Hur länge skär ni drönarvax? Behandlar ni på andra sätt på sommaren?

[Georgisten]

Hej.

Jag undrar om det finns någon generell regel för antal drönarvaxurskärningar?

Själv kör jag olika. I min vanliga bigård gör jag några st utskärningar i maj/juni. 4-5 st max för att gardera mig mot reinvasionsproblem... sen blir det gift på hösten. Funderar på att sätta gift några veckor tidigt på våren innan första skattlådan för att komma undan detta arbete men har inte kommit till skott än. Reinvasion är ett problem man inte verkar undkomma hos mig utan behandling på försommaren.

I min/vår leasade bigård som ska kravmärkas kör vi drönarvaxutskärning ända tills bina i princip slutar bygga drönarvax i byggramen. Tar en jädra massa tid och åkande. Funderar på att kombinera det med pudersocker så att vi kan behandla var 20:e dag ist för var 10:e här. Sen blir det oxalsyra i oktober.

Hur gör ni med drönarvax och ev. andra vår/sommar-behandlingar mot varroan?

[Gerard]

Jag har en ide om att låta bina bygga drönarvax på en värmefolie som man sedan var fjortonde dag eller så låter flyta ström igenom.

Frågan är då om man ska värma så att bara kvalster dör, 44 grader, eller om man ska ta några grader extra så att även drönare dör? Slutar drottningen att lägga drönare om det är drönare i kupan? I så fall förlorar drönarramen sin funktion.

En sådan borde spara en del tid i bigården. Jag återkommer när jag haft tid att prova.

[Georgisten]

Grymt! Hoppas du lyckas!

[Jano]

 Hej.
 I år satte jag in drönarramen lite för tidigt redan imitten på april ,så det blev byggt arbetarvax i den. Annars brukar det vara under maj och juni. Det blir två omgångar. För det mesta finns där inga kvalster vid undersökningen av det utskurna vaxet, så det blir ingen mera behandling förrän myrsyrabehandlingen till hösten, förutom den yngelfria perioden som blir efter delningen av samhällena i början på juni. Detta är ju okså en form av varroabekämpning. I år skall jag dessutom testa pudersocker på något samhälle mest av nyfikenhet.
 / Jano

[Sten-Åke Lindell]

Om man nu kör en annan variant med drönarram i plast, med en 1/1 Langstroth som sågats av till en 3/4 Langstroth i en byggsåg (se bild).

Om man tar ut en sådan utbyggd så att man är nöjd och tar bort avtäckningsvaxet och stoppar allt i frysen 1 dygn med drönare och ev varroa.

Då dör båda!!  Bina slipper bygga ut vaxet igen och de städar själva ut döda drönare?  Funkar detta?

[wictor]

Det bör ju teoretiskt sett fungera, jag tror inte ens att du behöver täcka av, det klarar bina själva. Och yngel är inte täckt med täckvax, det är täckt med en blandning av pollen och vax som är så poröst att ynglet kan andas...

Men jag undrar ju vad som kräver mer energi av bina - att släpa ut tusentals döda drönare eller bygga ut lite vax...

Jag personligen tror nog att det sistnämnda kräver mindre energi av bina.

[Jano]

 Hej.
 Det är ju bara bra att ungbina får lite att göra med att bygga. Det är deras uppgift en viss tid i livet.
Vad det gäller en fryst drönaryngelram är det väl bara att täcka av och skaka ut innehållet innan det har tinat . Jag har inte provat , men tanken slog mig att ynglet då måste ligga löst inne i cellerna.
 /Jano

[wictor]

I en fryst drönarram ligger ynglet fastfruset.
Jag har skurit itu mitt frusna drönarvax ibland för att se om det finns varroa därinne, och inte hade det gått att skaka ur nåt yngel inte...

[Jano]

 Då var det inget alternativ  .
 Det allra smidigaste är att ha en tom träram i passande format, som bina får bygga ut själva. Den är lätt att skära ut och kan omedelbart sättas tillbaka för ny utbyggnad. Det utskurna ynglet läggs i solvaxsmältaren och vaxet rinner ner i uppsamlingskärlet, medan ynglet ligger kvar på plåten. Det syns tydligt om det finns kvalster på det eller inte, det är bara att skrapa det av plåten och gräva ner i komposten. Så gör jag .
 / Jano

[Sten-Åke Lindell]

Har ni en eller flera mellan ribbor i Drönarramen? (alltså tvådelad/tredelad osv)

[Jano]

 Jag använder två-delad och skär ut var tionde dag. Ramen tillsätts i slutet på april. Efter tio dagar är den utbyggd med drönarbygge. Då skär jag ut fält två och låter fält ett vara kvar. Efter ytterligare tio dagar skär jag ut fält ett som då har täckt drönaryngel. Nästa gång skäres fält två o.s.v.
Var tionde dag stämmer rätt bra med hur ofta man behöver kolla samhällena på våren, så det blir ingen extra belastning i biskötseln tycker jag. I detta fall är ynglet tjugo dagar gammalt när det avlägsnas.

[wictor]

Jag gör som Jano

Men jag hittar aldrig Varroa i Drönarcellerna. Beroende på effektiv behandling?

[Gideon i Roslagen]

För min del och för en del andra inom Carnica Gruppen så görs det lite olika. Vi gör en bedömning om vilka samhällen som är bra; mellan eller sämre. Från de bästa så gör vi "Drönaravläggare" som står för den manliga delen vid parning. I vissa fall så kanske någon från mellangruppen får vara med. Övriga skär vi ut liksom ni andra gör. Men vi skär ut eller byter hela ramar och det innebär omkring 20 dagars intervaller. Om.. vi har hårt varroatryck så måste vi naturligtsvis behandla avläggarna men hitintills så har jag inte behövt göra det för egen del.
Detta är en fortgående verksamhet år efter år och vi märker att samhällena förbättras allt eftersom. Även den manliga delen är viktig vid parning.

Detta är alltså drönare för friparning. Men i princip så görs det likadant för drönarna till parningsstationen.

Gideon

[Georgisten]

Gideon: Att skära ut vaxet var 20:e dag sparar ju mycket tid, vilket tilltalar mig, men ger det tillräckligt resultat? Tanken är väl att genom att ha en tudelad ram alltid ha "fällan" igång för varroan att söka sig till?

Med risk för att svära i kyrkan... för att spara ännu mer tid på våren varför inte ha en apistanremsa inne från april till början/mitten av maj? Det borde ju ta hand om varroan effektivare än drönarvaxet och skattlådorna blir inte kontaminerade eftersom det är tidigt gjort. Vårexpansionen blir därmed varroafri. Likväl under juli när det kan gå lång tid utan drag och man kanske måste fodra, och bina sannolikt byggt upp varroa och reinvaderats under några månader. Varför inte hänga in remsor då under en kortare tid för att förbättra chanserna för vinterbina som kläcks i augusti. Jag bara tänker lite här. Har inte testat nått av detta.

Jag skar massvis av drönarvax förra sommaren i kravgårdarna men såg inte en enda varroa i det. Man undrar ju om det bara var slöseri med tid och bensin?

[Lars i skogen]

Apistan på våren och/eller sommaren är ingen bra idé, hur man än ser på det. Remsorna ska väl hänga inne åtta veckor om jag inte minns fel? Dessutom är funktionen beroende av att bina rör sig i kupan, går över remsan och på så vis sprider giftet till hela samhället. alltså är tillsättning av remsor  när de fortfarande sitter i vinterklot helt overksam.
Säg att bina rör sig skapligt mycket i kupan i början av april, åtta veckor och så hamnar du i slutet av maj... och då vill du väl redan ha på dina skattlådor, allra minst en? man kan ju tänka sig att låta remsorna hänga bara ett par tre veckor, och ta bort dem nån veckan innan man sätter första skattlådan någon stans kring månadsskiftet april/maj. Men då får du tveksam bekämpningseffekt men kraftigt ökad risk för bekämpningsmedel i din honung - är det värt det? Att skattlådorna inte blir kontaminerade tror jag är fel då bekämpningsmedel kommer lagras såväl i vax som i pollen och ev nektar bina drar in, och sedan spridas i hela kupan, även skattlådorna.
Är det ens tillåtet att använda apistan under dragperiod föresten??

[mille]

Då var det inget alternativ  .
 Det allra smidigaste är att ha en tom träram i passande format, som bina får bygga ut själva. Den är lätt att skära ut och kan omedelbart sättas tillbaka för ny utbyggnad. Det utskurna ynglet läggs i solvaxsmältaren och vaxet rinner ner i uppsamlingskärlet, medan ynglet ligger kvar på plåten. Det syns tydligt om det finns kvalster på det eller inte, det är bara att skrapa det av plåten och gräva ner i komposten. Så gör jag .
 / Jano

Jag ger mitt till hönorna, det är mycket uppskattat!

[Gideon i Roslagen]

Vagalyster!!  Jag upplever inte att det skulle var negativt med längre intervall mellan utskärningarna. Om du odlar drottningar så är drönarutskärning negativt. Du får mindre antal drönare i luften. Däremot så borde du kunna behandla bina i drönaravläggare i stil med det du föreslog och sedan kasta vaxet i den. Ofta så bedömmer man att drönaravläggarna är typ förbrukningsvara så man slår helt enkelt ut dom efter odlingssäsongen. Och lämpligen elda vax och ram.
Problemet med  varroan har ju två inriktningar. Varroan kan bli resistent mot t.ex apistan och vaxet kan bli kontaminerat.
Tyvärr så har vi ju inte tillgång till olika bekämpningsmedel. Om vi hade flera medel att välja på så kunde behandlingen anpassas efter det varroatryck som vi har just då.

Hälsningar
Gideon

[Georgisten]

Gideon: Då kör jag 20dagars intervall i år hemmavid.

Till drönarsamhällen borde man väl kunna tillföra drönarramar från andra samhällen? Boosta upp dem rejält med drönare och kompensera med pollenramar och foder. Låta drönarna kläckas och ha en apistanremsa i kupan på sommaren? Då får man behandlingseffekten av drönarramarna i modersamhällena och drönarna går ändå ej till spillo. Alternativt myrsyrabehandla drönarramarna i en separat låda en timme. Kan ju inte göra detta med allt för många samhällen naturligtvis men man har ju några guldkornssamhällen man gärna vill ska få sprida sina gener lite extra.

[Gideon i Roslagen]

För omkring 15 år sedan så började vi inom Carnica Gruppen att utveckla tekniken med drönaravläggare. Det har varit slitsamma år men tekniken har gradvis förbättrats. I Norge har också det här provats men jag tror att vi ligger lite före.
För några år sedan så skrev jag om hur vi gjorde och det var inne både i Gadden och Bitidningen. Och nu finns det på Carnicas hemsida. Det roliga är att vi arbetar vidare och kommer en liten bit framåt år från år.   
Generellt så kan man säga att en drönaravläggare som är rätt gjord innehåller 4 gånger så många drönare som ett vanligt drönarsamhälle.
Och framför allt så är det här kostnadseffektivt. Inga tunga flytt och ytterligt liten inverkan på honungsskörden.

Gideon
 

[sandholmen]

En undran ni som skär ut vax var 20:e dag, går ni inte in i kupan alls under tiden.
Det strider ju mot vad jag har fått lära mig med svärmning. Men det går kanske ändå?