinnskogen i Hamra nationalpark) samt skog som brukas varsamt. Jag tycker nog allra bäst om den senare kategorin. Men ska man bruka skogen varsamt kan man inte åka om kring med maskiner i den i den omfattning som nu görs. Inte heller gallra så hårt och ofta. Inte eftersträva en så likformig skog art- och åldersmässigt.
Jag tror att problemet inte handlar så mycket om skogen som om er själva: Ni har förväntningar om nåt slags Elsa Beskow-skog som formades när ni var barn och som inte ens då hade så mycket med verkligheten att göra.
Bludder. Jag utgår från min barndoms skog på landet. Den fanns då. Den finns inte längre. Och jag utgår från diverse andra skogar som jag såg senare i ungdomen när jag blev mer aktivt intresserad av sånt. Flera av dessa är borta. Några kanske finns kvar. Men visst var detta redan då sparade oaser här och där.
Den svenska skogen har brukats i flera hundra år.
Ja det är sant.
Allt det ni ser omkring er när ni är ute i skogen är format av tidigare skogsbrukare.
Nej det är inte sant. Det är en grov lögn. Det är som det skulle vara öken där om det inte vore för skogsbrukarna.
Den enda riktigt stora skillnaden mot förr är att det nu finns mycket mer vägar av bra kvalité så det är mycket lättare att komma ut i skogen.
Nej det är inte sant. Se ovan vad jag skrivit om diverse förändringar.
Visserligen har skogsbruket börjat ta lite mer naturhänsyn i vissa avseenden, men jag är inte imponerad.
-
Nej Anders S, det är inte en lögn.
Det finns nästan inga skogsområden i vårt land som inte ser ut som dom gör pga skogsbruk. Nästan ALL skog har på ett eller annat sätt brukats av människan, och man har avverkat träd i nästan ALL skog i vårt land. Det finns enstaka små fläckar som man inte rört, men dom är extremt ovanliga. Problemet är att de allra flesta inte förstår att det de ser är skog som brukats av människor. Förändringarna går så långsamt att de flesta tror att skogen alltid sett ut precis som den ser ut just nu, och därför chockas när man gallrar eller slutavverkar. Det man inte heller förstår är att svensk skog är ett odlingslandskap, kulturmark, precis på samma sätt som åker och äng. Vi har inte haft vildmark i Sverige på flera hundra år.
Att de skogar du gick i som litet barn nu har vuxit färdigt och avverkats är inte konstigare än att man skördar säden på åkern på sensommaren. Men nu finns det andra skogar, som vuxit upp under tiden, som idag ser ut ungefär som din barndoms skogar. Fast dom ligger ju inte på samma fläck utan du måste flytta dig en bit.
-
Du skrev "Allt det ni ser omkring er när ni är ute i skogen är format av tidigare skogsbrukare"
Jag uppfattar det som att du menar att det enbart är format av tidigare skogsbrukare. Uppfattat så är det en lögn, för det är framför allt format av naturen. Annars skulle det inte finnas någon skog där. Men det tänker du kanske inte på. Eller så menar du att allt man ser i skogen har tidigare skogsbrukare varit med och format. Men skriv i så fall det.
De skogar jag gick i som litet barn hade förmodligen aldrig kalavverkats, eller så låg det mycket långt bak i tiden. Du applicerar som en självklarhet kalavverkningstänkandet med dess omlopp på all skog, när det är till stor del kalavverkningarna och efterföljande skogsbruksåtgärder med inriktning på en åldersmässigt och oftast även artmässigt enformig skog som förött många naturvärden i skogen. Det blir också en visuellt enformig skog. Trist att skåda för alla utom sådana skogsbrukare som inte ser skogen för bara träd.
Inte ens mot slutet av omloppstiden når en sådan skog i närheten av de naturvärden som finns i en skog som inte kalavverkas, för där finns en kontinuitet som låter andra växter och djur leva där i större mängd och mångfald (eller så ser det i alla fall ut för mitt någorlunda tränade amatörbiologöga).
Jag förstår logiken i kalhyggesbruket. Mekaniseringen bl.a. påverkar i den riktningen. Men det är inte säkert att det är sista ordet, då det även pågår utvecklingsarbete med kontinuitetsskogsbruk och allt vad det kallas. Verkar ju fungera under i alla fall en del betingelser. Men det är än så länge mycket marginellt.
När kalhyggesbruket började införas på bred front under mitten av 1900-talet fanns det mycket skog som ännu inte var påverkad av det och som överhuvud taget inte brukades särskilt intensivt. Denna skog har efterhand försvunnit. Nu brukas nästan all skog som inte är naturreservat med kalhuggning, ofta hyggesberedning, plantering eller i bästa fall fröträd, regelbunden röjning och gallring som etablerar den önskade enformiga skogen som jag skrev om ovan. Det gör den stora skillnaden som jag ser.
-
Markägarfundamentalismen kör med tesen att skogen är som åkerbruket och att det bara handlar om maximal avkastning och att allemansrätten är en restpost.
En hållbar grund för liberalismen är att istället för att bygga på åkerbrukets uppstyckning av naturen i ägolotter, använda allemansrätten som norm: Den som stänger ute någon och förbehåller sig en bit av naturen för egen del, skall betala en avgift till oss andra för att vårt livsrum blivit trängre.
Äganderätten skall fortfarande vara oinskränkt men hävdas med en årlig avgift utöver vad den förre ägaren fått som ersättning för överlåtandet och man kan själv påverka nivån på avgiften med hur man beter sig.
Ger man sig fan på att leka att skogen är en åker där man plöjer, gödslar och skördar, får man betala vad det kostar och kan man bedriva sin näring med bevarat ekosystem kommer man billigare undan.
-
Besväret som krävs för att klassa olika miljöers skyddsvärde och värdera hur mycket där är kvar, är värt att göras och görs väl redan nu av engagerade miljövänner.
Antingen får man ha en myndighet el dyl som poängsätter, vilket sen kan överklagas. Kanske kan bli vederhäftigt, men det finns så många olika sätt att värdera. En myndighet skulle troligen befolkas av biologer som sätter poäng efter antal arter o dyl. Men det är inte säkert att det är samma landskap som gemene man trivs i.
Eller så får alla -inte bara miljövänner- möjlighet att sätta poäng. Men hur ska det sen sammanvägas?
På färgrika kartor kan man sedan utläsa den aktuella klassningen och vilka slags användning det betalas avgift för och hur mycket vilket underlättar för felfinnaren.
-
Även om klassningen aldrig kommer att bli perfekt är den nuvarande ordningen som den skall jämföras med, helt utflippad: Man belastar den produktiva verksamheten med skatt i förhållande till hur produktiv den är och ägandet till det latenta saluvärdet vilket tvingar folk att exploatera maximalt även om de hellre skulle avstått för att bevara miljön.
Man behöver faktiskt inte framhärda med att plåga sig själv med ett perverst skattesystem. Det finns genomtänkta alternativ. http://www.alternativ.nu/index.php?topic=5417.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=5417.0)
-
Vad är problemet med att beskatta den produktiva verksamheten i förhållande till hur produktiv den är?
Finns idag någon skatt på innehav av skogsmark? Jag är tveksam.
Även om man hävdar att man har ett bättre system att föreslå så är det viktigt för ens egen trovärdighet och för andras möjlighet att bedöma ens system att man i tillräcklig grad utarbetar detaljerna.
Jag tänker på ett annat välmenande avgiftssystem, nämligen handeln med utsläppsrätter. Har inte detta visat sig ha en hel del avigsidor? Det är inte mitt syfte att börja diskutera detta i den här tråden, utan bara att peka på en typ av vansklighet med välmenande system. Systemet kommer (ut)nyttjas av alla, inte bara av dem som har samma syfte som du.
-
Ekonomiska styrmedel fungerar exakt lika oberoende av vad man kallar dem. Vi kan alltså kalla skatt på arbetsinkomster för böter: Straff på produktiv verksamhet. - Men produktiv verksamhet skall inte straffas utan uppmuntras. Likadant kan bidrag till overksamma som bortfaller då man tar ett jobb, kallas belöning för att vara overksam. - Det har samma styreffekt. - Men overksamhet skall inte belönas.
Skatt på markägande relaterat till det latenta saluvärdet straffar t ex ägaren till en skärgårdsö som vill bevara den för friluftslivet eftersom han belastas med skatt relaterad till öns värde för den som vill stycka upp den i fritidstomter.
-
Jag förstår din poäng med att å ena sidan inte straffbeskatta produktion, å andra sidan straffbeskatta exploatering eller brist på naturvärden. Det låter i princip rätt.
Skogsmark på jordbruksfastighet är idag såvitt jag vet inte beskattad med fastighetsskatt eller liknande skatt på befintlig tillgång. (Frågor om beskattning av annan mark hör inte till tråden.)
Jag tycker fortfarande att dina svar om mätning och värdering av exploatering eller naturvärden inte är tillräckligt detaljerade.
-
Kriterier för ett områdes skyddsklassning är ekotypens sällsynthet, dess artrikedom, dess värde för friluftsliv och produktion av jaktbart vilt och vad exploatören då rätteligen skall betala, är mellanskillnaden mellan detta värdeflöde och det som är kvar.
Notera hur bra det skulle fungera även för renskötseln. De som kan bedriva renskötsel med bevarad rovdjursstam och utan överbetning, slipper nästan gratis undan och frågan vem som äger fjällen blir irrelevant eftersom ägandet är relaterat till användning och denna hävdas med en avgift.
Detta är målet man bör sikta mot. Allt kan inte ändras över en natt utan att få formen av övergrepp.
-
Kriterier för ett områdes skyddsklassning är ekotypens sällsynthet, dess artrikedom, dess värde för friluftsliv och produktion av jaktbart vilt och vad exploatören då rätteligen skall betala, är mellanskillnaden mellan detta värdeflöde och det som är kvar.
Det kommer kräva expertbedömning av varje enskilt objekt. Den kommer behöva uppdateras ganska ofta. Detta kan bli ganska dyrt och krångligt, men kan kanske för övrigt fungera och vara värt ansträngningen.
Dock utgår du från en modell där naturen är det goda och människan bara förstör. Men människan skapar även kultur, t.ex. i form av landskapsvård, även i gynnsamma fall i den brukade skogen och än mer i vad vi vanligen kallar kulturlandskap. För ett kulturlandskap har jag svårare att se en given referenskategori. Människan kan ju skapa så många olika sorters landskap. I.o.f.s. kan de mer traditionella typerna klassificeras på liknande sätt som de mer opåverkade ekosystemen, men detta kan leda till att innovation i landskapsvård och landskapsanvändning försvåras. En konserverande effekt.
För ett "naturlandskap" är det mest opåverkade referenskategorin, men även där kan uppkomma en oklarhet. Menas med detta klimaxstadiet i ett ekosystem, eller menas något slags genomsnitt av hela cykeln från t.ex. skogsbrandfält till fullvuxen urskog? Detta senare problem tror jag dock är ganska hanterligt. Man får bedöma varje "naturobjekt" utifrån det successionsstadium det befinner sig på.
-
Vi har ju rester kvar fortfarande av ogödslade betesmarker i urminnes hävd med en väldigt artrik flora på Öland och i sydöstra Skåne t ex. Där får ju antingen detta läge vara norm eller så får man tillämpa negativ avgift där man fått till det bättre än naturen lyckades med själv.
Avgifterna för bebyggelse i glesbygd får vara proportionella mot revirhävdandet. Det område runt byggnaden där man känner sig uttittad och obekväm, får räknas som den tomtmark det skall betalas avgift för.
-
Bättre med naturskyddsregler på hur produktionen på de lämpliga ytorna ska gå till, än massa skatter hit och dit.
-
Vi har ju rester kvar fortfarande av ogödslade betesmarker i urminnes hävd med en väldigt artrik flora på Öland och i sydöstra Skåne t ex. Där får ju antingen detta läge vara norm eller så får man tillämpa negativ avgift där man fått till det bättre än naturen lyckades med själv.
Det kan nog bli en svår bedömning vad som är bättre än naturen fått till det själv. För övrigt talar vi nu om kulturmark. Och där är som sagt jämförelser på en poängskala knepiga.
Jag misstänker också att de myndighetspersoner el motsv som skulle administrera ett sådant system skulle vara konservativa snarare än innovativa. Problem kan uppkomma för den markägare eller markanvändare som är innovativ.
-
Bättre med naturskyddsregler på hur produktionen på de lämpliga ytorna ska gå till, än massa skatter hit och dit.
Kanske, kanske inte. Beror nog på, tänker jag.
-
Det som är hit och dit och ingen reda med är ju dagens skatte- och bidrags-system. Av intäkterna man snor ihop från böterna på produktiv verksamhet, betalar man ut bidrag till dem som lyckas göra troligt att de sköter markerna enligt vad EU-byråkrater fått för sig är miljövänligt och köper in mark till naturreservat. - Det är som att slänga in jästen efter degen i ugnen.
Rätta receptet är att styra med skatterna. - Då blir miljöskyddet inkomster istället för utgifter i budgeten.
-
Jo, bidragsmöget är inte heller vettigt. Bättre att ta bort fulexploateringsalternativen.
Skatt på en liten tomt för själva bostaden, känns inte heller bra. Någonstans måste man bo liksom.
Man borde inte beskattas för att man finns, utan för de samhällstjänsterna som bestämts ska finnas.
-
Den som stänger ute någon och förbehåller sig en bit av naturen för egen del, skall betala en avgift till oss andra för att vårt livsrum blivit trängre.
Grattis! Det blir mycket intäkter från alla de som äger en villa- eller sommarstugetomt. Mer utestängande och exploaterad natur får man leta efter. Och all tomtmark har varit skogsmark en gång i tiden.
Du borde läsa på om skatteregler. Det kostar inget att äga skogsmark, bortsett från köpeskillingen om man köpt marken. Den som ärver en skogsfastighet, eller en ö i skärgården, betalar ingen skatt på marken. Det är när man säljer virke som man betalar skatt på intäkten från näringsverksamheten.
-
De skogar jag gick i som litet barn hade förmodligen aldrig kalavverkats, eller så låg det mycket långt bak i tiden. Du applicerar som en självklarhet kalavverkningstänkandet med dess omlopp på all skog, när det är till stor del kalavverkningarna och efterföljande skogsbruksåtgärder med inriktning på en åldersmässigt och oftast även artmässigt enformig skog som förött många naturvärden i skogen. Det blir också en visuellt enformig skog. Trist att skåda för alla utom sådana skogsbrukare som inte ser skogen för bara träd.
- - - -
När kalhyggesbruket började införas på bred front under mitten av 1900-talet fanns det mycket skog som ännu inte var påverkad av det och som överhuvud taget inte brukades särskilt intensivt. Denna skog har efterhand försvunnit. Nu brukas nästan all skog som inte är naturreservat med kalhuggning, ofta hyggesberedning, plantering eller i bästa fall fröträd, regelbunden röjning och gallring som etablerar den önskade enformiga skogen som jag skrev om ovan. Det gör den stora skillnaden som jag ser.
Kalhuggningen låg antagligen 80-100 år bak i tiden, eftersom man förr ofta hade så lång omloppstid.
Nej, kalhuggningen skapar inte en enformig skog. Det är röjning och gallring som gör det. Det är hur lätt som helst att röja och gallra så man får en mer varierad skog med större artrikedom, om man vill. Men man förlorar tillväxt då och på sikt pengar.
Man har kalhuggit på bred front i södra och mellersta Sverige sen 1700-talet. I Norrland började man göra det i slutet av 1800-talet, fast man kallade det inte kalhuggning. Dåtidens "hyggesfria" avverkningar såg ut ungefär som dagens hyggen med lämnad naturhänsyn. Skogsbruket i Norrland fram till 1950 var grymt exploaterande. Man avverkade allt man fick betalt för och lämnade resten åt sitt öde. Det var ju därför man fick börja om i stora delar av Norrland på 1950-talet, man kalhögg resterna som inte producerade nånting och planterade. Hade man inte gjort det så hade vi fortfarande haft glesa skräpskogar i Norrland. Idag är det massor av välväxande medelålders skog istället där uppe, och i söder är det skötta skogar sen lång tid tillbaka. Och jag menade precis vad jag skrev, att det är människan som format hur skogen ser ut. Träden växer, men det har alltid varit människan som bestämt vad som ska växa. Det är ingen slump att det växer tall på en del ställen och gran på andra. Det är nästan alltid människan som gjort valet och tagit bort det man inte ville ha just där.
-
Kalhuggningen låg antagligen 80-100 år bak i tiden, eftersom man förr ofta hade så lång omloppstid.
För det första: jag tror inte det stämmer. Det var gammal bondskog ocvh där fanns säkert träd som var äldre än så.
För det andra: även om det var som du säger, så innebär det en fördel ur naturvårdssynpunkt om omloppstiden förlängs.
Nej, kalhuggningen skapar inte en enformig skog. Det är röjning och gallring som gör det. Det är hur lätt som helst att röja och gallra så man får en mer varierad skog med större artrikedom, om man vill. Men man förlorar tillväxt då och på sikt pengar.
Du har väl delvis rätt här. Men de hänger ihop. Det är samma skogsbruk och samma ekonomiska-industriella tänkande som ligger bakom kalavverkning och ensartad röjning och gallring.
Viktigt är förstås också vad man planterar och vad man låter självföryngra sig. Oftast blir det bara en art och ibland en art och inte alltid den art som ekologiskt passar bäst på platsen.
Man har kalhuggit på bred front i södra och mellersta Sverige sen 1700-talet.
För all del, men jag tror rätt så olika i olika trakter.
I Norrland började man göra det i slutet av 1800-talet, fast man kallade det inte kalhuggning. Dåtidens "hyggesfria" avverkningar såg ut ungefär som dagens hyggen med lämnad naturhänsyn. Skogsbruket i Norrland fram till 1950 var grymt exploaterande. Man avverkade allt man fick betalt för och lämnade resten åt sitt öde. Det var ju därför man fick börja om i stora delar av Norrland på 1950-talet, man kalhögg resterna som inte producerade nånting och planterade. Hade man inte gjort det så hade vi fortfarande haft glesa skräpskogar i Norrland. Idag är det massor av välväxande medelålders skog istället där uppe,
Skogsbruket har åtgärdat en del av sina värsta misstag, men i stället skapat virkesåkrar utan naturvärden. Nästan alla skötta tallskogarna ser i mitt tycke bedrövliga ut. Nästan bara tall överallt, lika stora och ofta i räta rader, och väldigt lite annan vegetation.
och i söder är det skötta skogar sen lång tid tillbaka.
Som tidgare skötts på ett trevligare sätt, men som nu ofta försämras ur naturvårdssynpunkt. T.ex. vid avverkning av övervägande lövskog i för blandlövskog lämplig biotop planteras ofta ändå tall för det lönar sig bäst. Stor försämring av naturkvaliteten blir det typiska resultatet.
Och jag menade precis vad jag skrev, att det är människan som format hur skogen ser ut. Träden växer, men det har alltid varit människan som bestämt vad som ska växa. Det är ingen slump att det växer tall på en del ställen och gran på andra. Det är nästan alltid människan som gjort valet och tagit bort det man inte ville ha just där.
Precis ...
-
Du borde läsa på om skatteregler.
Även om jag tror du har rätt den här gången, så borde du också läsa på. Jämför tidigare korrespondens.
Bolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet. Hur gammal är du? Var det på 1870-talet du inventerade skog??
-
Skattereglerna kommer att ändras hit och dit, tills man hittar ett invändningsfritt system.
Det är ett sådant som är intressant att ta ut kursen mot.
Och varför skulle villaägaren känna sig hotad av en markanvändningsskatt? - Skall den bara vara på samma nivå som monokulturens, blir det väl billigare än dagens fastighetsavgift.
Fastighetsskatten kommer troligen tillbaka och då måste den vara bättre genomtänkt än den vi hade som gav galna styreffekter.
-
Nu finns vår bok "Skogspraktikan - varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk" att köpa ( och vi hoppas på inköp från bibliotek också, så fler kan få läsa)! Kan inhandlas via Bokus och Adlibris.
I boken berättar vi både hur ekosystemet skog funkar, hur skogsbruket sett ut historiskt, vad som skiljer naturnära skogsbruk från det konventionella, hur man gör i praktiken, varför och hur man kan förbättra sin skogsekonomi genom att gå över till naturnära skogsbruk och sist men inte minst varför så många skogliga institutioner i Sverige sätter sig på bakhasorna.
-
Sätter de sig på bakhasorna? Vilka, isf?
I SkogsEko (Skogsstyrelsens tidning som kommer till alla som äger skog) står det mer och mer om hyggesfritt skogsbruk, även om det ibland kallas för andra saker. Både Södra och Sydved (som torde vara att betrakta som skogliga institutioner, åtminstone i den här delen av landet) kommunicerar många olika sorters skogsbruk.
-
Sätter de sig på bakhasorna? Vilka, isf?
Ja, de senaste två åren eller så, så har man börjat prata mer om alternativa skogsbruksformers värde. Dock är förbehållen fortfarande många och okunskapen, som vi upplever det, stor. I boken berättar vi mer om vad vi menar att detta beror på, och vad som behöver göras.
-
Har ni publicerat några egna forskningsresultat? Hur vet man att det ni säger stämmer? Det är ju ganska lång tid det handlar om, hur länge har ni hållit på i ämnet skogsbruk?
-
Har ni publicerat några egna forskningsresultat? Hur vet man att det ni säger stämmer? Det är ju ganska lång tid det handlar om, hur länge har ni hållit på i ämnet skogsbruk?
En av oss som skrivit boken är utbildad skogsmästare. Vi äger skog alla tre och har varit aktiva brukare i många år (typ 15). Jag är journalist och har skrivit om skogsfrågor sedan 2004 (bl a skrivit boken Skogen vi ärvde (som kom flera år före Zarembas bok med samma titel)). I boken hänvisar vi tydligt till vilken forskning vi stödjer oss på.
-
En av oss som skrivit boken är utbildad skogsmästare. Vi äger skog alla tre och har varit aktiva brukare i många år (typ 15). Jag är journalist och har skrivit om skogsfrågor sedan 2004 (bl a skrivit boken Skogen vi ärvde (som kom flera år före Zarembas bok med samma titel)). I boken hänvisar vi tydligt till vilken forskning vi stödjer oss på.
Du kan inte lägga ut några referenser som en typ av preview?
-
En av oss som skrivit boken är utbildad skogsmästare. Vi äger skog alla tre och har varit aktiva brukare i många år (typ 15). Jag är journalist och har skrivit om skogsfrågor sedan 2004 (bl a skrivit boken Skogen vi ärvde (som kom flera år före Zarembas bok med samma titel)). I boken hänvisar vi tydligt till vilken forskning vi stödjer oss på.
Eftersom de andra två författarna är grundare till http://www.silvaskog.se/ (http://www.silvaskog.se/) så antar jag att det "naturnära skogsbruk" som behandlas i boken är Lubeckmetoden? Eller har jag fel?
-
Eftersom de andra två författarna är grundare till [url]http://www.silvaskog.se/[/url] ([url]http://www.silvaskog.se/[/url]) så antar jag att det "naturnära skogsbruk" som behandlas i boken är Lubeckmetoden? Eller har jag fel?
Ja, det är det. Du har rätt alltså. :)
-
Okej, en utbildad skogmästare och några nybörjare på skog. Skall man inte ha mer på fötterna, om man vill hävda att ni har rätt och alla andra skogsinstitutioner har fel? Det känns väldigt svajigt det här.
-
Det är väl så det brukar vara? Ju mer man vet om något, desto mindre inser man att man faktiskt vet. Det är bara den som kan ganska litet om något som kan vara tvärsäker på sin sak. Mer kunskap ökar insikten om hur lite man vet.
-
Jag vet att min grannes skog aldrig utsatts för kalhygge. Jag gick skogsinventering åt skogshögskolan i början på 70-talet. Vi inventerade många skogområden som aldrig blivit kalhuggna förr. Jag har sett förfärande följder efter hyggen. Jag har sett och vet att det går att bruka skog utan hyggen. I många naturreservat gör man det redan med lönsamhet. Så det är bara att förbjuda hyggen!
-
I naturreservat brukar man inte få avverka nånting alls.
Hur kan du veta att den skog du såg aldrig har varit kal mark?
Det är ju faktiskt så att ALL skogsmark varit kal mark för inte så länge sen, när den var täckt av inlandsis. All den skog vi ser idag växer på tidigare "kalhyggen".
-
Det finns skötselplan för dom flesta naturreservat. Skogsstyrelsen har vetskap om hur dom ser ut. Där kan du också se hur stort uttag dom gjort. Vad det gäller kalhyggen om det varit kalhugget;- Om det finns träd äldre än 300 år har där inte varit kalhygge på 300 år.
-
Jo, det kan mycket väl ha varit kalhygge under den tiden eftersom man inte avverkar alla träd ens när man kalhugger. Det var bara under 1970-talet som man aktivt såg till att rensa bort allt, men både före och efter den perioden har man lämnat en del av den gamla skogen på hyggena.
-
men både före och efter den perioden har man lämnat en del av den gamla skogen på hyggena.
Några frötallar och högstubbar ? Det är ju bara propaganda .. som att lämna kvar sovrummet till fåglarna och insekterna, men man tog bort resten av huset och sprängde bort resten av gården
-
Här brukar de lämna kvar eventuella björkar eller ekar som lyckats överleva till vuxen ålder i granodlingen. Men de blåser ju ner i nästa storm...
-
Vad har fröträd och högstubbar med det här att göra? Du påstår att:
Vad det gäller kalhyggen om det varit kalhugget;- Om det finns träd äldre än 300 år har där inte varit kalhygge på 300 år.
Före 1970-talet lämnade man ofta allt möjligt krafs på hyggena, halvstora granar, marbuskar, osv. Och så har man gjort tidigare också. Hyggesrensning förekom inte organiserat förrän i början av 1970-talet. Så du kan mycket väl hitta enstaka äldre träd som är mycket äldre än resten av skogen, och som står där trots att det varit kalhygge bakåt i tiden, kanske rentav flera gånger.
Ett hygge måste inte vara helt kalt för att klassas som kalhygge. Det räcker att det bara finns enstaka träd och buskar kvar. Eller har du en helt egen definition av kalhygge?
-
Det är nu vi ska stoppa ett förödande skogsbruk. Det är bråttom, djur och natur försinner i en rasande takt. Skogstyrelsen har med sina skötselplaner visat att det går! Eller bruka skogen med fasta drivvägar och hugga var tredje träd var femte år. Skogsdikning och markberedning lakar ur marken och förstör sjöar och åar. Det driver också på växthuseffekten. Jag vill att mina barn och barnbarn ska ha ett bra liv och en bra miljö. Inte att lönsamheten föröder framtiden.
-
Det är precis tvärtom. Skogsbruket blev mindre förödande efter förra sekelskiftet när det började bli ordning och föryngringsplikt. Skog som är i sin högsta tillväxt tar upp koldioxid och bromsar växthuseffektenj
-
Det är precis tvärtom. Skogsbruket blev mindre förödande efter förra sekelskiftet när det började bli ordning och föryngringsplikt. Skog som är i sin högsta tillväxt tar upp koldioxid och bromsar växthuseffektenj
Oavsett hur illa det varit förut så får man efter ett kalhygge en exponerad yta där träden som skall bli timmer och ingå i cykeln tar ca 30 år på sig att täcka ytan så det kan ta upp solljuset på hela ytan
Örterna som kommer de första åren och senare sly efter hygge har ingen chans att ta upp all näring som blev kvar i grot och frigjorts i körspåren därmed lakas stor del ut och mycket organiskt material eroderas och förbränns.. vidare har vi en väldigt kort livscykel på varorna som produceras av timmret och massan så det är inte kvar så länge utan kommer in i kretsloppet ganska snart, därmed är bara igenplanteringen av gammal hävdad mark som gör att det totala virkesförådet ökar och till viss del föryngringsplantering som gör det mer effektivt.. men med en plockhuggingsmetod som har rätt ttäd i tillväxt som täcker stor del av solinstrålning hela tiden då börjar vi snacka kolsänka...
Argumentet att konventionellt skogsbruk bromsar växthuseffekten stämmer inte. Tar man bort 250m3 år ett så tardet 60-90 år för att binda liks mycket, om man därefter lämnar kvar det då bromsar man.. eller om man bygger/använder träet till något som är kvar längre än en cykel kan detta till viss del hjälpa, men då hade vi inte behövt hugga så mycket!
-
Oavsett hur illa det varit förut så får man efter ett kalhygge en exponerad yta där träden som skall bli timmer och ingå i cykeln tar ca 30 år på sig att täcka ytan så det kan ta upp solljuset på hela ytan
Solljuset är inget problem. Vi har inte brist på solljus på jorden.
Örterna som kommer de första åren och senare sly efter hygge har ingen chans att ta upp all näring som blev kvar i grot och frigjorts i körspåren därmed lakas stor del ut och mycket organiskt material eroderas och förbränns.
Det var inte många rätt där.
Det tar tid för grot att brytas ned så att näringen frigörs, och markvegetationen brukar inte ha några problem att ta hand om det kväve som frigörs. Det är därför hyggen på vanliga marker först täcks av gräs.
Det är en missuppfattning att det sker en kraftig utlakning av näringsämnen från ett hygge. Det är bara i de sydvästra delarna av landet, där vi har en kontinuerlig tillförsel av kväve genom nedfall från luften, som det kan bli ett problem.
Men du missar den största skillnaden mellan "kretslopp's" system och dagens skogsbruk. Om man har 90 års omloppstid så slutavverkar man bara en gång vart 90:e år, och då bara 1/90 av hela arealen. Om du ska avverka 1/3 av volymen vart 5:e år så måste du gallra 1/5 av hela arealen varje år. Hela din skog kommer hela tiden att vara nygallrad!
Dessutom, jag får inte ihop siffrorna.
Om man ska avverka vart 5 år, uthålligt över ett sekel, så ska avverkningen motsvara 5 års tillväxt. Då avverkar man ju bara ca 25-30 m3 per år på vanliga skogsmarker (medelbonitet i Sverige 5,5 m3/ha&år). Och om du ska avverka 1/3 av träden, och det väl är de större träden man avverkar, så kommer de träd som står kvar ha mindre volym än det du tar ut, så det står bara kvar 30-40 m3 per hektar. Det blir en väldigt gles skog, och en så gles skog kan inte producera 5 m3 per hektar per år. Såvida det inte är en ungskog, men då finns ju inget att avverka. Så jag begriper inte hur du egentligen menar att detta ska kunna fungera uthålligt.
-
Skogskunnig. Du som säger att du går så mycket i skogen varför ser du inte det jag och alla andra ser? Hur andelen storskog minskar drastiskt! Hur avverkningarna blir alt hänsynslösa. Hur snart sagt varenda dike och bäck blivit sönderkörd. Det avverkas oberoende av hur blött det är i marken. Hjulspåren blir många och djupa. Sen markbereds det med nya fåror och fler spår. Lönsamhet får inte gå före miljö! Våra barn och barnbarn ska ha rätten till ett bra liv och en god miljö. Hyggesbruk kan inte göras med miljöhänsyn! När vi gjort växtinventering har det största antalet växtarter försvunnit (både kryptogamer och fanerogamer) Så stoppa hyggesbruket!
-
Där ni ser död och förödelse ser jag livskraft. Naturen på våra breddgrader är anpassad för att överleva kraftiga störningar. Ni ser selektivt, eller förstår inte vad ni ser.
Du får gärna svara på hur du tänker din modell med 1/3 av träden vart femte år, i förhållande till min kvantitativa beskrivning.
-
Intressant debatt. En skövlingspropagandist mot ett tokstollealternativ. Båda verkar gilla det hopplöst polariserade läge som uppkommer.
-
Gör en provyta! Det viktigaste för mej är att få slut på rovdriften! Så använd vilken varsam metod som helst. Det jag vill visa med metoden att avverka var tredje träd var femte år, är att det går att göra förhållandevis stort uttag ur skogen kontinuerligt. För den som är intresserad av varsamt skogbruk är ett fast utforslingsvägnät viktigt! Så även att lägga ordentligt med ris i vägarna från början innan där blivit spår, men också att fortsätta risa dom utforslingsvägar du har i skogen.
-
Nej Ander S, jag propagerar inte för skövling.
Är jordbruk skövling?
-
(http://) En naturskog skövlar sig själv. Förr eller senare blåser det ned eller torkar. När det sen tar fyr i all död, torr ved då går det undan. Men det föryngrar sig lätt i brandfält.
-
(http://) En naturskog skövlar sig själv. Förr eller senare blåser det ned eller torkar. När det sen tar fyr i all död, torr ved då går det undan. Men det föryngrar sig lätt i brandfält.
Det där är ju olika i olika naturtyper. Men framför allt har ingen framhållit naturskog (menar du urskog? eller en skog som får sköta sig helt själv?) som ett alternativ i skogsbruket. Det skulle väl vara ett konstigt alternativ? Ingen har sagt att man inte ska bruka skogen.
-
Jo det är jättemånga som säger att man inte ska bruka skogen. :) Fastän de lindar in det i diverse luddiga resonemang.
-
Jag ser fram not att få läsa er bok! Var det skogspraktikan den hette?
-
Skogspraktikan är mycket prat och lite verkstad, och väldigt lite stöd för allt det som påstås. Ett intressant debattinlägg, men inte mycket mer
-
Skogspraktikan är mycket prat och lite verkstad, och väldigt lite stöd för allt det som påstås. Ett intressant debattinlägg, men inte mycket mer
Det är en bok så nä, "verkstad" är det inte. Men förhoppningsvis blir det det när folk läser, och tar till sig vad det står i den.
Vad gäller att det saknas stöd för "allt det som påstås" - så är det en direkt lögn. Vi redovisar våra källor. Och är det något du ändå undrar över var det är hämtat ifrån så går det bra att kontakta oss med frågor. Men du kan ju redan allt, så det kommer väl inte att hända. :)