Dubbla anlag för brokighet

[boerperd]

Jag har en Scheckhane och är eventuellt intresserad av att avla i framtiden...

Kan man få se en bild på en vitscheck... Hur känner man igen en sån som liten?

Nåt annat som kan vara bra att veta?

[Elvan]

@boerperd: Om jag förstått det rätt så är det bästa att du alltid korsar en scheck med en enfärgad, då skall inga ungar kunna bli vitscheckar.

Du kan aldrig veta om det är en vitscheck bara genom att titta på en sådan. Det finns vanliga brokiga med mycket vitt och bara lite färg också. Dock kan man genereelt säga att en vitscheck har väldigt lite fläckar och mycket vitt.

[boerperd]

Så då ska jag skaffa mig en enfärgad jättescheckhona till min hane? Finns det? Kan man då registrera dom som Jättescheckar?

Ojojoj! Jag som tyckte att kanin verkade vara ett enkelt kompliment till hästarna... Så fel jag hade!

[Trasselsudden]

Många sorterar bort och även jag, för efter ett antal år med att ha försökt få dessa vitscheckar att överleva, så känns det humanare att ta bort dom när de är 1 dygn än att de ska plågas till döds när de är runt 6 veckor......

Ok, så med andra ord, de som påstår att scheckraser inte drabbas av megacolon har fel.

[Trasselsudden]

Det går inte att med hjälp av utseendet veta om en kanin har dubbla anlag för brokat, även de med enkla anlag kan ha väldigt få fläckar, men rent generellt har vitscheckar väldigt lite färg. Korsar du två enkla brokade, tex. två scheckar så kommer teoretiskt sett 25% av ungarna ärva brokningsablaget från båda föräldrarna och få dubbla anlag. En vitscheck kan alltså bara uppkomma om BÅDA föräldarna är brokade. Så, ja, alla brokade kaniner bär förmodligen på det, men det är bara i dubbeluppsättning megacolon kan uppstå och det är därför man avråder från att para två brokade kaniner med varandra.
Har man en brokade kanin där ena föräldern är helfärgad så kan man vara säker på att det inte är en vitscheck

Vad ingen svarar på riktigt är om detta dödliga anlag finns med hos ALLA kaniner med dålig scheckteckning (vitscheckteckning) eller om enstaka individer av dom drabbas.

Vad jag vill minnas så har inte vitscheckar varit något problem inom gotlandskaninaveln annat än att dom är svårare att sälja, folk vill ha mer färg på sina brokiga kaniner. Och inga rekommendationer har gjorts.

[Ronny]

En vitscheck kan alltså bara uppkomma om BÅDA föräldarna är brokade. Så, ja, alla brokade kaniner bär förmodligen på det, men det är bara i dubbeluppsättning megacolon kan uppstå och det är därför man avråder från att para två brokade kaniner med varandra.

Jag tror att jag och Humleblomster menar samma sak med våra frågor. Jag har förstått att megacolon bara kan träda i kraft vid dubbel uppsättning. Men min fråga är om det alltid gör det, när man parar två scheckar eller dubbelscheckar för den delen. Du skriver att alla brokade kaniner "förmodligen" bär på det. Kan det inte vara så att detta anlag bara ligger nära scheckanlaget med sitt locus och att det inte är fullständigt kopplat? Det kan ju inte vara scheckanlaget som sådant som orsakar megacolon.

[Trasselsudden]

Jag tror inte att det finns någon forskning som visat exakt hur anlaget fungerar. Det kan vara så att locuset för megacolon och för brokigthet är kopplade genom att ligga nära varandra, men det kan också vara sk. pleiotropi, att en gen påverkar flera egenskaper. Att det finns de som menar att de inte har hälsoproblem vitscheckar beror nog på antingen att det i själva verket är enkelbrokade med för lite färg eller att det finns linjer som inte drabbas av megacolon i samma utsräckning (och egenskaperna måste då vara kopplade, men utan att tillhöra samma gen). Sen kan det ju även vara så att vitscheckar ibland tillbakabildas redan i fosterstadiet och man därför upplever att man inte får vitscheckar. Jag tror inte att någon vet Det finns för lite forskning på VARFÖR, bara ATT det finns.

Jag tror att jag och Humleblomster menar samma sak med våra frågor. Jag har förstått att megacolon bara kan träda i kraft vid dubbel uppsättning. Men min fråga är om det alltid gör det, när man parar två scheckar eller dubbelscheckar för den delen. Du skriver att alla brokade kaniner "förmodligen" bär på det. Kan det inte vara så att detta anlag bara ligger nära scheckanlaget med sitt locus och att det inte är fullständigt kopplat? Det kan ju inte vara scheckanlaget som sådant som orsakar megacolon.

[Gille]

Jag tror att jag och Humleblomster menar samma sak med våra frågor. Jag har förstått att megacolon bara kan träda i kraft vid dubbel uppsättning. Men min fråga är om det alltid gör det, när man parar två scheckar eller dubbelscheckar för den delen. Du skriver att alla brokade kaniner "förmodligen" bär på det. Kan det inte vara så att detta anlag bara ligger nära scheckanlaget med sitt locus och att det inte är fullständigt kopplat? Det kan ju inte vara scheckanlaget som sådant som orsakar megacolon.

Inte alltid nej.

[Ronny]

Tack för svaret Gille!

Hur är det med schecktecknade vädurskaniner? Blir dom också sjuka när dom blir dubbelscheckar? Hur är det med gotlandskaniner? Eller är det bara s.k. engelska och tyska scheckar som bär på skiten?

[brantas]

Jag har en Scheckhane och är eventuellt intresserad av att avla i framtiden...

Kan man få se en bild på en vitscheck... Hur känner man igen en sån som liten?

Nåt annat som kan vara bra att veta?

du behöver inte alls ha en enfärga hona till din hane. maila mig så kan jag skicka bilder på vitschechar till dig och förklara mer.
mvh tina
brantas@live.se

[Attes matte]

Är det inte så att man inte bör blanda ihop begreppen "brokad" och "scheck"?
Scheckar är ju avlade i många, många generationer på just teckningen, medans en brokad kanin bara bär på ett "vanligt" vitfläcks-anlag där fläckarna väldigt sällan ordnar sig efter nåt särskilt mönster.
Är det nån som vet om det är vanligare med vit-scheckar om man parar två brokade kaniner än om man parar två scheck-tecknade?

Eller är jag helt ute och cyklar tandem nu... 

/Sara

[Trasselsudden]

Nja, alltså, scheck är ju en variant av brokighet på samma sätt som tex. mantelteckning. ATT de vita partierna uppkommer beror på samma anlag (K) och det det som är kopplat till megacolon. Sen finns det andra modifierander anlag som bestämmer HUR teckningen ska bete sig, det är de anlagen man förändrar när man avlar så att teckningen ska se ut på olika sätt, men de anlagen har inga namn och finns inte i den vanliga färgkoden.
Så det spelar ingen roll om man talat om brokad eller scheck, det är samma anlag

Är det inte så att man inte bör blanda ihop begreppen "brokad" och "scheck"?
Scheckar är ju avlade i många, många generationer på just teckningen, medans en brokad kanin bara bär på ett "vanligt" vitfläcks-anlag där fläckarna väldigt sällan ordnar sig efter nåt särskilt mönster.
Är det nån som vet om det är vanligare med vit-scheckar om man parar två brokade kaniner än om man parar två scheck-tecknade?

Eller är jag helt ute och cyklar tandem nu... 

/Sara

[Attes matte]

Nja, alltså, scheck är ju en variant av brokighet på samma sätt som tex. mantelteckning. ATT de vita partierna uppkommer beror på samma anlag (K) och det det som är kopplat till megacolon. Sen finns det andra modifierander anlag som bestämmer HUR teckningen ska bete sig, det är de anlagen man förändrar när man avlar så att teckningen ska se ut på olika sätt, men de anlagen har inga namn och finns inte i den vanliga färgkoden.
Så det spelar ingen roll om man talat om brokad eller scheck, det är samma anlag

Okej... Same same, but different alltså.

/Sara

[Miia]

Jag har både en Dvärgvädur och en Hermelin med detta dubbla anlag som mår hur bra som helst.

Den ena ser shecktecknad ut och den andra har lite mer färg. Båda kaninerna ger endast tecknade ungar.

Båda är resultat av mantel+mantel parning.

Båda mår bra.... men jag har väl bara haft tur och köpt "rätt"  kanin.

[thunrida]

OBS! Dubbla anlag för brokighet

- När dett gäller Mellerudskaninen och andra raser (även andre arter av djur) som i enskilld grupp varit isolerade och därmed inavlade i väldigt många generationer så bildar denna grupp en "stabil genetisk pol" där alla individer är kloner av varandra ( dom kan ändå ha olika färgteckning)  och ALLA ärftliga genetiska defekter har avlats bort.
Detta innebär att individerna innom gruppen kan korsas precis hur som helst, bror som syster eller med föräldrar (efter som alla är lika mycket släkt och det inte längre finns ngr ärftliga genetiska defekter).

Detta sätt att hålla stabilagrupper använder mycket förr i tiden men är nästan helt bortglömt idag.
Därför gör nästan alla fel med dessa grupper av djur och tror att "det är bäst att bland in lite nya gener"
GÖR INTE DET!!!

Det absolut värsta som kan hända är att man blandar in gener från individer utanför den stabila gruppen. Då finns väldigt stor risk att gruppen utrotas då de allesammans är lika känsliga för utomstående genetiska defekter.

Flera raser är idag utdöd pga. denna felaktiga hantering.

Detta har jag lärt mig av experten Bosse på Fredriksdal, ansvarig för deras stora genbanksprojekt med många olika arter/raser av svenska lantraser.
 Han är även  rådgivare för allmogekons avelsarbete mfl..

Mvh Erica

[Ulric Eriksson]

Det finns mig veterligen inga lantraser där man arbetar med att "blanda in lite nya gener". Tvärtom har man sluten stambok för att förhindra detta.

[Attes matte]

Det finns mig veterligen inga lantraser där man arbetar med att "blanda in lite nya gener". Tvärtom har man sluten stambok för att förhindra detta.

Inte lantraser, men tex svensk päls tar man ju ibland in gotlandskanin i för att bredda genpoolen.

En liten fråga dock, hur många generationer tar det innan man har en sån där "stabil grupp"?

/Sara

[Trasselsudden]

Nu är jag ju inte expert, men jag har läst både genetik och avel på universitet och så mycket vet jag att det är högst osannolikt att man kan avla bort allt man vill. Skulle de vara kloner av varandra så visst... men de är de uppenbarligen inte eftersom de tydligen ser olika ut? Alltså finns det genetiska skillnader mellan dem.
Sen så är ju kaniner ganska okänsliga mit inavel förstås, men man ska inte para hur som helst mellan nära besläktade. Det är hög risk för inavelsdepression om man inavlar i många led. Det är pga inavelsdepression många små populationer av djur dör ut.

Hos lantrser vill man inte ta in nytt blod, men man vill heller inte inavla hårt. Därför har man banker för att ha koll på djuren och bibehålla den genetiska variationen, man strävar alltså efter att de INTE ska bli kloner av varandra

Sen, vad innefattar 'alla genetisk defekter'? Man känner ju inte ens till alla genetiska defekter.

OBS! Dubbla anlag för brokighet

- När dett gäller Mellerudskaninen och andra raser (även andre arter av djur) som i enskilld grupp varit isolerade och därmed inavlade i väldigt många generationer så bildar denna grupp en "stabil genetisk pol" där alla individer är kloner av varandra ( dom kan ändå ha olika färgteckning)  och ALLA ärftliga genetiska defekter har avlats bort.
Detta innebär att individerna innom gruppen kan korsas precis hur som helst, bror som syster eller med föräldrar (efter som alla är lika mycket släkt och det inte längre finns ngr ärftliga genetiska defekter).

Detta sätt att hålla stabilagrupper använder mycket förr i tiden men är nästan helt bortglömt idag.
Därför gör nästan alla fel med dessa grupper av djur och tror att "det är bäst att bland in lite nya gener"
GÖR INTE DET!!!

Det absolut värsta som kan hända är att man blandar in gener från individer utanför den stabila gruppen. Då finns väldigt stor risk att gruppen utrotas då de allesammans är lika känsliga för utomstående genetiska defekter.

Flera raser är idag utdöd pga. denna felaktiga hantering.

Detta har jag lärt mig av experten Bosse på Fredriksdal, ansvarig för deras stora genbanksprojekt med många olika arter/raser av svenska lantraser.
 Han är även  rådgivare för allmogekons avelsarbete mfl..

Mvh Erica

[thunrida]

Svar till Trasselsudden:

Du verkar helt missförstått att jag talar om ett undantag innom praktiskt avelsarbete.
Alltså att genetiskt stabila grupper - som alltså per definition utmärkts av att de redan har inavlats så hårt i många generationer att de blivit kloner, eller nästan kloner - i de flesta fall då man inte brrytt sig om att utplåna anlag för olika färg - där fokuset ligger på att solla borta alla de anlag som leder till livsoduglighet i någon mån.  - dessa grupper följer EN ANNAN NORM än vad man utgår från i vanlig avel, som du pratar om.

Vidare fungerar det så att man under denna typ av avel givetvis, precis som vanligt tar bort alla de djur som uppvisar genetiskt nedärvda missbildningar tills dess gruppen blir stabil.
Jag vet att antalet generationer som krävs för att uppnå en stabil genpol varierar mellan arterna så det måste jag fråga Bosse om. Ska dessutom< tillägga att denna typ av avel ju givetvis passar sig bäst för arter som generellt  tål inavel bra.

Om man nu läst genetik på universitet så borde åxå veta att även kloner har induviduella olikheter sinsemellam. Ex. mänskliga enäggstvillingar har olika fingeravtryck och induviduella mönster i kroppsbehåringen.
Dessa genetiskt stabila grupper är väldigt ovanliga idag och därför får du inte läsa om dem på universitet, om du inte specifikt ger dig in i detta ämne som specialområde, jag har förövrigt åxå läst genetik och inte heller fått lära mig detta på universitet utan av en landets mkt få  praktiserande experter på området.

I fallet Mellrudskaninen (som jag tror är en stabil genetisk grupp, vilket borde undersökas för att ta reda på om det överhuvudtaget är nödvändigt att krångla med aveln som det görs idag - då man försöker unvika inavel- vilket i så fall skulle vara helt ovidkommande.))  så har man helt enkelt nöjt sig med att spara  både anlag för albino och anlag för svart/vit brokighet.. Detta kan väldigt enkelt avlas bort om man utesluter icke albino djur i aveln så har man redan efter en generation helvita kaniner. Inte för att jag på något sätt förespråkar detta då det inte påverkar livsdugligheten. Så altså kan även stabila genetiska grupper (nästan kloner) uppvisa olika färgteckning.

[Januschka]

Attes mattes fråga efter definitionen för en stbil grupp intresserar mig också. 

Januschka