Pasture Cropping - Odla säd/fodersäd direkt i betesvall - och Winter Grazing

[Georgisten]

Hej!

Jag undrar om det är någon som håller på med "Pasture cropping" i Sverige? Jag har hittat mycket info om det från Australien där det bl.a står att metoden används i Skandinavien. Men inga svenska sidor. Verkar som en rätt fräsig idé iallafall, tycker jag! Speciellt om metoden kan kombineras med att låta djur gå ute och beta under vintern. Då får man verkligen maximalt utbyte av sina fält (kanske?).

http://www.pasturecropping.com/index.php

Part 1 of 4 - Pasture Cropping What is it.

Part 2 of 4 - Pasture Cropping - Native grasses, chemicals & machinery.

Part 3 of 4 - Pasture cropping - Carbon Increases soil health

Part 4 of 4 - Pasture Cropping - What for the future

MLA feedbackTV Ep7 Grazing winter cereals

http://www.bismarcktribune.com/news/local/article_94a52f9d-fb9e-5300-b6c3-aec9463bb9f1.html
http://www.ipm.iastate.edu/ipm/icm/1999/11-8-1999/wintergraze.html
http://www.grit.com/daily-commute/Winter-Grazing-With-Highland-Cattle.aspx

[esten]

Förr var det vanligt att odla midsommar råg . Då den växte upp under hösten gav den bra grönfoder/höstbete till djuren och året efter en rågskörd till bonden .

Man har väl gjort någonsorts försök med "strip" odling vad jag kommer ihåg . En smal remsa vall omväxlande med remsor av andra grödor . Men det var svårbrukat då det skulle gödslas och skötas olika .

[Georgisten]

Men om man odlar rätt i vallen som i filmerna ovan då? Då verkar ju grödorna inte behöva gödslas olika.

[esten]

Inom alternativ odlingen så brukar man odla i en botten gröda tex vitklöver som samtidigt gödslar .

Nä det är nog så att vi vill ha goda skördar av vall till djuren och goda skördar spannmål som djurfoder och till försäljning . Och det är nog få Svenska bönder som har så mycket mark att man vill offra mark på det viset .
Man kan ju se vissa år när man sår in vall i spannmål att vallen växer för bra och det blir omöjligt att tröska vissa delar av åkern för att vallen "trasslar" till spannmålen så tröskan inte kommer igenom .
Vallen brukar  också bli känsligare för mögel på / i dessa delar av åkern . mycket spill , som ligger kvar till följande år och sämre skörd med sämre kvalitet .

[esten]

Nu har jag lyssnat lite på filmen ( kan lyssna 5-10 sek sedan ladda osv ) och man utnyttjar hela året något vi inte kan i Sverige med vinter och snö . Inte ens i södra sverige har vi tillväxt på grödorna som i Australien för att det ska fungera .

så det närmaste vi kommer är det vi gör i Sverige .
En typisk växtföljd : vall i 2-3 år , vallbrott med (typiskt) havre kanske med ärtor i , potatis eller korn , kanske ytterligare en kornskörd eller annan spannmål eller om du bor i södra delen grönsaker , sedan korn med vall insådd , och tillbaka till början med vall .
Så vi har den rotation på växter som krävs för att jorden ska må bra . Det är förhållandevis lite åkerareal i Sverige som är enbart odlad med ensidigt spannmål . Största delen ingår i en växtföljd .
I Australien försöker man rätta till vad man har förstört nu lite väl sent .

[Georgisten]

Inom alternativ odlingen så brukar man odla i en botten gröda tex vitklöver som samtidigt gödslar .

Nä det är nog så att vi vill ha goda skördar av vall till djuren och goda skördar spannmål som djurfoder och till försäljning . Och det är nog få Svenska bönder som har så mycket mark att man vill offra mark på det viset .
Man kan ju se vissa år när man sår in vall i spannmål att vallen växer för bra och det blir omöjligt att tröska vissa delar av åkern för att vallen "trasslar" till spannmålen så tröskan inte kommer igenom .
Vallen brukar  också bli känsligare för mögel på / i dessa delar av åkern . mycket spill , som ligger kvar till följande år och sämre skörd med sämre kvalitet .

Ok, intressant! Det är de där praktiska detaljerna jag inte hittat så mycket om.

I Iowa (en av artiklarna i botten) låter de korna beta genom snön hela vintern. Det gör att de slipper höbärgning helt och hållet, likväl som arbete med fodring under vintern. På den här gården - http://www.fordhallfarm.com/animals.htm -  i England går djuren ute året runt också. Inte så långt härifrån även om klimatet är mildare.

Likväl i filmen längst ned låter de boskapen beta nyuppkommen säd för att spara foderkostnader. Borde inte allt detta kunna kombineras till en lönande helhet? Med sådana metoder spar man ju mycket investeringskostnader. Inga hus till djuren (mer än ligghallar antar jag), inga plogar, harvar osv. och lägre eller inga kostnader för inköp av foder eller hötillverkning. Samtidigt som man gör miljömässiga vinster.

Ponera att man utnyttjar vallarna som "trasslat" till det i tröskan till vinterbete? Beroende på omständigheterna på den specifika gården kanske det kan göra det värt att få en lite mindre spannmålsskörd eftersom foderkostnaderna för boskapen under vintern blir så låga + att de gödslar marken gratis? Likväl som betet även fortgår under våren innan sådden (till vilket det bara krävs såmaskin, traktor och inget mer) vilket gör att man får ut än mer bete.

Kör man samma metoder som på Polyface med intensivbete med full kontroll över var boskapen betar, med hjälp av portabla el-stängsel, borde man kunna minimera riskerna med upptrampning osv. därtill.

Aja, teoretiserar bara.

[esten]

Ok, intressant! Det är de där praktiska detaljerna jag inte hittat så mycket om.

I Iowa (en av artiklarna i botten) låter de korna beta genom snön hela vintern. Det gör att de slipper höbärgning helt och hållet, likväl som arbete med fodring under vintern. På den här gården - http://www.fordhallfarm.com/animals.htm -  i England går djuren ute året runt också. Inte så långt härifrån även om klimatet är mildare.

Likväl i filmen längst ned låter de boskapen beta nyuppkommen säd för att spara foderkostnader. Borde inte allt detta kunna kombineras till en lönande helhet? Med sådana metoder spar man ju mycket investeringskostnader. Inga hus till djuren (mer än ligghallar antar jag), inga plogar, harvar osv. och lägre eller inga kostnader för inköp av foder eller hötillverkning. Samtidigt som man gör miljömässiga vinster.

Ponera att man utnyttjar vallarna som "trasslat" till det i tröskan till vinterbete? Beroende på omständigheterna på den specifika gården kanske det kan göra det värt att få en lite mindre spannmålsskörd eftersom foderkostnaderna för boskapen under vintern blir så låga + att de gödslar marken gratis? Likväl som betet även fortgår under våren innan sådden (till vilket det bara krävs såmaskin, traktor och inget mer) vilket gör att man får ut än mer bete.

Kör man samma metoder som på Polyface med intensivbete med full kontroll över var boskapen betar, med hjälp av portabla el-stängsel, borde man kunna minimera riskerna med upptrampning osv. därtill.

Aja, teoretiserar bara.

Det första stycket du skrev skulle jag vilja komentera så här :
Att om man lämnar fodret kvar på det viset så hinner gräsen fröa av sig och tillväxten har avstannat för vintern , så det fodret som finns under snön är gräsfröhalm , som tom har lägre näringsvärde än spannmålshalm . Så det krävs ofantliga sammanhängande arealer för att föda djuren på det viset . Var hitta det i Sverige .
I England har man faktiskt en viss tillväxt under vintern och grödorna förlorar inte lika mycket näring . Sedan utnyttjar man mossmarkerna med ljung för fårbete . Ljungen kan ju växa på vintern och har ett visst näringsvärde , så förutsättningarna är helt andra även om vi inte är så långt ifrån .

Att låta beta höstsäd tidigt på våren kan gå i vissa delar av Sverige , beror mycket på odlingszonerna , och framförallt våren som sådan då jorden lätt blir upptrampad och förstörd .
Men om det är år för det kan man faktiskt vinna i mängd spannmål att tröska då tidig avbetning gör att säden "delar sig " blir lite tuvbildande och det blir fler ax per satt frö .
Men något som inte har praktiserats i någon större omfattning men alltså fullt möjlig rätt år .
Så lite svårt att veta och räkna med i förväg . Man måste ha lite kunskaper i klimat i olika länder för att göra jämförelser på detta vis .

De tilltrasslade vallarna blir så narginellt eftersom det inte är hela vallar i regel utan hörn och småtussar lite här och var . Och det som jag sa i första stycket om näringen i gräsfröhalm , så är det bättre nytta att slå dessa ytor och torka till hö för att få "mer" foder .

Ska man föda upp så lågt i foderförbrukning krävs som sagt så många hektar per djur att det inte blir lönsamt här , vi har för lite jordbruksmark utspridd på för många jordbrukare .

[trädman]

Rent allmänt så skördar få vinterfoder för att det är roligt eller av gammal tradition, lika lite som djur i allmänhet har tillgång till ligghallar etc vintertid utan orsak. Klimatet i huvuddelen av Sverige gör att vinterbete inte är något alternativ. Att få djuren att gräva fram gräs eller kvarlämnad spannmål genom det nu drygt halvmetertjocka snötäcket med ett skikt av skare i mitten skulle sannolikt leda till att de svalt och/eller frös ihjäl.

[Georgisten]

Det där om näringshalten i gräs verkar ju sannolikt vara en viktig sak att ta sig en funderare över i sammanhanget. Men att betning av nyuppkommen säd redan funkar är ju hoppfullt. Det du skrev om det är likt infon från andra länder.

I Fordhall i England har de en enorm variation av gräsarter i sina hagar vilket de menar gör att det finns bete så det räcker över vintern samt att det tjocka grästäcket gör att det inte blir några trampskador... vilket det blir i "vanliga" hagar även där. Deras familj har arbetat i decennier för att få till detta resultat. Men det är ju ändå inte Sverige såklart... men kanske med lite jobb att det går att närma sig konceptet?

Grejen är att de använder sig av vinterbete även i Kanada där både snö och skare påverkar precis som här. Så jag tycker ändå, rent teoretiskt, att det borde kunna gå att få till det. Även om det kanske inte kan bli riktigt samma "grej" som där. Alla vintrar är ju inte lika snörika som denna.

Joel Salatin säger att man aldrig ska låta gräset passera stadiet av "blaze of growth", dvs. då det växer som bäst och är näringsrikast (växten stimuleras av betning). Under och över detta stadium minskar avkastningen av betesmarkerna/hövallarna. Finns det någon svensk term för detta månne? Tänker att en nedbetning på hösten så att gräset fortsätter att växa ett tag innan vinterbetet behövs men inte så att det hinner fröa av sig kanske kan fungera så att man slipper "gräshalmen"?

Aja... det krävs nog en hel del experimenterande med detta såklart och att helt komma bort från höbärgning kanske blir svårt i detta land. Men allt som minskar kostnader och användande av fossilt bränsle känns som intressant att se närmare på liksom.

[esten]

OK , mer biologi ? 
När gräsen känner att vintern är i antågande så drar den ner näringen till tillväxtpunkten eg fröet som gräset växt ut från . För att lagra där så det finns näring på våren att växa av .
Betar man för sent och växten "luras" att växa upp på nytt måste den ta näringen ur roten för det och den blir svagare och kanske inte överlever vintern eller har kraft nog till vårens spirand grönska . Jämför hur man bekämpar svåra rotogräs genom att ständigt hacka för att trötta ut roten tills den dör .
Så även om gräset skickar upp nya grässtrån så försöker det att behålla näring i roten så det som är grönt är inte lika näringsrikt som på försommaren .

Sedan hänvisar du till Kanada . Det är exxtensiv uppfödning och om vi tar en Svensk mjölkgård som exempel så med rationell betesdrift kan du hålla 3-5 kor på ett hektar bete över sommaren , om du istället ska hålla köttdjur som i Kanada kanske du kan få 1 (ett) djur att föda sig året om på 3-5 hektar ! Det betyder att du behöver 300-500 hektar bete till 100 djur.
Sedan behöver du ändå mark att odla lite vinterfoder på .
Inte många bönder i Sverige har den typen av marker .Eller den storleken till sitt förfogande .
Markerna är annorlunda , jordarterna lite olika osv . Det blir många parametrar som ska stämma , och tyvärr inte gör det .
Vi odlar också andra gräs , sommrarna i Kanada är nästan ökenlika . Torra och mycket varma vilket gör att de har mer av typen stäppgräs .
En annan sak det inte talas om är att under försommar så tar varg en hel del kalvar och under vintern så svälter djur ihjäl i dessa områden på grund av för lite mat .

Titta även på de kargaste platserna i Irland och skottland , vilka djur fanns där . Små mycket hårdföra , men som led på svältgränsen genom vintrarna . Higland cattle , Dexter , Kerry , Galloway mfl .
Djur som lever extensivt även här i Sverige men inte är lönsamma att föda upp , mer än som landskapsvårdare . Ekonomiska intressen , om lönsamhet för att gå runt i Svensk skattelagstiftning .

Gotlandsponnyn på lojstahed och renarna i norr är andra exempel .

En vanlig fröblandning i Sverige runt mitten av 1800 talet
Rödklöver , Alsickeklöver , Vitklöver , Sandväppling , Gigelärt , Häckvicker , Kråkvicker , Timotej ,
Ängsvingel , Knylhavre , Guldhavre , Hundäxing , Kamäxing , Ängsgröe , Fjällgröe , Kummin ,
Rölleka .

Vallblandning från början av 1900 talet
Rödklöver , Alsickeklöver , Vitklöver , Humlelucern , Timotej , Hundäxing , Ängsvingel , Knylhavre , Engelskt rajgräs , Renlosta .

Och en modern
Rödklöver , Timotej , Ängsvingel

Men fröfirmor som tex Olssons har nästan alla av de gamla gräsen och örterna i sitt sortiment och säljer också färdiga örtblandningar som man kan tillsätta sitt vanliga gräsfrö .
Men eftersom vi inte odlar vall mer än ca 3 år innan den plöjs så är det inte lönsamt utom på naturbeten och där finns redan de flesta av dessa gräs och örter .
En blålucernvall kan ligga i 10 år och då kan det vara ide att blanda in örter .

[Georgisten]

OK , mer biologi ? 
När gräsen känner att vintern är i antågande så drar den ner näringen till tillväxtpunkten eg fröet som gräset växt ut från . För att lagra där så det finns näring på våren att växa av .
Betar man för sent och växten "luras" att växa upp på nytt måste den ta näringen ur roten för det och den blir svagare och kanske inte överlever vintern eller har kraft nog till vårens spirand grönska . Jämför hur man bekämpar svåra rotogräs genom att ständigt hacka för att trötta ut roten tills den dör .
Så även om gräset skickar upp nya grässtrån så försöker det att behålla näring i roten så det som är grönt är inte lika näringsrikt som på försommaren .

Sedan hänvisar du till Kanada . Det är exxtensiv uppfödning och om vi tar en Svensk mjölkgård som exempel så med rationell betesdrift kan du hålla 3-5 kor på ett hektar bete över sommaren , om du istället ska hålla köttdjur som i Kanada kanske du kan få 1 (ett) djur att föda sig året om på 3-5 hektar ! Det betyder att du behöver 300-500 hektar bete till 100 djur.
Sedan behöver du ändå mark att odla lite vinterfoder på .
Inte många bönder i Sverige har den typen av marker .Eller den storleken till sitt förfogande .
Markerna är annorlunda , jordarterna lite olika osv . Det blir många parametrar som ska stämma , och tyvärr inte gör det .
Vi odlar också andra gräs , sommrarna i Kanada är nästan ökenlika . Torra och mycket varma vilket gör att de har mer av typen stäppgräs .
En annan sak det inte talas om är att under försommar så tar varg en hel del kalvar och under vintern så svälter djur ihjäl i dessa områden på grund av för lite mat .

Titta även på de kargaste platserna i Irland och skottland , vilka djur fanns där . Små mycket hårdföra , men som led på svältgränsen genom vintrarna . Higland cattle , Dexter , Kerry , Galloway mfl .
Djur som lever extensivt även här i Sverige men inte är lönsamma att föda upp , mer än som landskapsvårdare . Ekonomiska intressen , om lönsamhet för att gå runt i Svensk skattelagstiftning .

Gotlandsponnyn på lojstahed och renarna i norr är andra exempel .

En vanlig fröblandning i Sverige runt mitten av 1800 talet
Rödklöver , Alsickeklöver , Vitklöver , Sandväppling , Gigelärt , Häckvicker , Kråkvicker , Timotej ,
Ängsvingel , Knylhavre , Guldhavre , Hundäxing , Kamäxing , Ängsgröe , Fjällgröe , Kummin ,
Rölleka .

Vallblandning från början av 1900 talet
Rödklöver , Alsickeklöver , Vitklöver , Humlelucern , Timotej , Hundäxing , Ängsvingel , Knylhavre , Engelskt rajgräs , Renlosta .

Och en modern
Rödklöver , Timotej , Ängsvingel

Men fröfirmor som tex Olssons har nästan alla av de gamla gräsen och örterna i sitt sortiment och säljer också färdiga örtblandningar som man kan tillsätta sitt vanliga gräsfrö .
Men eftersom vi inte odlar vall mer än ca 3 år innan den plöjs så är det inte lönsamt utom på naturbeten och där finns redan de flesta av dessa gräs och örter .
En blålucernvall kan ligga i 10 år och då kan det vara ide att blanda in örter .

Ok, tack för klargörandet! Det verkar rimligt som du säger:

Now, they run 450 head on 8,000 acres and an additional 200 bred heifers in the spring. They're gradually seeding all crop acres over to grass, keeping 120 acres under irrigation for barley to feed weaned calves and for any emergency feed.
It's been a decade since the Meyers fed hay to their cows in the winter. The flip side is that it's been that long since they've invested expensive fuel, time and labor in cutting, moving and stacking hay all summer and getting it out to the cows all winter.

Men de säger också:

By the way, bring on the snow, he says. "We love snow," he said. His pregnant cows eat it and are thus watered when they winter graze the tall, protein-rich grasses that grew during the warm summer months.
He said his thick, fleshy calves get top dollar at the livestock market and there's a growing demand for his modestly-sized bred heifers through Internet sales from other producers looking to get away from what he calls "monster cows."
Their smaller cows and calves are in sync with the year-round grazing operation.
"Ranches are going broke raising 600-pound calves. The big cattle in the United States were developed with a feed bucket and they (ranchers) can't survive on what the ranch produces," Meyer said.
Their cows are more efficient and their pregnancy rate tops the chart. And their grass diet makes them rich in Omega 3 oil that promotes good heart health, he said. Depending primarily on how cold it is, the Meyers provide a supplement to prevent weight loss before calving, but they do it for change per animal, not dollars.

"The ranch went from barely making it in 1996 to very profitable," said Henry Meyer, a slim, jeans-wearing man, whose passion for the topic of winter grazing is matched to a decade of knowledge and experience.
Henry Meyer figures every cow operation west of the Missouri River could be run the same way, but it requires pitching most of the usual practices overboard.
For those willing to give up the idea that big is beautiful and that cows have to be fork-fed all winter, it could work.

Dessa bönder håller till på varmare breddgrader än både Sverige och England. Så gräset växer väl lite på vintern precis som du beskrev att det gjorde i England?

Men bara att kunna närma sig ett koncept som minskar både investeringar, arbetstid och användning av fossilt bränsle måste ju vara önskvärt även här? Att låta djuren gå ute året runt så att man slipper bygga annat än ligghallar åt dem är ju en stor besparing bara det. Kan de dessutom beta lite under snön och käka snö istället för att man ska bära vatten till dem så varför inte? I Fordhall sköts djuren med endast fyrhjuling liksom.

Grejen blir ju att man satsar på besparing och förädling istället för storproduktion. Kött producerat på endast gräs går ju att få bättre betalt för. Speciellt om man säljer direkt till kund som i Fordhall eller Polyface farm. Men att få tag i betesmarker i den storleken som bönderna i citatet har blir säkert svårt. Så att omfamna konceptet helt i Sverige kan nog vara besvärligt som du säger.

Med risk att det blir "20 frågor" här. Vad menar du med rationellt bete i Sverige? På engelska finns begreppet "cow days" gällande hur mycket ett bete kan försörja djuren med. Vad heter det på svenska? 

[esten]

Med risk att det blir "20 frågor" här. Vad menar du med rationellt bete i Sverige? På engelska finns begreppet "cow days" gällande hur mycket ett bete kan försörja djuren med. Vad heter det på svenska? 

Om du har begränsat med bete så för att det ska räcka hela säsongen och för att få så många Mj som möjligt för att minska mängden inköpt foder så delas betet upp i fållor .
Fållorna bör inte vara större än att betet räcker ca tre dagar . Om du sedan har sex sådana fållor och låter korna beta tre dagar i varje , så tar det 18 dagar innan korna är tillbaka till första fållan .
Det gör att det blir mindre slitage (speciellt värdefullt under blöta höstar), bättre återväxt då varje bit får vila . Och djuren får mer bete på mindre mängd mark .Vilket då resulterar i mindre mängd inköpt foder .
Och det finns mjölkgårdar som nästan klarar sig på egenproducerat grovfoder och spannmål som enda foder , som alltså köper in väldigt lite kraftfoder .
Man brukar tidigt på våren/försommaren låta djuren beta hela arealen lite snabbt för att få "igång" gräset sedan delas marken in i fållor . På hösten innan djuren stallas in så får man öppna upp fållorna igen eftersom näringsvärdet blir sämre och sämre .

Så vi har nog för dåliga förutsättningar för att detta ska fungera i Sverige .
Norge har ett mildare klimat än Sverige på samma breddgrad och Finland har mycket svårare .
Allt pga golfströmmen .
Så vi har minskat kraftfoderanvändningen mycket under nyare tid just på grund av bättre skördeteknik och förståelse för näringslära .

[Georgisten]

Ok, tack för bra svar! Finns det någon bok om detta gällande svenska förhållanden som du kan tipsa om?

Salatin flyttar djuren varje dag mellan små temporära beteshagar. I denna film 400 kor på vad som ser ut som en väldigt liten hage:

What happens when you are surrounded by over 400 happy Polyface cows?

[Strajder]

Vi med hästar har även en viss oro för vinterbete eftersom gräs i vissa tillväxtperioder utvecklar fruktaner (vattenlöslig kolhydrat) som i höga halter tros vara en utlösande faktor för sjukdomen fång. Vi satsar därför på ett proteinrikt skördat vallfoder, krävs skörd tidigt i utvecklingscykeln för att få höga proteinhalter! (se exempelvis vallprognosen på http://www.freefarm.se/vall/).

[Tacitus]

Även får kan ju drabbas av fång... hur det är med "nötter" är jag inte helt hundra på.

[Existens?]

Ok, tack för bra svar! Finns det någon bok om detta gällande svenska förhållanden som du kan tipsa om?

Salatin flyttar djuren varje dag mellan små temporära beteshagar. I denna film 400 kor på vad som ser ut som en väldigt liten hage:

What happens when you are surrounded by over 400 happy Polyface cows?

Om du lyfter blicken över djuren och tittar ut över nejderna runtomkring...det ser ju inte så trångt ut precis ..även om den dagliga hagen är liten. Vilket den ska vara för att utnyttja betet maximalt.

[Georgisten]

550acres är totalarean på Polyface ink. skog. Ingen liten "självhushållningsgård" direkt men inte jättestor heller. Fälten betas ju med kaniner, kalkoner, broilers och ett och annat får också vid sidan om korna. Sammanlagt har de några tusen tror jag men en del av det är på arrenderad mark. I skogen har de grisar.

Salatin inhyser dock korna i en ladugård vintertid och ger dem hö. Fast bara någon delstat västerut (se länkar) så använder de sig av "Winter grazing" men det är på en mycket större gård också.

[Georgisten]

Fick tips om fler länkar om Wintergrazing som var lite mer informativa och några akademiska också:

http://www.omafra.gov.on.ca/english/livestock/beef/facts/99-009.htm
http://www.grazeonline.com/articles/wintersheep.html
http://www.sheep.cornell.edu/management/feeding/wintergrazing/
http://ohioline.osu.edu/b872/b872_23.html
http://ohioline.osu.edu/b872/b872_24.html
http://www.ipm.iastate.edu/ipm/icm/1999/11-8-1999/wintergraze.html

[trädman]

Ok, tack för klargörandet! Det verkar rimligt som du säger:


Men bara att kunna närma sig ett koncept som minskar både investeringar, arbetstid och användning av fossilt bränsle måste ju vara önskvärt även här? Att låta djuren gå ute året runt så att man slipper bygga annat än ligghallar åt dem är ju en stor besparing bara det. Kan de dessutom beta lite under snön och käka snö istället för att man ska bära vatten till dem så varför inte? I Fordhall sköts djuren med endast fyrhjuling liksom.

Grejen blir ju att man satsar på besparing och förädling istället för storproduktion. Kött producerat på endast gräs går ju att få bättre betalt för. Speciellt om man säljer direkt till kund som i Fordhall eller Polyface farm. Men att få tag i betesmarker i den storleken som bönderna i citatet har blir säkert svårt. Så att omfamna konceptet helt i Sverige kan nog vara besvärligt som du säger.

Det är inte ovanligt att köttdjur får vistas utomhus vintertid och bara har tillgång till ligghall. Det är liksom inte något nytt koncept. Inte heller att föda upp slaktdjur på enbart grovfoder och sälja mer eller mindre direkt till konsument, med mersmak som ett försäljningsargument. Våra djur får gå ute på vintern om de vill, äter endast grovfoder och säljs som som lokalt/regionalt beteskött.

Att föda upp köttdjur medger inte direkt några extravaganser. Marginalerna är lövtunna. Att satsa på besparing och förädling i stället för storproduktion låter fint, men att spara genom att låta djuren äta snö i stället för att dricka vatten och försörja sig av nedvissnat gräs under snön vintertid skulle leda till åtal och sannolikt djurförbud.

När det gäller storskaligheten så är köttdjursuppfödningen extremt småskalig i Sverige jämfört med exempelvis Kanada, Irland, England osv.

[Georgisten]

En brittisk variant.

Grassland DVD: Outwintering