Tungmetaller i vedaska?

[Själv är bäste dräng]

Det är som vanligt svårt att hitta uppgifter om utsläpp och halter så fort man går från den vanligaste debatten. Sökte efter halter i ved, aska och rökgas från ved, men det är segt. Hittade däremot den här sorgliga artickeln som endast indirekt har med ved att göra:  http://www.testfakta.se/livsmedel/article60096.ece

[Opicina]

Tack alla som svarar, jag tycker jag fått riktigt bra input här, och en ny intressant vinkling också på tråden också via vår professionella trådurspårare

Min gissning just nu är att jag gott och väl kan använda min kakelugnseldade björkvedsaska, av främst dessa anledningar:

1. Det relativt lättflyktiga eventuella kadmiet i veden har till största delen gått upp i skorstenen via flygaskan (och då tråkigt nog förpestat luften och senare åkrar och skog i form av nedfall). Kvicksilver verkar vara en ickefråga för vedförbränning och bly diskuteras inte heller i någon större utsträckning. Björkarna kommer från ett normalt område (utan cesiumnedfall) som inte kan förväntas vara mer förgiftat än de flesta andra plättar i Sverige. Vill jag vara helt säker får jag ta och gå ut och mäta förstås dock.

2. Alternativet till aska är att använda mineralgödsel, och halterna av tungmetaller i dessa verkar inte vara mindre än i den aska jag har tillgång till.

För fullständighets skull vill jag nämna att jag i första hand använder allt organiskt material jag kan komma över (löv, gräs och ogräs, matkompost, hästskit, nässelvatten, vallört osv.) men att jag ändå tycker att det behövs lite mer näring för att få riktig fart i landen.

[Själv är bäste dräng]

Nja, jag tycker faktiskt inte du har fått svar än.

1. Det blir inte flygaska/bottenaska separerat i en kakelugn på samma sätt som i en större förbränningsanläggning. I stort sett allt hamnar i "bottenaskan". Kvicksilver finns där även om det inte diskuteras.

2. Har du någon koll på förhållandet önskvärda/icke önskvärda ämnen i konstgödsel kontra vedaska?

Jag tror inte du skadas av att använda vedaska, men den här tråden behöver fyllas på.

[Opicina]

Nja, jag tycker faktiskt inte du har fått svar än.

1. Det blir inte flygaska/bottenaska separerat i en kakelugn på samma sätt som i en större förbränningsanläggning. I stort sett allt hamnar i "bottenaskan". Kvicksilver finns där även om det inte diskuteras.

Som jag förstår det hela förgasas de tungmetaller som har låg smältpunkt (kvicksilver, kadmium, bly). De tenderar sedan att fastna på nanopartiklar i rökgaserna och följa med ut den vägen (den s k flygaskan). Bildas inga nanopartiklar åker de ut ändå, i gasform. Vad skulle processen i en kakelugn vara för att tungmetallerna skulle stanna och i första hand bilda bottenaska?

Kvicksilver: allt finns överallt, men kvicksilvret finns i så stora mängder att det blir ett problem framförallt vid sopförbränning, eftersom folk lägger lite allt möjligt i soporna, t ex lågenergilampor.

[Själv är bäste dräng]

Flygaskan flyger inte ut i en vanlig kakelugn eller kamin, den blir kvar. Och rökgaserna kommer heller inte upp i sådana temperaturer att ens kvicksilver håller sig i gasform.

Problemet är att du koncentrerar låt säga 5 000 kg trä som har tagit upp metallerna till 50 kg aska, alltså får du 100 ggr högre halt om du inte förlorar något i gasform. Vissa växter kan ta upp väldigt mycket (t ex svamp, mossa mm). Vet för lite om trä, men skall leta vidare. Tror dock inte att träd är speciellt bra på att ta upp vare sig kadmium eller kvicksilver, men det är bättre att veta.

[Opicina]

Flygaskan flyger inte ut i en vanlig kakelugn eller kamin, den blir kvar. Och rökgaserna kommer heller inte upp i sådana temperaturer att ens kvicksilver håller sig i gasform.

Problemet är att du koncentrerar låt säga 5 000 kg trä som har tagit upp metallerna till 50 kg aska, alltså får du 100 ggr högre halt om du inte förlorar något i gasform. Vissa växter kan ta upp väldigt mycket (t ex svamp, mossa mm). Vet för lite om trä, men skall leta vidare. Tror dock inte att träd är speciellt bra på att ta upp vare sig kadmium eller kvicksilver, men det är bättre att veta.

Analysen fortsätter alltså. Tog fram lite siffror, data är alltid bra för att komma framåt:

Kokpunkter för nämnda metaller:
Cadmium Boiling Point: 767°C
Mercury Boiling Point: 357 °C
Lead Boiling Point 1749 °C

Typisk rökgastemperatur kakelugn vid normal eldning: 350 °C
http://www.storstockholm.brand.se/privat/brandsakerhet_8/oppenspis_och_kakelugn

Typisk förbränningstemperatur kakelugn: En förbränningstemperatur av 850 - 1 000°C måste kunna uppnås.
http://www.nybro.se/templates/Page____1731.aspx

Slutsats: Blyet blir kvar helt i askan. Kvicksilvret kan kanske följa med ut i gasform. Kadmium förgasas men går sedan under koktemperaturen igen i rökgasen.

Ny fundering: Hur ligger tungmetallerna kemiskt bundna egentligen i veden? I djur binds kadmium i levern men senast jag kollade på en björk saknades just det organet . Koncentrationen av metallerna är så låg att metallatomerna ligger en och en, antagligen uppbundna i ett protein. På vilket sätt är metallens kokpunkt då egentligen relevant? Man skulle kunna tänka sig att metalloxider bildas rätt snabbt under förbränningen, och sådana brukar ha väldigt hög smältpunkt. Kadmiumoxid (CdO) till exempel har en smältpunkt på 900-1000 °C och kokpunkt runt 1600°C. Det stod också någonstans (hittar inte igen) att giftverkan kommer av kadmiumsulfid, så det är kanske bildningen av den man ska titta på egentligen. Nu vart jag lite google-trött tror jag.

Som tröst klistrar jag in ett gott råd från en av länkarna ovan (Nybro) om kakelugnseldning:

Aska
Askan från ved, som förbränts i en effektiv eldstad skall vara ett gråvitt pulver. Förutsatt att man använder ren ved eller rent träavfall, det vill säga utan färg eller andra föroreningar, är vedaska ett mycket bra jordförbättringsmedel för bland annat bärbuskar. Den innehåller kalium och fosfor och har ett pH-värde kring tio. Varning Askan kan innehålla glödrester i flera dagar och utgör då en stor brandrisk. Den bör därför förvaras i brandsäkert kärl. Askan utvecklar dessutom koloxid och får därför absolut inte förvaras inomhus.

Så i Nybro är man iallafall helt övertygad om vedaskans förträfflighet som gödningsmedel.

[Själv är bäste dräng]

Hittade en undersökning om bly och kadmium i gamla ekar http://www.environmentandsociety.org/sites/default/files/key_docs/eklund-bergback-lohm-2-3.pdf

Inte riktigt vad jag var ute efter, men bakgrundsvärde upp till 30 µg/kg ved för kadmium och 200 µg/kg ved för bly. Alltså i runda slängar 3 mg kadmium per kilo aska och 20 mg bly per kilo aska som innehåller 1-2% fosfor och 5-10% kalium vilket då ger kadmium ca 150 mg/kg fosfor och bly 2000 mg/kg fosfor.

Som jämförelse håller bra konstgödsel 2 mg kadmium/kilo fosfor och rötslam ca 50 mg/kg.

Absolut inga siffror på björkvedsaska, men alltid en början på snokandet

[Opicina]

Hittade en undersökning om bly och kadmium i gamla ekar http://www.environmentandsociety.org/sites/default/files/key_docs/eklund-bergback-lohm-2-3.pdf

Inte riktigt vad jag var ute efter, men bakgrundsvärde upp till 30 µg/kg ved för kadmium och 200 µg/kg ved för bly. Alltså i runda slängar 3 mg kadmium per kilo aska och 20 mg bly per kilo aska som innehåller 1-2% fosfor och 5-10% kalium vilket då ger kadmium ca 150 mg/kg fosfor och bly 2000 mg/kg fosfor.

Som jämförelse håller bra konstgödsel 2 mg kadmium/kilo fosfor och rötslam ca 50 mg/kg.

Absolut inga siffror på björkvedsaska, men alltid en början på snokandet

Intressant!
Det finns tydligen till och med en vetenskaplig tidskrift "Journal of hazardous materials" där forskningsartiklar om detta finns publicerade. Här är en från 1996:

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0304389496017852

Några korta utdrag ur abstract:
[...]
Cadmium poses a special risk to the use of wood ash in agriculture.
[...]
A new technology currently under development takes advantage of the different temperatures in a biomass combustion plant. This technology enables concentration of cadmium (and other volatile heavy metals) in a very small portion of the whole ash flux from a plant and the concentrations of environmentally relevant substances in the remainder of the ash is kept low. In this manner, wood ash from the process industry or district heating systems might be transformed from waste to raw material for agricultural use.