vilken ved varmer bast?

Startat av alfredsson, 30 Sep-09 kl 00:07

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

pyromanen

Hej!
Som mitt forumnamn antyder så pysslar jag med eldning (men eldar dock inget jag inte får elda ;D).  Utöver att vi värmar huset med ved i en modern vedpanna, så håller jag på med keramik, som jag bränner till 1300 grader i en vedeldat ugn.

Att alla trädslag i princip innehåller lika mycket energi pr kilo har redan nämnts ett antal gångar. Och om det hade varit lite enklare i praktiken att väga ved hade det förstås varit bättre att prata om antal kilo ved av nån viss fukthalt än kubikmeter.

En sak som däremot inte nämnts i tråden är effekten man kan få ut från olika trädslag.  Effekt = energi som kommer ut pr tidsenhet. Effekten har ganska stor betydelse när man ska upp i temperatur från 1100 till 1300 grader.  Exempel: Ek är tung och innehåller därmed mycket energi pr vedträ, men brinner långsamt så energin frigörs över lång tid och effekten blir låg och temperaturen går inte upp.  Av de trädslag jag testat (gran, tall, björk, asp, rönn, lönn, ask, äpple, hägg) så är det i särklass bäst effekt på grova, tunga men torra björkklabbar.

Så mitt svar på trådens titelfråga: "Vilken ved varmer bäst?"  är därför: grova, tunga men torra björkklabbor. Men svaret blir naturligtvis beroende på vad man eldar i. 

Ett kuriosum: När jag är upp över ca 1250 grader då brinner även dyngblöt ved som vara den.  Då är det så varmt att vattnet delar på sig i syre och väte, som ju båda brinner utomordenligt bra och nästan explosionsartat.  Dock blir effekten dålig, för det går ju åt mycket energi för att omvandla all vattnet till gas.


andtol

Citat från: pyromanen skrivet 01 Jan-11 kl 13:56
En sak som däremot inte nämnts i tråden är effekten man kan få ut från olika trädslag.
Tack för bra inlägg!

sɹǝpuɐ

Citat från: pyromanen skrivet 01 Jan-11 kl 13:56
En sak som däremot inte nämnts i tråden är effekten man kan få ut från olika trädslag.  Effekt = energi som kommer ut pr tidsenhet. Effekten har ganska stor betydelse när man ska upp i temperatur från 1100 till 1300 grader.  Exempel: Ek är tung och innehåller därmed mycket energi pr vedträ, men brinner långsamt så energin frigörs över lång tid och effekten blir låg och temperaturen går inte upp.  Av de trädslag jag testat (gran, tall, björk, asp, rönn, lönn, ask, äpple, hägg) så är det i särklass bäst effekt på grova, tunga men torra björkklabbar.

Så mitt svar på trådens titelfråga: "Vilken ved varmer bäst?"  är därför: grova, tunga men torra björkklabbor. Men svaret blir naturligtvis beroende på vad man eldar i. 

Ett kuriosum: När jag är upp över ca 1250 grader då brinner även dyngblöt ved som vara den.  Då är det så varmt att vattnet delar på sig i syre och väte, som ju båda brinner utomordenligt bra och nästan explosionsartat.  Dock blir effekten dålig, för det går ju åt mycket energi för att omvandla all vattnet till gas.

Vilken effekt man önskar beror främst på hur stor effekt man kan ta tillvara. I en modern vedpanna kopplad till en ackumulator kan du ta tillvara en mycket hög effekt. Medan du med en äldre typ av panna med självcirkulation, utan ackumulator, inte kan ta tillvara särskilt stor hög effekt.

I en modern vedpanna med ackumulator vill du typiskt elda nära "märkeffekten" för att kunna tillgodogöra dig energin i veden så bra som möjligt. Det innebär att pannan helst skall brinna med hög effekt hela tiden, men inte så hög att temperaturstyrningen stryper eller stänger av fläkten.

Du kan reglera hur hög effekt du tar ut delvis genom att klyva veden olika grovt. Så vill jag påstå att du får ut avsevärt mycket högre effekt av finklyvd ek än av grov björkved. Och tvärtom.

Så att påstå att grov torr björk ger bäst effekt vill jag påstå är lite missvisande. Finklyvd torr björk ger högre effekt. Men det ger typiskt så hög effekt att en modern panna tvingas stypa eldningsförloppet. Grov björkved fungerar däremot bra, eftersom det ger mer "lagom" effekt.

I en kakelugn är däremot finklyvd björk perfekt att elda med. Men grov björk ger problem med för långt eldningsförlopp och för låga temperaturer.

pyromanen

Hej anders upponer
jo, jag skrev ju också att det "självklart beror på vad man eldar i."

I min vedeldade keramikugn har jag enbart naturligt drag från en 5,5 meter skorsten.  Med finkluven ved blir det syrebrist, försämrat förbränning och sänkt effekt.  Har man extratillförsel av syre, t.ex. med fläkt kan man få mer effekt med mer finkluven ved... självklart! och klyver man veden jättemycket....då är vi  inne på fliseldning :-)

Och varken en jätteklabba eller flis funkar särskild bra i en vedspis... där ska det vara "kaffeved"

Alltså: vilken ved som värmet bäst beror på i vad man eldar, det kan vi väl vara överens om   ;)




sɹǝpuɐ

Citat från: pyromanen skrivet 01 Jan-11 kl 17:13
Alltså: vilken ved som värmet bäst beror på i vad man eldar, det kan vi väl vara överens om   ;)

Nja... Det blir lite menlöst intetsägande. Men det är jobbigt svårt att säga emot.  ;D



Wolfgang

Jag kanske inte alltid har rätt... man jag har aldrig fel!

pyromanen

Fast även i den artikeln handlar ju skillnade om rymndmått,  inte kilon.  Fortfarande så är det så (och motsägs inte av denhär uppsatsen) att det värmer nästintill lika mycket pr kilo.

Huggorm

Citat från: pyromanen skrivet 06 Jan-11 kl 10:47
Fast även i den artikeln handlar ju skillnade om rymndmått,  inte kilon.  Fortfarande så är det så (och motsägs inte av denhär uppsatsen) att det värmer nästintill lika mycket pr kilo.
Visst, men det är ju mycket lättare att mäta i rymndmått. Dels varierar vikten med fukthalt, dels har man sällan någon passande våg

Ett svart får

För ett par år sedan tog jag efter viss tvekan ned en död tall och klöv upp till ved. Den stod inne bland granar och hade antagligen skuggats ihjäl. Den hade nog varit död några år för i princip alla grenar hade ramlat av och barken föll i stora flak när man rörde vid den. Jag trodde den var för dålig för att göra ved av men det var den bästa tall jag eldat. Den brann både bra och länge, trots att den inte var speciellt tätvuxen eller full av terpentin.  Jag tyckte faktiskt den var betydligt bättre än vanlig ved från tall som levt när man sågade ner dom. Det samma gäller när man eldar tallgren. I bästa fall ett halvbra bränsle, inte alls i närheten av grangren. Men de döda, torra grenar som alltid brukar sitta kvar på nedre delen av stammen på tallar brinner utmärkt bra.

Är det bara jag som inbillar mig eller blir tall bättre av att stå död och "mogna" ett antal år innan man gör ved av den?

torbjorn

Jag har för mig att gammal torrfura beröms i Yngve Ryds bok "Eld". Så det kan nog ligga något i saken!

kurt

Det är nog svårt att bedöma eftersom döda tallar inte är något man tar ned, utan dem låter man stå kvar.

Skogsola

Är det törved så kan det brinna som attan men då får man se upp för tjärbildning i eldstaden. Annars är gamla tallar överlag tungt virke och som någon sa så är det torrvikten som avgör hör mycket värme man får ut.

Tagine

Hej Pyromanen! Jag har byggt en keramik ugn typ side stoke. Har provkört den på bland ved, för fuktigt kom upp i 800gr funderade på om man skulle kunna +med gasol, borde väl funka bra?

xlab

Björk är den som anv mäst här i norr, men den ved som innerhåller mäst energi är bla ek (4500W /Kg torr) problemet med ek och ask är att dom blir otrolit varma och kan förstöra murad rökpipor så.
Jag har cs 150 kr torr ek som jag eldar med


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

416 Gäster, 1 användare
GrävlingsJanne