Nina

Gotlanskaninen är en lokal variant av den gamla svenska lantraskaninen. Tidigare hölls kaniner av lantras ofta i ladugårdarna. De åt höspill och gav kött och skinn till hushållet. I början på 1900-talet var den svenska lantraskaninen nästan försvunnen, då andra framavlade raser nästan helt ersatt den. På 70-talet hittades några mindre uppsättningar på Gotland, och sedan dess har rasen bevarats under namnet Gotlandskanin. Läs mer om gotlandskaninen och bevarandearbetet på Föreningen Gotlandskaninens hemsida.

Gotlandskaniner ska ha ständig tillgång till friskt hö (när de inte betar gräs) och behöver förstås färskt vatten. Utöver detta är det bra att kompletterna med grönsaker, frukt och grenar eller kvistar. De blir tjocka av kraftfoder. Ge bara lite grönt på våren eller om kaninerna får något de inte är vana att äta. Ge inte smörblommor, vitklöver eller kål. Gran och tallgrenar gillar de, speciellt vintertid.

Kaninerna trivs och klarar sig utomhus året runt. De får en tjock vinterpäls och ska då inte flyttas in eftersom de kan få värmeslag. De böhöver dock ett dragfritt utrymme en bit upp från marken och var sin bolåda i buren. På vintern vill de ha rikligt med halm i boet.

Fanny och Nina - systrar och bästa kompisar