Bidrag till sina verksamheter.

[Pe4r]

Jag funderar på att skaffa skog, där jag senare kommer att få en andel åkermark för odling och djur.

Finns det möjlighet att hämta hem några bidrag för att får håller ängarna öppna eller att man odlar ekologiskt och säljer lokalt?

Måste man räkna att inkomsterna är 100% från gården eller kan man räkna med en procentsats bidrag?

Vilka verksamheter skulle kunna inbringa bidrag i så fall?

[louise]

För att inte dumpa priserna för de som driver affärsmässiga företag ska du aldrig räkna in bidrag i dina kalkyler eller prissättningar. Bidrag är en bonus som går till de där hålen du ändå blundar för fastän du försöker att inte göra det.

Men det du är ute efter är miljöersättningar, söks hos länsstyrelsen i den årliga SAM-ansökan.

[trädman]

För att inte dumpa priserna för de som driver affärsmässiga företag ska du aldrig räkna in bidrag i dina kalkyler eller prissättningar. Bidrag är en bonus som går till de där hålen du ändå blundar för fastän du försöker att inte göra det.

Men det du är ute efter är miljöersättningar, söks hos länsstyrelsen i den årliga SAM-ansökan.

Att inte räkna in miljöstöd mm i kalkylen skulle innebära omedelbar avveckling av vår verksamhet. Skulle verksamheten gå så bra att man kunde se EU-pengarna som bonus skulle det vara en rejäl bonus. Tyvärr är det inte så. Om affärsidén är kulturlandskapsvård och köttproduktion så faller hela konceptet utan diverse miljöstöd. Med de förutsättningar som råder här finns ingen lönsamhet i köttproduktion utan diverse stöd. Även med maxade stöd så är lönsamheten sannerligen inte mycket att hänga i julgranen. Vill man ha betalt för nedlagt arbete och kapital så blir det inte många kronor per timme, så ur det perspektivet vore det "lönsammare" att helt ägna sig åt lönearbete, men jordbrukandet och djurhållningen har onekligen även andra värden.

[Lars-Göran]

Vi har 50 tackor och stöden är viktiga .Men någon vinst att ha djur är det inte.
Hos oss äter de för vad de ger ,vi lämnar till scan.Vi har stöd för ca 1/3 av den mark vi använder som bete,ca 5 ha.
De stöden skall räcka till byggnader,el,försäkring,bränsle,traktor och lite andra gamla maskiner,stolpar,tråd och elaggregat ,klippning och inte minst sjukvård.Det är en orimlighet att det skall visa vinst efter avskrivningar .Förhoppningsvis efter 5år och före avskrivningar.
Så verklig vinst och "lön" är en orimlighet iallafall för oss.
Men förhoppningsvis  kan nya vinterdäck till personbilen sättas som ett traktordäck.Så får man iallafall en "lön" på 3000 kr iår.

Lars

[louise]

NÄ det beror ju på hur man räknar. jag utgick fårn att personen var helt ny på företagande, och då är det lätt att bara räkna foder, strö, slakt och mer löpande utgifter för djuren. Om man på bara den kalklylen sen vill dra ner priset för att man får stöd, då blir det katastrof på marknaden.

[Ursus]

Jagtror inte att det finns många lantbrukare såm får kalkylerna att gå ihop utan stöd, så jag tror inte risken är särskilt stor att någon lyckas dumpa priserna bara för att man får några korvören i stöd.

[louise]

jag vet hur många som helst som tar underpris för både lamm och linderödsgris som jag säljer. Lammskinn också, långt under marknadspris.

[Lars-Göran]

Jag tycker det är enkelt .Jag håller på med trähantverk och lamm.
Man vill sälja inte visa upp och ta med det hem igen.Ett sätt att få försäljningen att gå hyfsat är att inte vara dyrast.Men skall man leva på det (eller drömma om det)så kan man kanske inte göra så .Men faktum kvarstår man vill bli av med det man producerar eller tillverkar.
Lars

[take]

jag vet hur många som helst som tar underpris för både lamm och linderödsgris som jag säljer. Lammskinn också, långt under marknadspris.

Marknadspris är priset som köparen och säljaren är beredd att byta en vara eller tjänst mot en summa pengar. Så vem säger att säljarens pris är under marknadspris, det är en ganska subjektiv bedömning.

[louise]

Tja.. jag menar väl att många kan dubbla och kunden betalar ändå. De har inte ens testat betalningsförmågan på dem.

[Georgisten]

Inte samma marknad visserligen men inom biodlingen hör man ofta från sådana som säljer honung på marknad att tar man lågt så prutar kunden, tar man mitt emellan prutas det också ibland men tar man högt då prutar de inte utan betalar snällt för varan och går. Priset är mer än bara siffror. Ett skäligt pris signalerar kvalitét men ett lågt gör att kunden kan få för sig att det man säljer inte är värt det som angivs. Alltså kan det löna sig på flera sätt att våga ta betalt.

[louise]

så sant på alla sätt. jag skulle anställa en illustratör en gång och sa instinktivt nej till den som själv prutade. Hon hade kasst självförtroende och visade med det att hon inte var duktig.

Mina grisar tar jag 90 kr /kilot, och jag var livrädd när jag bestämde mig, men ingen knorrar och jag verkar släja bättre än de trendiga lammen. Och faktum är att det ändå ligger för lågt med tanke på övriga professionella linderödssäljare.

[Existens?]

 tar man högt då prutar de inte utan betalar snällt för varan och går.

Jo, det är nog gott och väl.. men kommer dom tillbaka när dom har gått?

Jag kan säkert sälja en hel del kött, till vilket pris som helst , till folk som kommer på en marknad t.ex och vill köpa med sig en provbit hem. De kunderna är för mig helt ointressanta och inget jag kan bygga min verksamhet på. De kunder som är viktiga är de som återkommer år efter år och köper kanske 2 grisar om året, till ett pris som lönar sig både för dom och för mig.

[Georgisten]

Allting är relativt. Man får anpassa sig. För mina storkunder ger jag mängdrabatt till exempel.

[Temeriaire]

så sant på alla sätt. jag skulle anställa en illustratör en gång och sa instinktivt nej till den som själv prutade. Hon hade kasst självförtroende och visade med det att hon inte var duktig.

Jag tror att du har fel, jag känner flera hantverkare som är ruskigt duktiga på vad de gör, men ändå så har dom dåligt självförtroende.

Den som ställer väldigt höga krav på sig själv tycker kanske inte att det den presterar är nåt speciellt även om det är till synes perfekta alster, medan den med låga krav tycker att ett medelmåttigt resultat är jättebra, och tycker sig ha gjort nåt fantastiskt.

Sen finns det givetvis hantverkare som är fantastiskt duktiga, och vet om det, vilket då ger ett bra självförtroende.

Själv har jag märkt skillnaden i norr och tex stockholm. -I norr där jag kommer ifrån räknas det man verkligen utför, själva prestationen, medan jag i Stockholm upplevde att den som var bäst på att prata för sig fick folks förtroende(åtminstone en stund), även om han/hon var helt värdelös.

[louise]

nej, jag menade ju itne att hon var dålig, skrev för slarvigt. Jag menade att jag självklart uoppfattade henne som dålig eftersom hon signalerade att hon inte var värd nåt Så jag ville bara säga hur sjukt viktigt det är att inte lägga sig lågt prismässigt.

[Temeriaire]

Så jag ville bara säga hur sjukt viktigt det är att inte lägga sig lågt prismässigt.

DET håller jag däremot med om.

[Patrik Berggren]

Detta har jag rejält svårt att förstå: "Bidrag till sina verksamheter?"

Inte fasen ges jag möjlighet till att få bidrag för MINA verksamheter. Här gäller det att skapa så mycket omsättning som möjligt, hålla kostnaderna nere, för att kunna ta ut lön.

Vill man driva eget MÅSTE man se till att det ÄR lönsamt. Annars får man lägga ned sin verksamhet eller förändra något så det blir en lönsam verksamhet.

INGEN mår bra av bidrag, ej heller en verksamhet.

[Existens?]

Nej, det är sant, jag reagerade lite som du på rubriken. Det är lite synd när det första man funderar över är hur mycket bidrag man kan få för en verksamhet.

Däremot är det lite speciellt i jordbruksbranschen. Det är ju från början politiska beslut om att en del av matkostnaden ska betalas via skattsedeln, alla människor skulle ha råd att köpa mjölk helt enkelt.
Samt att det var ett sätt att stödja den inhemska produktionen av mat, för att den skulle finnas vid ett eventuellt krig.

Sen har det väl utvecklats till nåt annat, men fortfarande politiskt. Nu kan man väl snarast se det som ett sätt för EU att stödja sitt jordbruk för att det inte ska bli utkonkurrerat från billigare länder.
För det är ju så, världen är ju uppdelad i olika nivåer, andra länder gör saker billigare än vi, när det gäller bilar, dammsugare, kylskåp mm så struntar man i det och låter produktionen flytta. Maten vill man fortfarande behålla i sin närhet, och då blir det så här.

Har ingen aning om nån har räknat på hur mycket dyrare maten skulle bli om stöden togs bort, förmodligen har väl nån gjort det.. Min personliga gissning är att mjölken skulle ligga runt 10-12 kr/ liter och nötkött runt 110 kr/kg. Griskött har inga direkta stöd, men fodret skulle bli dyrare och köttet därmed gå upp nån tjuga..

[louise]

Men det är ju verkligen inga astronomiska höjningar av matpriserna! Herregud, bort med stödet om det är den enda förändringen.