Restaurera gamla dräneringar

[louise]

Jag har en åker där dräneringarna har satt igen, och där är bra blött med tuvtåtel å mer eller mindre dammar emellanåt. Klurar på om man kan få det att bli en körbar åker igen.

Vad jag inte förstår är varför så många åkrar numera är försumpade, varför man inte ordnar dräneringen. Är det inte lönt? Å varför kan man inte bruka åkrarna idag om det gick för 40 år sen? Klimatförändring eller någon sorts affärsmässig bedömning?

[esten]

Varför man inte brukar dessa åkrar ? Ja förmodligen finns ingen ekonomisk lönsamhet längre .
Med högre avkastning , bättre utsäden och konstgödsel .
Utan man "brukar" dessa åkrar som sk uttagen areal .

Har du öppna diken runt åkrarna ? I så fall leta efter dikesögon , dvs ställen där nedgrävda dräneringar mynnar ut i det öppna diket .
Ofta brukar det slamma för och växa igen just där eftersom det förs dit mycket näring .
Då ser du om dräneringen fungerar . och efter ett tag så kanske du kan se på åkern om dräneringen fungerar på vissa delar och det fortfarande är blött på andra . Då ser du ju om och var du måste åtgärda .

[ieenilorac]

Garanterat en affärsmässig bedömning. Odling görs bara på stora sammanhängande fält om man vill att det ska löna sig, enligt storbönderna. Men om man räknar med att behöva mindre maskiner och billigare mark, samt odla mer för direktförsäljning finns det många exempel på att det är lönsamt att odla även på mycket små arealer.

Du får helt enkelt (eller ganska svårt) göra lite kalkyler och räkna på om det är lönsamt. Det beror ju bland annat på om du måste köpa in material och arbetstimmar för att dika, eller om du har utrustning för att göra arbetet själv. Det beror också på vad marken duger till efter dikning, om du kan odla grönsaker med högt försäljningsvärde. Morötter eller potatis går ju bort, de är så billiga att man måste odla dem i stor skala för att det ska bli lönsamt. Jordärtskockor, sockerärtor osv är betydligt mer lönsamma, men kräver också större arbetsinsats, och lämpar sig inte för maskinskörd.

Allt beror på vilken arbetsinsats du är beredd att lägga, på kort och på lång sikt, samt vilken möjlighet du har för att få avsättning för mer lönsamma grödor, genom egen eller andras gårdsförsäljning, direktförsäljning till restaurang osv.

[louise]

Det lönar sig på alla sätt att dika ut, eftersom blötan i dag gör att jag förlorar ett helt hektar åker. Med det förlorar jag möjligheten att då ha 4 skiften, som krävs för grisarna + tex grönsaksodling. Tanken är att få i gång grönsaksodling nrä jag kan få till mina 4 skiften.

Men min oro är ju att det inte ens går. Men det kanske är små fält som folk bara lämnar, som du säger.

[Anders S]

Varför brukar så många odlingsentusiaster marginella marker med mer eller mindre dåliga odlingsförutsättningar? För så tycker jag det är, och så gör jag själv till stor del. Ja dels är det väl för att man odlar på tomtmark som ofta lämpar sig bättre för boende än för effektiv odling/produktion. Dels för att man odlar på åkermark som blivit över, sådan som markägaren varit villig att sälja, hyra eller låna ut.

Varför har dessa åkrar blivit över? Visst kan det vara för att de är små. Har man tur är det bara det. Men de är inte alltid så små och ofta finns även andra problem. T.ex. dålig dränering. Varför har inte dräneringen underhållits? Dränering är en rätt stor investering, och konstgödseln har gjort att man blivit mindre beroende av markens produktionsförmåga, och klarar sig med grundare dränering. Men det kan nog också vara så att på just den åkern växte det inte så bra ens när det fanns fungerande dränering, så man ville inte kosta på. Eller den var för liten så den var inte lönsam att bruka så man ville inte kosta på.

Det går att odla i princip vad som helst var som helst (inom rimliga gränser). Men det betyder inte att det går bra eller går med rimliga insatser av tid, pengar o.s.v.

[ieenilorac]

Jag skulle fråga någon lokal grävare, som brukar gräva för dränering, kolla telefonkatalogen eller hör med bönder i trakten, vad han anser. Dels vad han tror att resultatet blir, dels vad det skulle kosta, dels vilka olika alternativ som finns.

Jag är av uppfattningen att mycket mark som inte anses lönsam att odla på, visst kan ge t o m stor vinst, om man har kunskap och framåtanda. Bönder blir gamla, den nya generationen vill inte ta över, och många har ingen som helst utbildning, utan går på devisen, så har vi alltid gjort.

Om man har kunskap och arbetar smart, inte bara hårt, ökar förutsättningarna för att få goda resultat exponentiellt, oavsett vad man håller på med, det är min bestämda uppfattning.

[louise]

jag kan ju kolla med förra arrendatorn och grannar, om någon avstått från dränering pga kass jord. Hos just mig handlar det nog inte om överbliven mark. Hela åkern är 2 hektar, och förra ägaren arrenderade ut det de sista 20 åren. Kanske arrendatorer som inte ville lägga pengar på dränering? Ägaren själv var snål å hade nog inga planer på det.

[Jan lindgren]

Hej!
Vissa jordar har blivi försumpade på grund av felaktig odling. Torvjordarna har plöjts så ofta att jorden oxiderats bort med stora koldioxidutsläpp som följd. Torvjordar ska hanteras varsamt om de ska användas.
MVH
Jan

[louise]

Jaha.. men torvjord, då menar du en dränerad mosse eller?

Å hur menar du plöjt för ofta? Ingen plöjer väl mer än en gång per år, men är det för ofta då?

[Jan lindgren]

Hej!
Plöjning ska man alltid undvika men det är speciellt viktigt när det gäller mossjord. Vall eller någon annan långvarig gröda är lämplig. Det var diskussion om att jordbruksverket skulle ge ett extra bidrag till de som inte plöjde sina mossjordar men det verkar inte bli så. Jag tycker att man endast ska använda mossjordarna till bete. Man kan kanske också använda dem till bärodling med någon buske.
MVH
Jan

[louise]

Jävla skit. DÅ kanske jag inte kan ha grönsaksodling. Men.. jag vet inte vad det är för jord, hur vet jag det?

[ieenilorac]

Gräv och titta! När vädret blivit bättre...

Det finns också kartor som visar vilken jordtyp som är vanligast i olika områden, och det finns företag som man kan skicka in jorden till för att få den analyserad.

Om man tittar på jorden, ser man ganska lätt om den är grusig/sandig, lerig eller "torvig". Be någon som kan att titta på din jord om du inte själv vet, eller fråga grannar eller kommunen, det finns nog någon som vet.

Det är trots allt mycket mark som är blöt utan att vara gammal mosse, både ler- och sandjordar kan vara mycket blöta, beroende på hur de ligger i landskapet och hur högt grundvattnet står, hur avledningen fungerar osv.

Och det går att odla grönsaker på torvjord också, men man ska helst inte bearbeta den för mycket. Det behöver man heller inte göra för att odla grönsaker, om man har permanenta bäddar och odlar växter som man ändå inte kan använda stora maskiner till.

Det mesta går om man vill!

[louise]

Det ska inte vara permanent, det ska ingå i ett växelbruk med gris.

Suck, jag orkar inte att den kanske inte är bra..  jag har markkarteirng från 1961 som visar att ena änden har ph strax under 6, kanske de tär lite mossjord i den änden?

[louise]

ha! det är INTE mossjord enligt karteringen från 1961. Men då för lite fosfor överallt tycker de. Sen är där nån symbol jag inte kan tyda.

[trädman]

Hej!
Vissa jordar har blivi försumpade på grund av felaktig odling. Torvjordarna har plöjts så ofta att jorden oxiderats bort med stora koldioxidutsläpp som följd. Torvjordar ska hanteras varsamt om de ska användas.
MVH
Jan

"Felaktig" tycker jag är ett felaktigt begrepp i sammanhanget. Odlandet må rimligen ses utifrån den situation som rådde då huvuddelen av torvjordarna odlades upp -man upplevde brist på odlingsjord och livsmedel. I perspektivet att skaffa fram mat till fler är det förmätet att i dag tala om "felaktig"odling för att vi i den här delen av världen kan "kosta på oss" att hantera vår försörjning av dagligt bröd på annat sätt.

Om jag minns rätt så peakade Sveriges åkerareal någongång runt 30-talet och har sedan dess minskat med drygt en miljon ha till dagens ca 2,7 milj ha. Under samma period har öven betes- och slåttermarksarealen ungefärligen halverats till dagens ca 700000 ha.

Även små och "normalt" marginella marker kan säkertge hög ekonomisk avkastning. I dessa fall handlar det nog knappast om jorden i sig utan förutsättningen är nog dock att man producerar något med betydligt större kunskaps- och arbetsinnehåll och exklusivitet än konventionella grödor.

[Gottfrid]

Fosfor borde väl grisarna kunna bidra med??