Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)  (läst 325501 gånger)

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1260 skrivet: 07 apr-11 kl 19:55 »
Varför tror ni jag skaffat en massa utrustning för självhushållning.

Sådana beslut kommer bara att knäcka de stora organisationerna och framförallt så kommer HF att gå i putten snart om man inte får in avsedd mängd honung.

Man kan inte leva på bara import.


Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1261 skrivet: 07 apr-11 kl 20:15 »
Varför tror ni jag skaffat en massa utrustning för självhushållning.

Sådana beslut kommer bara att knäcka de stora organisationerna och framförallt så kommer HF att gå i putten snart om man inte får in avsedd mängd honung.

Man kan inte leva på bara import.
Och detta var svar på vadå?

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1262 skrivet: 07 apr-11 kl 21:15 »
Konsekvenserna av om alla tror sig kunna få resistenta bin bara genom att sluta behandla. Hur många samhällen tror du dukar under? binäringen kommer att kollapsa och det är inte säkert att varroan försvinner, den kan också ändra sig efter de nya förutsättningarna.
Medan bin dör pga försvagningar tar virus över och all handel med sjuka bin upphör och det blir ännu svårare att få tag på bin. Om parningsstationerna slås ut så försvinner mycket av den verksamhet svensk biavel sysslar med.

De stora problemen som syns idag är ju pga selektering.
« Senast ändrad: 07 apr-11 kl 21:24 av Sten-Åke Lindell »

Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1263 skrivet: 07 apr-11 kl 22:02 »
Konsekvenserna av om alla tror sig kunna få resistenta bin bara genom att sluta behandla. Hur många samhällen tror du dukar under? binäringen kommer att kollapsa och det är inte säkert att varroan försvinner, den kan också ändra sig efter de nya förutsättningarna.
Medan bin dör pga försvagningar tar virus över och all handel med sjuka bin upphör och det blir ännu svårare att få tag på bin. Om parningsstationerna slås ut så försvinner mycket av den verksamhet svensk biavel sysslar med.

De stora problemen som syns idag är ju pga selektering.
Dom flesta av oss är ju trots allt på hobbynivå. Där sker ingen selektering på varroatollerans. Man bör nog ha bortåt 500 samhällen innan man kan börja selektera för detta. Små biodlare dvs upp mot 100 samhällen skall nog hålla sig en bekämpningsmodell. Konsekvenserna av selektion för varroatollerans kan bli nog så dyra i form av förlorade samhällen. Hur som helst så är det kanske spärrboxmetoden som är den, ur samhällets synpunkt, bästa metoden. Den kräver dock för mycket jobb och blir därför inte använd. För min egen del fortsätter jag med drönarutskärning tills skattlåda nummer ett blir för tung att hiva av och på. Sedan blir det oxalsyra på yngelfritt samhälle. En svärm behandlar jag med mjölksyra. Det skall tilläggas att att alla biodlargrannar gör på samma sätt. Reinvationen är inget problem.

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1264 skrivet: 07 apr-11 kl 22:05 »
Du tror inte på myrsyra förångare?

Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1265 skrivet: 07 apr-11 kl 23:41 »
Du tror inte på myrsyra förångare?
Jodå, det gör jag. Bara utövaren har en susning om vad han eller hon gör. Myrsyran har en dramatisk effekt på det som lever i ett bisamhälle. Då menar jag naturligtvis inte enbart bina. Bina är beroende av det samspel som finns mellan de mikroorganismer som finns i samhället och sitt eget välbefinnande. Människor är beroende av bakterier, det vet vi, bina är säkerligen också beroende av bakterier. Slår man ut det ena så gynnas något annat. Inte säkert till samhällets fördel. Det finns en mängd organismer förutom bakterier som ett bisamhälle lever i symbios med. När vi börjar påverka detta med diverse medikamenter, så störs systemet som ligger till grund för hur allt fungerar. Påverkan i detta sammanhang är naturligtvis även ämnen som kommer utifrån, dvs bekämpningsmedel mot ogräs eller oönskade insekter.

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1266 skrivet: 08 apr-11 kl 09:01 »
Räcker det inte med att 75% av de importerade drottningarna från Argentina (Malka Queen) dör? (siffror som fingurerar på olika medium). De som skulle vara så bra!

Sverige är faktiskt den riktigt sista sovjetunionen (inte Norge). När dessa gamlingar dött ut på Ultuna får kanske Sverige en chans igen.

Större delen av världens Varroa problem finns inte här utan i Östeuropa och Asien.
De har haft Varroa LÅNGT mycket längre än vi och har fortfarande inte varroa toleranta bin trots totalt sett en massa samhällen som vi knappt kan räkna till.
De har upplevt Varroa resistens med nästan alla bekämpningsmedel och har fortfarande inte kommit tillrätta med Varroa.

Drottningimporten bidrar till mera negativ ekonomi än det ger. Gäller 1 års garanti på drottningar?
http://forum.biodlingsforetagarna.nu/index.php/topic,4648.msg26653.html#msg26653
« Senast ändrad: 08 apr-11 kl 09:04 av Sten-Åke Lindell »

Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1267 skrivet: 08 apr-11 kl 09:38 »
Kan du förse oss med några exempel tack?

Här en liten text med referenser. http://www.beeuntoothers.com/NoBeeIsAnIsland.pdf

Lars i skogen

  • Inlägg: 380
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1268 skrivet: 08 apr-11 kl 09:41 »
Räcker det inte med att 75% av de importerade drottningarna från Argentina (Malka Queen) dör? (siffror som fingurerar på olika medium). De som skulle vara så bra!


Referens på det? Är ju bara dumt att uttala sig som om det vore en sanning, i tråden du länkade till nämns det ju just bara som ett ryckte!

Ulric Eriksson

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1269 skrivet: 08 apr-11 kl 10:06 »
Får hålla med Johaness  :o om att det är svårt att dra några användbara slutsatser av den artikeln.

 

Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1270 skrivet: 08 apr-11 kl 10:31 »
Artikeln utger sig inte för att vara vetenskaplig. Vad jag vill peka på är att det finns en uppsjö av lösa trådändar att dra i. CCD-gåtan är fortfarande inte löst. Här dras vi med allt för stora vinterförluster. Det skadar inte att fundera över hypoteser.

Jano

  • Inlägg: 1097
    • Halland
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1271 skrivet: 08 apr-11 kl 10:44 »
Det skadar inte att fundera över hypoteser.

 Jag håller fullständigt med dig Curt. Det mesta som kommer fram inom biforskning verkar vara hypotetiskt. Det enda vettiga är att själv pröva sig fram till det som fungerar inom den egna biodlingen och strunta i allt annat trams som skrivs om både det ena och det andra.

Jano

  • Inlägg: 1097
    • Halland
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1272 skrivet: 08 apr-11 kl 13:28 »


 Man bör tydligen läsa artiklar som kommer från vissa källor med mycket stor eftertänksamhet.

 Det var just detta jag menade i mitt inlägg.

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1273 skrivet: 08 apr-11 kl 13:33 »
Han menar nog Pravda och BNB.

Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1274 skrivet: 08 apr-11 kl 16:48 »
Den första funderaren man måste ta är - varifrån hypotesen kommer.

I Ligusticabladet 1/2010 finns det en artikel av P. Ideström med rubriken – ”Den genetiska variationen skyddar bisamhället mot sjukdomar och predatorer, och främjar dess tillväxt”.

Predator är ett djur som jagar andra levande djur och livnär sig på dem (som kallas byte). Vilka som är binas predatorer? Utan att redovisa för samtliga kan man ta som två typiska exempel bålgetingen och blåmesen. På vad sätt skyddar den genetiska variationen ett bisamhälle mot bålgetingar eller blåmesar? Det är en nonsens utan like. Det är ett typiskt exempel på fria fantasier utan mista faktaunderlag och det är exempel på att  ”diversitetsfreakar” häver ur sig vad som helst, bara för att rekryttera bastardiseringsproselyter genom att locka de med ”godis”.

Skall vi i framtiden kunna läsa i dagspressen – i Västra Götaland har bin börjat förfölja blåmes och börjat göra räder mot bålgetingsbon? Knappast! Man bör tydligen läsa artiklar som kommer från vissa källor med mycket stor eftertänksamhet.
Just i dag gjorde jag en upptäckt. Ett fenomen jag aldrig sett förut. Jag skulle fylla på fågelmataren med solrosfrön och upptäcker att det är mängder med bin på dom frön som fanns kvar.
Nu kan man ställa upp några hypoteser.
1. Det är bin som är genetiskt inställda för att angripa predatorerna fåglar.
2. Det finns rester av solrospollen på fröskalen.
3. Det finns fett på fröskalen.
4. Det finns rester av nektar på fröskalen.

Man kan säker sätta upp fler hypoteser. Den första håller inte så bra eftersom det saknas fågellik. Dom andra kan vara riktiga. Det skulle kanske vara rätt enkelt att ta reda på vad som lockar bina, men jag struntar i det.
I hela mitt forskarliv har hypoteser varit den drivande kraften. Utan hypoteser blir allt bara dimma. Man måste dock göra en rimlighetsanalys av såväl egna som andras hypoteser innan man skrider till verket med forskarens blick. Forskning är dyr och tidskrävande. Man lägger inte ner resurser på orimligheter. Det intressanta är dock att det som är orimligt den ena dagen, kan vara ett faktum den andra

Curt

  • Inlägg: 621
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1275 skrivet: 08 apr-11 kl 17:39 »
Skulle du leva som du lär ("göra en rimlighetsanalys") skulle det finnas bara EN hypotes. Kanske en till, men den tar du inte upp.
Jag lär så länge jag har elever, eller jag lär så länge jag har en lever. Det är inte alltid man skalar ner till en hypotes. Jag skulle kunnat sammanfatta dom troligaste till, det finns något på fröskalet som lockar bin. Eftersom detta var ganska uppenbart, så föredrog jag att precisera. Många gånger är det så att en pågående undersökning ger upphov till nya hypoteser. Om man är en vaken forskare så kan man utesluta vissa hypoteser under resans gång. Forskningen om CCD är ett bra exempel.
I nutida biodling finns en mängd idéer (hypoteser) om hur det hela skall gå till. När allting är utrett och klart så skulle vi ha den perfekta handledningen. Vi lever dock i en föränderlig värld så denna handbok lär aldrig bli komplett. Om man inte är lyhörd för andras tankar (hypoteser) så kör man fast.

olof

  • Inlägg: 2715
    • Skåne
    • Min blogg med sökord biodling
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1276 skrivet: 08 apr-11 kl 20:47 »
När man börjar prata om lyhördhet i denna tråden så är man rätt mycket off topic.

Men oavsett, denna diskussion har tydliggjort att det saknas kunskap om vad vetenskap egentligen är. I min värld finns det tre distinkta former något som kanske kan kallas kunskap: Tro, erfarenhet och vetenskaplig fakta.

Jag respekterar andras tro, men även om jag lyssnar på det andra tror på så brukar jag inte själv göra likadant eftersom jag inte tror på det (ännu).

Jag brukar lyssna till andras erfarenhet och försöka förstå varför, verkar det vettigt provar jag själv och då kan det bli min egen erfarenhet. Jag bygger nästan uteslutande min biodling på erfarenhet, det samma gäller de flesta.

Vetenskapliga fakta är något helt annat. Då börjar man just med en hypotes som man ställer upp ett försök att bevisa eller motbevisa. När det gäller levande djur i en föränderlig värld är det oerhört svårt att med upprepningsbara försök bevisa en hypotes.

Mycket av den kritik som framförs mot svenska forskare inom bi-området beror på att kritikerna inte förstår att forskarna ägnar sig åt vetenskap, medan biodlarna ägnar sig åt erfarenhetsuppbyggnad. Men när nu något är upprepningsbart bevisat så kan man faktiskt lita på det, det ger en ny tröskel att stå på, sedan är det upp till hantverkarna (biodlarna) som ska se om det går att utnyttja denna nya kunskap till något för dem vettigt, att prova och ta in i sin erfarenhet.

Är man inte nöjd med vad det forskas vetenskapligt om ska man gå till dem som beviljar medel till forskningen eller söka sig till universitetet själv.

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1277 skrivet: 08 apr-11 kl 20:54 »
Oldrich, kan du möjligen öppna en egen Pravda tråd.

olof

  • Inlägg: 2715
    • Skåne
    • Min blogg med sökord biodling
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1278 skrivet: 08 apr-11 kl 21:54 »
Oldrich, kan du möjligen öppna en egen Pravda tråd.
Du måste acceptera att detta är ett diskussionsforum.

Lindell

  • Gäst
SV: Biredskap (allt från tappmaskin till kupdelar)
« Svar #1279 skrivet: 08 apr-11 kl 22:12 »
Jodå, men ibland blir det patetiskt!

Man kan diskutera drävel i egna trådar också. Oldrich vill inte skapa egna trådar för då blir han själv i den och förstår inte varför.

För min del så lägger jag ner här!! Jag har fått nog.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

454 gäster, 1 användare (1 dolda)

* Forum

* Om tidningen Åter



- Mycket intressant och inspirerande läsning! Jag har lärt mig mycket användbart, bl.a inför eventuella framtida getter. Tidningen är dessutom väldigt fin att bläddra i. Otroligt prisvärd! En får mycket för sina 30 kronor.
/Sofie S

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser