Fina Hanbjörn njuter av solen.

Historien bakom Björnarna är den att de köptes in som unghöns för att få bo på en vikingaby här på ön. Jag och de andra som jobbade där hade inte direkt vana av höns eller hade ens tänkt på vilka namn de skulle få. Så vi döpte helt enkelt alla till Björn. Hanbjörn var vi säkra på att han var en tupp. Sen så fanns där Denbjörn som vi inte riktigt viste vad vi skulle tro om och så sist men inte minst så hade vi hönorna Storbjörn och Lillbjörn. Sen fick de bara behålla namnen efter jag plockade med dem hem.